Novusmätningen i februari gav SD 20,5 procent – exakt samma höga resultat som i riksdagsvalet 2022.

Och med SD:s förmåga att gå starkare än opinionsmätningarna fanns det stora förhoppningar i partiet om att nå höga höjder på valkvällen.

Dessutom laddade man för en framgångsrik EU-valturné runt om i landet med Jimmie Åkesson i spetsen.

Och toppkandidaten Charlie Weimers är ofta påläst och skicklig i utfrågningar och debatter.

Allt var dukat för succé hoppades partiet. Men något gick uppenbarligen väldigt fel.

ANALYS

Partiledaren har betydligt bättre underlag än media kring alla turer i valkampanjen, interna saker att ta hänsyn till och interna överväganden och strategier som kan ha slagit fel.

Men det finns i alla fall ett antal faktorer som sannolikt spelade in SD:s låga valresultat i årets EU-val.

EU-kritiken kan stöta bort väljare

Något som ännu inte lyfts fram särskilt mycket är hur partiets tydliga kritik mot EU kan ha påverkat väljarna.

Det är en pedagogisk utmaning att uttala alltför stark kritik mot EU samtidigt som man själv ställer upp i ett EU-val.

Risken är att SD:s fräna EU-kritik får de egna väljarna att tycka att EU är så halvdant och rent av dåligt att samma väljare svarar med att helt enkelt skippa EU-valet.

Orealistiskt

SD:s bitvis ganska kraftiga EU-kritik utmynnade även i rubriker om att SD kunde tänka sig att lämna EU om unionen utvecklades i negativ riktning.

Men ett swexit-scenario är sannolikt något lejonparten av väljarna – inklusive många SD-väljare själva – ser som tämligen orealistiskt och osäkert.

Det kan ha fått EU-vänliga SD-väljare att snegla allt mer på Moderaternas och KD:s kampanjer som fokuserade på att förändra EU, inte att lämna.

SD:s kampanj hade inte heller fokus på att lämna EU men partiets utspel fick givetvis rubriker i den riktningen – rubriker som sedan kan vara svåra att skaka av sig.

Opinionsmässigt bottennapp

SD:s slutspurtsbesked om att vara öppen för dialog med Rysslandsvänliga partier var ett riktigt bottennapp om man är på väljarfiske i Sverige.

Sverige är EU:s Ukrainavänligaste land enligt Bryssels egna mätningar och att överhuvudtaget andas samtal med Moskvavänliga partier – i någon som helst fråga – är inget vinnarknep.

Lågt valdeltagande

Det som sannolikt sänkte SD ännu mer var det låga valdeltagandet och det var även en produkt av flera av redan nämnda orsaker.

Men även i ett läge där SD hade gjort en bra valrörelse skulle en allmän nedgång i valdeltagandet sannolikt slå hårdare mot SD än mot till exempel Centerpartiet vars väljare historiskt sett är måna om att rösta.

Många potentiella SD-väljare struntade troligen helt i att gå till valurnorna vilket är ett underbetyg till SD:s valkampanj.

Sitter vid makten

Turerna kring en viss TV-kanals dokumentär kopplat till partiet var bara en av flera faktorer och enligt min bedömning spelade annat in mer – men dokumentärens innehåll utgjorde förstås inte någon draghjälp.

Om partiet hade svarat "detta får vi titta närmare på och rätta till" så hade frågan fått betydligt mindre utrymme än vad som blev fallet.

EU-valet 2024 är första valet när SD inte längre är i opposition utan tvärtom sitter vid makten. 

Dessutom har migrationen till Sverige minskat kraftigt i relation till övriga Europa och det har lett till minskat fokus på SD:s paradfråga.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet, samt SD:s logotype.

Text: Marcus