ANALYS: Därför blev det fiasko för SD

2024 06 10

På Sverigedemokraternas EU-valvaka stod de blågula segerdrinkarna i långa rader. Men istället blev det platt fall.

Novusmätningen i februari gav SD 20,5 procent – exakt samma höga resultat som i riksdagsvalet 2022.

Och med SD:s förmåga att gå starkare än opinionsmätningarna fanns det stora förhoppningar i partiet om att nå höga höjder på valkvällen.

Dessutom laddade man för en framgångsrik EU-valturné runt om i landet med Jimmie Åkesson i spetsen.

Och toppkandidaten Charlie Weimers är ofta påläst och skicklig i utfrågningar och debatter.

Allt var dukat för succé hoppades partiet. Men något gick uppenbarligen väldigt fel.

ANALYS

Partiledaren har betydligt bättre underlag än media kring alla turer i valkampanjen, interna saker att ta hänsyn till och interna överväganden och strategier som kan ha slagit fel.

Men det finns i alla fall ett antal faktorer som sannolikt spelade in SD:s låga valresultat i årets EU-val.

EU-kritiken kan stöta bort väljare

Något som ännu inte lyfts fram särskilt mycket är hur partiets tydliga kritik mot EU kan ha påverkat väljarna.

Det är en pedagogisk utmaning att uttala alltför stark kritik mot EU samtidigt som man själv ställer upp i ett EU-val.

Risken är att SD:s fräna EU-kritik får de egna väljarna att tycka att EU är så halvdant och rent av dåligt att samma väljare svarar med att helt enkelt skippa EU-valet.

Orealistiskt

SD:s bitvis ganska kraftiga EU-kritik utmynnade även i rubriker om att SD kunde tänka sig att lämna EU om unionen utvecklades i negativ riktning.

Men ett swexit-scenario är sannolikt något lejonparten av väljarna – inklusive många SD-väljare själva – ser som tämligen orealistiskt och osäkert.

Det kan ha fått EU-vänliga SD-väljare att snegla allt mer på Moderaternas och KD:s kampanjer som fokuserade på att förändra EU, inte att lämna.

SD:s kampanj hade inte heller fokus på att lämna EU men partiets utspel fick givetvis rubriker i den riktningen – rubriker som sedan kan vara svåra att skaka av sig.

Opinionsmässigt bottennapp

SD:s slutspurtsbesked om att vara öppen för dialog med Rysslandsvänliga partier var ett riktigt bottennapp om man är på väljarfiske i Sverige.

Sverige är EU:s Ukrainavänligaste land enligt Bryssels egna mätningar och att överhuvudtaget andas samtal med Moskvavänliga partier – i någon som helst fråga – är inget vinnarknep.

Lågt valdeltagande

Det som sannolikt sänkte SD ännu mer var det låga valdeltagandet och det var även en produkt av flera av redan nämnda orsaker.

Men även i ett läge där SD hade gjort en bra valrörelse skulle en allmän nedgång i valdeltagandet sannolikt slå hårdare mot SD än mot till exempel Centerpartiet vars väljare historiskt sett är måna om att rösta.

Många potentiella SD-väljare struntade troligen helt i att gå till valurnorna vilket är ett underbetyg till SD:s valkampanj.

Sitter vid makten

Turerna kring en viss TV-kanals dokumentär kopplat till partiet var bara en av flera faktorer och enligt min bedömning spelade annat in mer – men dokumentärens innehåll utgjorde förstås inte någon draghjälp.

Om partiet hade svarat "detta får vi titta närmare på och rätta till" så hade frågan fått betydligt mindre utrymme än vad som blev fallet.

EU-valet 2024 är första valet när SD inte längre är i opposition utan tvärtom sitter vid makten.

Dessutom har migrationen till Sverige minskat kraftigt i relation till övriga Europa och det har lett till minskat fokus på SD:s paradfråga.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet, samt SD:s logotype.

Text: Marcus

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen