ANALYS: Civilminister Ida Karkiainen (S) – Kan hon sitta kvar eller inte?

2021 12 11

Efter att en bild där Ida Karkiainen sträcker upp en arm i luften, i en gest som ser ut som en Hitlerhälsning, har kommit ut i media har frågorna varit många kring Magdalena Anderssons (S) yngsta minister, den 33-åriga Ida Karkiainen från Haparanda.

ANALYS

Denna analys görs naturligt nog utifrån de uppgifter som är kända vid den tidpunkt analysen skrivs och utifrån de uppgifter som nämns i denna text.

Ungdomssynder

Alla – ja i alla fall väldigt många av oss – har gjort saker i vår ungdom som inte var lyckade. Så länge det håller sig inom vissa gränser, och inte avser allt för grova brott med mera, torde gemene man vara av åsikten att ungdomssynder är ungdomssynder och inget som ska lyftas fram 10 – 15 år senare för att belasta personen i fråga.

Inte ansvarig för andras handlande

En annan princip är att ansvara för det man själv har gjort och inte pekas ut som ansvarig för något som andra personer har gjort sig skyldig till, även om det är någon som är närstående.

Tidsaspekten central

I detta sammanhang är följande av vikt:

Hur långt tillbaka låg de så kallade ungdomssynderna i relation till den aktuella personens ålder idag. En person som är 55 år kan ha svårt att komma undan med saker som begicks för 12 år sedan när man var 43 år. Men en 31-åring har betydligt lättare att komma undan med saker som begicks för 12 år sedan när man var 19 år – eftersom allmänheten har lättare att förlåta vad man gjorde i ungdomen.

Samtidigt spelar det förstås in exakt vad det är som har inträffat. Det handlar alltid om väljarnas förtroende.

Det finns inga allmänna gränser för antalet år som ska förflyta utan det skiljer sig från fall till fall och från vad varje enskild bedömare själv anser.

Svårt bedöma i efterhand

Hur engagerad var man i de händelser som ägde rum i ungdomen, exakt vad var det som ägde rum och agerade man på något sätt för att motverka eller ta avstånd från det inträffade när det ägde rum.

Detta är svårt att bedöma i efterhand då det dels var många år sedan det inträffade, dels kan upplevas ganska olika beroende på vem man frågar. Olika aktörer kan också känna till olika delar av händelseförloppet.

Tre viktiga punkter

Jag är en person som rent allmänt tror på följande:

1, Det är värdefullt att ge en andra chans och att inte fördöma rakt av utan att ha bilden helt klar för sig, vilket man ofta inte har. Sedan finns det givetvis gränser.

2, Av yttersta vikt är om och hur personen tar avstånd från det inträffade.

3, En annan viktig faktor är hur personen har agerat under den tid som förflutit sedan den inträffade skedde. Har man agerat på ett sätt som stärker att man tar avstånd från det inträffade – eller kan man tvärtom konstatera att det finns ett mönster som kan beläggas även i närtid.

Vinner på att avvakta

När det gäller uppgifterna kring Ida Karkiainens agerande torde Magdalena Andersson (S) vinna på att avvakta några timmar ytterligare innan hon bedömer underlaget då det i dylika fall ofta kan komma fram mer information allt eftersom.

Lägg alla kort på bordet

Samtidigt har den unga ministern själv mycket att vinna på att lägga alla kort på bordet i ett ärligt möte med statsministern. Om det finns något att berätta så bör det göras omgående då det blir allt svårare att hantera om det sipprar ut negativ information efter att man gått ut i media och givit sin syn på saken.

Min bedömning – Kan  sitta kvar

Utifrån den information jag nu tagit del av i media är min bedömning att Ida Karkiainen kan sitta kvar som minister i regeringen. Händelserna ligger långt tillbaka i tiden och hon står idag för helt andra värderingar än de som uttrycks i musiken och som den Sydstatsflagga som hänger i sambons bands replokal i Haparanda står för.

Dessutom kan i nuläget väldigt lite kopplas till Ida Karkiainen som person, utöver den påstådda Hitlerhälsningen där det faktiskt är oklart vad det är för slags gest hon gör.

Musikband

Civilministern har även fått svara på frågor om att hon varit med på spelningar med musikbandet Raubtier,  vid en tidpunkt som hon enligt tidningen bedömer 10 – 11 år tillbaka i tiden då hon även satt i både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Haparanda.

Dagens Nyheter rapporterar om att bandet inte har någon koppling till vitmaktrörelsen, enligt musiketnologen Benjamin Teitelbaum som DN har intervjuat. 

Utifrån nu känd information

Min samlade bedömning – baserat på det som är känt och som även nämns i denna text – är att hon kan sitta kvar som minister. Den tid som förflutit, de värderingar hon står för idag och de uppgifter som när denna analys skrivs är kända pekar på att hon kan tvedklöst sitta kvar som minister enligt min bedömning.

En intressant fråga är hur allmänhetens dom hade varit om det i stället varit en SD-politiker. Det får hanteras i en separat text.

Foto: Regeringskansliet, Magnus Liljegren

Mycket populär svensk tradition stoppas

2026 04 28

Vissa svenska traditioner är starkt förknippade med det vackra vårvädret, inte minst för barn och ungdomar.

Men nu är en sådan tradition på väg att stoppas.

”Äldre känner igen sig”

Den svenska sporten brännboll är känd sedan 1700-talet, och blev under 1900-talet en av de mest populära idrottsaktiviteterna i Sverige.

Men nu stoppas brännbollen i allt fler svenska skolor.

Anledningen är att många idrottslärare anser att brännbollen pressar eleverna, rapporterar SR.

Idrottsläraren Pierre Jakobsson i Nyköping är en av dem som väljer bort den klassiska aktiviteten på sina lektioner.

Han menar att brännboll är problematiskt eftersom elever känner sig utstirrade.

– Slår man inte så långt, då börjar utelaget gå framåt… den biten finns ju också givetvis, och jag tror att många av oss äldre känner igen sig kanske i de situationerna, säger Pierre Jakobsson till radiokanalen.

Lång tradition

De flesta svenskar har spelat brännboll i skolan, och har även föräldrar samt far- och morföräldrar som har spelat brännboll i skolan.

Det är alltså en lång tradition, men många har upplevt brännbollen som en pina.

Detta har fått allt fler idrottslärare att välja bort den klassiska våraktiviteten, till den grad att brännbollen i stort sett är på väg bort från idrottsämnet i skolan.

Det finns en oro för att den negativa erfarenheten som många har av brännboll spiller över på andra fysiska aktiviteter, så att viljan att idrotta och motionera minskar.

Många idrottslärare föredrar därför andra aktiviteter där eleverna känner sig mindre pressade eller utstirrade, rapporterar TV4.

– Jag har möjlighet att erbjuda andra aktiviteter som jag tycker är bättre för eleverna och ger ett mer aktivt deltagande och kanske inte just den här utstirrheten, säger Pierre Jakobsson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: MERZ: Då kan Ukraina bli medlem i EU

Kritiseras av idrottslärarförening

Inom Svenska idrottslärarföreningen är man dock kritisk till att idrottslärare väljer bort brännbollen helt och hållet.

Upplevelser av utsatthet förekommer i många situationer i livet, vilket man måste få tillfälle att träna på, menar föreningen, som också poängterar att det finns alternativa varianter av brännboll där elever kan välja olika bollar och redskap och där man anpassar reglerna för att minska utsattheten.

– Svenska idrottslärarföreningen vill gärna behålla brännboll som är en del av kulturen i Sverige, men att vi anpassar brännbollen efter situation och person, säger Jennie Nobelius, ordförande för Svenska idrottslärarföreningen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: "Luktar 2008 igen" - tidigare banktoppen varnar

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen