ANALYS: Civilminister Ida Karkiainen (S) – Kan hon sitta kvar eller inte?

2021 12 11

Det stormar rejält kring Sveriges nya civilminister som får svara på frågor om en sydstatsflagga, en påstådd Hitlerhälsning och hennes sambos musikband.

Efter att en bild där Ida Karkiainen sträcker upp en arm i luften, i en gest som ser ut som en Hitlerhälsning, har kommit ut i media har frågorna varit många kring Magdalena Anderssons (S) yngsta minister, den 33-åriga Ida Karkiainen från Haparanda.

ANALYS

Denna analys görs naturligt nog utifrån de uppgifter som är kända vid den tidpunkt analysen skrivs och utifrån de uppgifter som nämns i denna text.

Ungdomssynder

Alla – ja i alla fall väldigt många av oss – har gjort saker i vår ungdom som inte var lyckade. Så länge det håller sig inom vissa gränser, och inte avser allt för grova brott med mera, torde gemene man vara av åsikten att ungdomssynder är ungdomssynder och inget som ska lyftas fram 10 – 15 år senare för att belasta personen i fråga.

Inte ansvarig för andras handlande

En annan princip är att ansvara för det man själv har gjort och inte pekas ut som ansvarig för något som andra personer har gjort sig skyldig till, även om det är någon som är närstående.

Tidsaspekten central

I detta sammanhang är följande av vikt:

▪Hur långt tillbaka låg de så kallade ungdomssynderna i relation till den aktuella personens ålder idag. En person som är 55 år kan ha svårt att komma undan med saker som begicks för 12 år sedan när man var 43 år. Men en 31-åring har betydligt lättare att komma undan med saker som begicks för 12 år sedan när man var 19 år – eftersom allmänheten har lättare att förlåta vad man gjorde i ungdomen.

Samtidigt spelar det förstås in exakt vad det är som har inträffat. Det handlar alltid om väljarnas förtroende.

Det finns inga allmänna gränser för antalet år som ska förflyta utan det skiljer sig från fall till fall och från vad varje enskild bedömare själv anser.

Svårt bedöma i efterhand

▪Hur engagerad var man i de händelser som ägde rum i ungdomen, exakt vad var det som ägde rum och agerade man på något sätt för att motverka eller ta avstånd från det inträffade när det ägde rum.

Detta är svårt att bedöma i efterhand då det dels var många år sedan det inträffade, dels kan upplevas ganska olika beroende på vem man frågar. Olika aktörer kan också känna till olika delar av händelseförloppet.

Tre viktiga punkter

Jag är en person som rent allmänt tror på följande:

🔸 1, Det är värdefullt att ge en andra chans och att inte fördöma rakt av utan att ha bilden helt klar för sig, vilket man ofta inte har. Sedan finns det givetvis gränser.

🔸 2, Av yttersta vikt är om och hur personen tar avstånd från det inträffade.

🔸 3, En annan viktig faktor är hur personen har agerat under den tid som förflutit sedan den inträffade skedde. Har man agerat på ett sätt som stärker att man tar avstånd från det inträffade – eller kan man tvärtom konstatera att det finns ett mönster som kan beläggas även i närtid.

Vinner på att avvakta

När det gäller uppgifterna kring Ida Karkiainens agerande torde Magdalena Andersson (S) vinna på att avvakta några timmar ytterligare innan hon bedömer underlaget då det i dylika fall ofta kan komma fram mer information allt eftersom.

Lägg alla kort på bordet

Samtidigt har den unga ministern själv mycket att vinna på att lägga alla kort på bordet i ett ärligt möte med statsministern. Om det finns något att berätta så bör det göras omgående då det blir allt svårare att hantera om det sipprar ut negativ information efter att man gått ut i media och givit sin syn på saken.

Min bedömning – Kan  sitta kvar

Utifrån den information jag nu tagit del av i media är min bedömning att Ida Karkiainen kan sitta kvar som minister i regeringen. Händelserna ligger långt tillbaka i tiden och hon står idag för helt andra värderingar än de som uttrycks i musiken och som den Sydstatsflagga som hänger i sambons bands replokal i Haparanda står för.

Dessutom kan i nuläget väldigt lite kopplas till Ida Karkiainen som person, utöver den påstådda Hitlerhälsningen där det faktiskt är oklart vad det är för slags gest hon gör.

Musikband

Civilministern har även fått svara på frågor om att hon varit med på spelningar med musikbandet Raubtier,  vid en tidpunkt som hon enligt tidningen bedömer 10 – 11 år tillbaka i tiden då hon även satt i både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Haparanda.

Dagens Nyheter rapporterar om att bandet inte har någon koppling till vitmaktrörelsen, enligt musiketnologen Benjamin Teitelbaum som DN har intervjuat. 

Utifrån nu känd information

Min samlade bedömning – baserat på det som är känt och som även nämns i denna text – är att hon kan sitta kvar som minister. Den tid som förflutit, de värderingar hon står för idag och de uppgifter som när denna analys skrivs är kända pekar på att hon kan tvedklöst sitta kvar som minister enligt min bedömning.

En intressant fråga är hur allmänhetens dom hade varit om det i stället varit en SD-politiker. Det får hanteras i en separat text.

Foto: Regeringskansliet, Magnus Liljegren


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen