17 december 2025

ANALYS: Därför blev det fiasko för SD

2024 06 10

På Sverigedemokraternas EU-valvaka stod de blågula segerdrinkarna i långa rader. Men istället blev det platt fall.

Novusmätningen i februari gav SD 20,5 procent – exakt samma höga resultat som i riksdagsvalet 2022.

Och med SD:s förmåga att gå starkare än opinionsmätningarna fanns det stora förhoppningar i partiet om att nå höga höjder på valkvällen.

Dessutom laddade man för en framgångsrik EU-valturné runt om i landet med Jimmie Åkesson i spetsen.

Och toppkandidaten Charlie Weimers är ofta påläst och skicklig i utfrågningar och debatter.

Allt var dukat för succé hoppades partiet. Men något gick uppenbarligen väldigt fel.

ANALYS

Partiledaren har betydligt bättre underlag än media kring alla turer i valkampanjen, interna saker att ta hänsyn till och interna överväganden och strategier som kan ha slagit fel.

Men det finns i alla fall ett antal faktorer som sannolikt spelade in SD:s låga valresultat i årets EU-val.

EU-kritiken kan stöta bort väljare

Något som ännu inte lyfts fram särskilt mycket är hur partiets tydliga kritik mot EU kan ha påverkat väljarna.

Det är en pedagogisk utmaning att uttala alltför stark kritik mot EU samtidigt som man själv ställer upp i ett EU-val.

Risken är att SD:s fräna EU-kritik får de egna väljarna att tycka att EU är så halvdant och rent av dåligt att samma väljare svarar med att helt enkelt skippa EU-valet.

Orealistiskt

SD:s bitvis ganska kraftiga EU-kritik utmynnade även i rubriker om att SD kunde tänka sig att lämna EU om unionen utvecklades i negativ riktning.

Men ett swexit-scenario är sannolikt något lejonparten av väljarna – inklusive många SD-väljare själva – ser som tämligen orealistiskt och osäkert.

Det kan ha fått EU-vänliga SD-väljare att snegla allt mer på Moderaternas och KD:s kampanjer som fokuserade på att förändra EU, inte att lämna.

SD:s kampanj hade inte heller fokus på att lämna EU men partiets utspel fick givetvis rubriker i den riktningen – rubriker som sedan kan vara svåra att skaka av sig.

Opinionsmässigt bottennapp

SD:s slutspurtsbesked om att vara öppen för dialog med Rysslandsvänliga partier var ett riktigt bottennapp om man är på väljarfiske i Sverige.

Sverige är EU:s Ukrainavänligaste land enligt Bryssels egna mätningar och att överhuvudtaget andas samtal med Moskvavänliga partier – i någon som helst fråga – är inget vinnarknep.

Lågt valdeltagande

Det som sannolikt sänkte SD ännu mer var det låga valdeltagandet och det var även en produkt av flera av redan nämnda orsaker.

Men även i ett läge där SD hade gjort en bra valrörelse skulle en allmän nedgång i valdeltagandet sannolikt slå hårdare mot SD än mot till exempel Centerpartiet vars väljare historiskt sett är måna om att rösta.

Många potentiella SD-väljare struntade troligen helt i att gå till valurnorna vilket är ett underbetyg till SD:s valkampanj.

Sitter vid makten

Turerna kring en viss TV-kanals dokumentär kopplat till partiet var bara en av flera faktorer och enligt min bedömning spelade annat in mer – men dokumentärens innehåll utgjorde förstås inte någon draghjälp.

Om partiet hade svarat "detta får vi titta närmare på och rätta till" så hade frågan fått betydligt mindre utrymme än vad som blev fallet.

EU-valet 2024 är första valet när SD inte längre är i opposition utan tvärtom sitter vid makten. 

Dessutom har migrationen till Sverige minskat kraftigt i relation till övriga Europa och det har lett till minskat fokus på SD:s paradfråga.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet, samt SD:s logotype.

Text: Marcus


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen