ANALYS: Civilminister Ida Karkiainen (S) – Kan hon sitta kvar eller inte?

2021 12 11

Det stormar rejält kring Sveriges nya civilminister som får svara på frågor om en sydstatsflagga, en påstådd Hitlerhälsning och hennes sambos musikband.

Efter att en bild där Ida Karkiainen sträcker upp en arm i luften, i en gest som ser ut som en Hitlerhälsning, har kommit ut i media har frågorna varit många kring Magdalena Anderssons (S) yngsta minister, den 33-åriga Ida Karkiainen från Haparanda.

ANALYS

Denna analys görs naturligt nog utifrån de uppgifter som är kända vid den tidpunkt analysen skrivs och utifrån de uppgifter som nämns i denna text.

Ungdomssynder

Alla – ja i alla fall väldigt många av oss – har gjort saker i vår ungdom som inte var lyckade. Så länge det håller sig inom vissa gränser, och inte avser allt för grova brott med mera, torde gemene man vara av åsikten att ungdomssynder är ungdomssynder och inget som ska lyftas fram 10 – 15 år senare för att belasta personen i fråga.

Inte ansvarig för andras handlande

En annan princip är att ansvara för det man själv har gjort och inte pekas ut som ansvarig för något som andra personer har gjort sig skyldig till, även om det är någon som är närstående.

Tidsaspekten central

I detta sammanhang är följande av vikt:

▪Hur långt tillbaka låg de så kallade ungdomssynderna i relation till den aktuella personens ålder idag. En person som är 55 år kan ha svårt att komma undan med saker som begicks för 12 år sedan när man var 43 år. Men en 31-åring har betydligt lättare att komma undan med saker som begicks för 12 år sedan när man var 19 år – eftersom allmänheten har lättare att förlåta vad man gjorde i ungdomen.

Samtidigt spelar det förstås in exakt vad det är som har inträffat. Det handlar alltid om väljarnas förtroende.

Det finns inga allmänna gränser för antalet år som ska förflyta utan det skiljer sig från fall till fall och från vad varje enskild bedömare själv anser.

Svårt bedöma i efterhand

▪Hur engagerad var man i de händelser som ägde rum i ungdomen, exakt vad var det som ägde rum och agerade man på något sätt för att motverka eller ta avstånd från det inträffade när det ägde rum.

Detta är svårt att bedöma i efterhand då det dels var många år sedan det inträffade, dels kan upplevas ganska olika beroende på vem man frågar. Olika aktörer kan också känna till olika delar av händelseförloppet.

Tre viktiga punkter

Jag är en person som rent allmänt tror på följande:

🔸 1, Det är värdefullt att ge en andra chans och att inte fördöma rakt av utan att ha bilden helt klar för sig, vilket man ofta inte har. Sedan finns det givetvis gränser.

🔸 2, Av yttersta vikt är om och hur personen tar avstånd från det inträffade.

🔸 3, En annan viktig faktor är hur personen har agerat under den tid som förflutit sedan den inträffade skedde. Har man agerat på ett sätt som stärker att man tar avstånd från det inträffade – eller kan man tvärtom konstatera att det finns ett mönster som kan beläggas även i närtid.

Vinner på att avvakta

När det gäller uppgifterna kring Ida Karkiainens agerande torde Magdalena Andersson (S) vinna på att avvakta några timmar ytterligare innan hon bedömer underlaget då det i dylika fall ofta kan komma fram mer information allt eftersom.

Lägg alla kort på bordet

Samtidigt har den unga ministern själv mycket att vinna på att lägga alla kort på bordet i ett ärligt möte med statsministern. Om det finns något att berätta så bör det göras omgående då det blir allt svårare att hantera om det sipprar ut negativ information efter att man gått ut i media och givit sin syn på saken.

Min bedömning – Kan  sitta kvar

Utifrån den information jag nu tagit del av i media är min bedömning att Ida Karkiainen kan sitta kvar som minister i regeringen. Händelserna ligger långt tillbaka i tiden och hon står idag för helt andra värderingar än de som uttrycks i musiken och som den Sydstatsflagga som hänger i sambons bands replokal i Haparanda står för.

Dessutom kan i nuläget väldigt lite kopplas till Ida Karkiainen som person, utöver den påstådda Hitlerhälsningen där det faktiskt är oklart vad det är för slags gest hon gör.

Musikband

Civilministern har även fått svara på frågor om att hon varit med på spelningar med musikbandet Raubtier,  vid en tidpunkt som hon enligt tidningen bedömer 10 – 11 år tillbaka i tiden då hon även satt i både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Haparanda.

Dagens Nyheter rapporterar om att bandet inte har någon koppling till vitmaktrörelsen, enligt musiketnologen Benjamin Teitelbaum som DN har intervjuat. 

Utifrån nu känd information

Min samlade bedömning – baserat på det som är känt och som även nämns i denna text – är att hon kan sitta kvar som minister. Den tid som förflutit, de värderingar hon står för idag och de uppgifter som när denna analys skrivs är kända pekar på att hon kan tvedklöst sitta kvar som minister enligt min bedömning.

En intressant fråga är hur allmänhetens dom hade varit om det i stället varit en SD-politiker. Det får hanteras i en separat text.

Foto: Regeringskansliet, Magnus Liljegren


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen