ANALYS: Därför blev det fiasko för SD

2024 06 10

På Sverigedemokraternas EU-valvaka stod de blågula segerdrinkarna i långa rader. Men istället blev det platt fall.

Novusmätningen i februari gav SD 20,5 procent – exakt samma höga resultat som i riksdagsvalet 2022.

Och med SD:s förmåga att gå starkare än opinionsmätningarna fanns det stora förhoppningar i partiet om att nå höga höjder på valkvällen.

Dessutom laddade man för en framgångsrik EU-valturné runt om i landet med Jimmie Åkesson i spetsen.

Och toppkandidaten Charlie Weimers är ofta påläst och skicklig i utfrågningar och debatter.

Allt var dukat för succé hoppades partiet. Men något gick uppenbarligen väldigt fel.

ANALYS

Partiledaren har betydligt bättre underlag än media kring alla turer i valkampanjen, interna saker att ta hänsyn till och interna överväganden och strategier som kan ha slagit fel.

Men det finns i alla fall ett antal faktorer som sannolikt spelade in SD:s låga valresultat i årets EU-val.

EU-kritiken kan stöta bort väljare

Något som ännu inte lyfts fram särskilt mycket är hur partiets tydliga kritik mot EU kan ha påverkat väljarna.

Det är en pedagogisk utmaning att uttala alltför stark kritik mot EU samtidigt som man själv ställer upp i ett EU-val.

Risken är att SD:s fräna EU-kritik får de egna väljarna att tycka att EU är så halvdant och rent av dåligt att samma väljare svarar med att helt enkelt skippa EU-valet.

Orealistiskt

SD:s bitvis ganska kraftiga EU-kritik utmynnade även i rubriker om att SD kunde tänka sig att lämna EU om unionen utvecklades i negativ riktning.

Men ett swexit-scenario är sannolikt något lejonparten av väljarna – inklusive många SD-väljare själva – ser som tämligen orealistiskt och osäkert.

Det kan ha fått EU-vänliga SD-väljare att snegla allt mer på Moderaternas och KD:s kampanjer som fokuserade på att förändra EU, inte att lämna.

SD:s kampanj hade inte heller fokus på att lämna EU men partiets utspel fick givetvis rubriker i den riktningen – rubriker som sedan kan vara svåra att skaka av sig.

Opinionsmässigt bottennapp

SD:s slutspurtsbesked om att vara öppen för dialog med Rysslandsvänliga partier var ett riktigt bottennapp om man är på väljarfiske i Sverige.

Sverige är EU:s Ukrainavänligaste land enligt Bryssels egna mätningar och att överhuvudtaget andas samtal med Moskvavänliga partier – i någon som helst fråga – är inget vinnarknep.

Lågt valdeltagande

Det som sannolikt sänkte SD ännu mer var det låga valdeltagandet och det var även en produkt av flera av redan nämnda orsaker.

Men även i ett läge där SD hade gjort en bra valrörelse skulle en allmän nedgång i valdeltagandet sannolikt slå hårdare mot SD än mot till exempel Centerpartiet vars väljare historiskt sett är måna om att rösta.

Många potentiella SD-väljare struntade troligen helt i att gå till valurnorna vilket är ett underbetyg till SD:s valkampanj.

Sitter vid makten

Turerna kring en viss TV-kanals dokumentär kopplat till partiet var bara en av flera faktorer och enligt min bedömning spelade annat in mer – men dokumentärens innehåll utgjorde förstås inte någon draghjälp.

Om partiet hade svarat "detta får vi titta närmare på och rätta till" så hade frågan fått betydligt mindre utrymme än vad som blev fallet.

EU-valet 2024 är första valet när SD inte längre är i opposition utan tvärtom sitter vid makten.

Dessutom har migrationen till Sverige minskat kraftigt i relation till övriga Europa och det har lett till minskat fokus på SD:s paradfråga.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet, samt SD:s logotype.

Text: Marcus

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter.

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan.

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen.

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen