ANALYS: Centerns svåra balansgång – Kan sluta med succé eller fiasko

2021 11 24

Centerpartiet går just nu en svår politisk balansgång som kan sluta såväl med succé som med stort nederlag.

Partiet med partiledare Annie Lööf i spetsen levererade idag två beslut – som många finner motstridiga:

1, Ja till S-MP-regering med Magdalena Andersson (S) som statsminister.

2, Nej till S-MP-regeringens budget. Centern röstade endast på sin egen budget och när slutröstningsomgången kom mellan S-MP-budgeten och M-KD-SD-budgeten så lade Centern ned sina röster vilket ledde till att M-KD-SD-budgeten vann. Exakt hur budgetomröstningen gick till kan du se i mitt TV-inslag här.

ANALYS & SVAR

Här är några av de centrala frågorna när det gäller Centern och framtiden i svensk politik.

Varför röstade Centern ja till S-MP-regeringen?

Det beror på två saker.

Dels att Centern anser att Sverige måste ha en regering. Landet kan inte vara regeringslöst.

Dels för att Centern väljer S-MP-regeringen före M-KD-SD-sidan eftersom SD ingår där. Centern säger blankt nej till alla regeringsunderlag där SD ingår.

Varför röstade Centern nej till S-MP-budgeten och föredrog M-KD-SD-budgeten istället?

-Centern accepterar inte att Vänsterpartiet får påverkan på den politik som Centern är med och röstar fram. S-MP-regeringens samtal med C senaste dagarna som även ledde fram till ett slags inriktningsbeslut om att framtida politik delvis ska förankras hos V kunde inte Centern acceptera. Samtidigt ska det framhållas att C röstade aldrig på M-KD-SD-budgeten. Men partiet var väl medvetet om att effekten av att inte rösta på S-MP-budgeten skulle bli att M-KD-SD-budgeten gick igenom.

Resultatet blev att Centerns förankring i mitten av svensk politik förstärktes.

Hur kan man kortfattat summera dessa två aningen motstridiga besked från Centern?

1, Centern anser att Sverige måste kunna styras och väljer det regeringsunderlag där SD ej ingår.

2, Efter att själva regeringen röstats fram så ska den regeringen även driva igenom sakpolitiska förslag. Och på den punkten säger C blankt nej till att det blir vänsterpolitik där V får vara med och påverka.

Vad vinner Centern på detta?

Vad partiet vinner är egentligen ingenting omedelbart, tvärtom riskerar C att en del C-förslag inte blir verklighet. Centern gör helt enkelt så här för att de vill skapa mittenpolitik. De markerar kraftfullt emot att Sverige går i en riktning som SD eller V vill ha.

Om man ser på detta mer med fokus på hur det kan påverka Centern inför valet 2022 – vad är då fördelarna och nackdelarna?

Nackdelar:

Centern säger totalt nej till SD och V samtidigt som väljarkåren kanske blir allt mer polariserad. Det är många väljare som säger ja till SD men nej till V. Och många väljare som tvärtom säger nej till SD men ja till V. Men den andel av väljarkåren som ligger så pass mycket i mitten att de absolut inte vill ha vare sig vill ha SD-politik eller V-politik är inte lika stor idag som tidigare. En hel del borgerliga väljare är i dag öppna för SD-samarbete. Och en hel del S- och MP-väljare, och till och med en del C-väljare är i dag öppna för V-samarbete.

Det gör att Centerns väljarpotential riskerar att bli allt smalare. Det är Centerns stora vågspel i detta.

Fördelar:

Centern markerar verkligen att de står i mitten av svensk politik. Inget annat parti ligger så tydligt i mitten som Centern gör.

Centern har en betydande chans att bli vågmästare igen efter valet 2022. Det är inte säkert – men möjligt. I det läget har C en gyllene chans att få igenom en hel del politik.

Min bedömning är samtidigt att risken för ett nyval direkt efter ordinarie nu val ökar. Mycket pekar på att C inte kommer att vika sig – Annie Lööfs parti vill varken samverka med SD eller V. Den saken i kombination med att S och M svåreligen vill samarbeta ökar sannolikheten för att man inte kan bilda någon regering efter valet 2022, beroende på valresultatet.

Slutsats

Centerns svåra balansgång kan komma att sluta i succé. Om det visar sig att många väljare vill ha en politik där vare sig SD eller V ges inflytande så är Centern det tydligaste alternativet - ja rent av det enda alternativet. Partiet har också chans att bli vågmästare efter valet 2022. Centerns positionering kan komma att ge utdelning både i väljare och inflytande. Det är vad Centern siktar in sig på.

Men balansgången kan även sluta i fiasko. Partiet lär bli angripet från alla de håll och det finns en risk för Centern att den grupp väljare som partiet eftersträvar visar sig vara alltför liten och kanske till och med krympande.

Emellertid ligger Centern nu på sitt högsta stöd på 33 år sett till valresultaten. Det indikerar att partiet har ett större stöd för sin nej-till-både-SD-och-V-linje än vad bilden i media ger.

Foto: Centern

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen