ANALYS: Därför blev det fiasko för SD

2024 06 10

På Sverigedemokraternas EU-valvaka stod de blågula segerdrinkarna i långa rader. Men istället blev det platt fall.

Novusmätningen i februari gav SD 20,5 procent – exakt samma höga resultat som i riksdagsvalet 2022.

Och med SD:s förmåga att gå starkare än opinionsmätningarna fanns det stora förhoppningar i partiet om att nå höga höjder på valkvällen.

Dessutom laddade man för en framgångsrik EU-valturné runt om i landet med Jimmie Åkesson i spetsen.

Och toppkandidaten Charlie Weimers är ofta påläst och skicklig i utfrågningar och debatter.

Allt var dukat för succé hoppades partiet. Men något gick uppenbarligen väldigt fel.

ANALYS

Partiledaren har betydligt bättre underlag än media kring alla turer i valkampanjen, interna saker att ta hänsyn till och interna överväganden och strategier som kan ha slagit fel.

Men det finns i alla fall ett antal faktorer som sannolikt spelade in SD:s låga valresultat i årets EU-val.

EU-kritiken kan stöta bort väljare

Något som ännu inte lyfts fram särskilt mycket är hur partiets tydliga kritik mot EU kan ha påverkat väljarna.

Det är en pedagogisk utmaning att uttala alltför stark kritik mot EU samtidigt som man själv ställer upp i ett EU-val.

Risken är att SD:s fräna EU-kritik får de egna väljarna att tycka att EU är så halvdant och rent av dåligt att samma väljare svarar med att helt enkelt skippa EU-valet.

Orealistiskt

SD:s bitvis ganska kraftiga EU-kritik utmynnade även i rubriker om att SD kunde tänka sig att lämna EU om unionen utvecklades i negativ riktning.

Men ett swexit-scenario är sannolikt något lejonparten av väljarna – inklusive många SD-väljare själva – ser som tämligen orealistiskt och osäkert.

Det kan ha fått EU-vänliga SD-väljare att snegla allt mer på Moderaternas och KD:s kampanjer som fokuserade på att förändra EU, inte att lämna.

SD:s kampanj hade inte heller fokus på att lämna EU men partiets utspel fick givetvis rubriker i den riktningen – rubriker som sedan kan vara svåra att skaka av sig.

Opinionsmässigt bottennapp

SD:s slutspurtsbesked om att vara öppen för dialog med Rysslandsvänliga partier var ett riktigt bottennapp om man är på väljarfiske i Sverige.

Sverige är EU:s Ukrainavänligaste land enligt Bryssels egna mätningar och att överhuvudtaget andas samtal med Moskvavänliga partier – i någon som helst fråga – är inget vinnarknep.

Lågt valdeltagande

Det som sannolikt sänkte SD ännu mer var det låga valdeltagandet och det var även en produkt av flera av redan nämnda orsaker.

Men även i ett läge där SD hade gjort en bra valrörelse skulle en allmän nedgång i valdeltagandet sannolikt slå hårdare mot SD än mot till exempel Centerpartiet vars väljare historiskt sett är måna om att rösta.

Många potentiella SD-väljare struntade troligen helt i att gå till valurnorna vilket är ett underbetyg till SD:s valkampanj.

Sitter vid makten

Turerna kring en viss TV-kanals dokumentär kopplat till partiet var bara en av flera faktorer och enligt min bedömning spelade annat in mer – men dokumentärens innehåll utgjorde förstås inte någon draghjälp.

Om partiet hade svarat "detta får vi titta närmare på och rätta till" så hade frågan fått betydligt mindre utrymme än vad som blev fallet.

EU-valet 2024 är första valet när SD inte längre är i opposition utan tvärtom sitter vid makten.

Dessutom har migrationen till Sverige minskat kraftigt i relation till övriga Europa och det har lett till minskat fokus på SD:s paradfråga.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet, samt SD:s logotype.

Text: Marcus

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen