Amerikansk matjätte vill ta över svenska marknaden

2025 03 14

Facebookgruppen “Bojkotta varor från USA” hade i måndags, på bara en vecka, samlat 34 000 medlemmar i Sverige.

På onsdagen har över 54 000 personer gått med i gruppen, vars syfte är att “sätta press på administrationen” i USA.

– Gruppen har fötts ur den frustration som vi, och många med oss, känner över att världen sedan 20 januari 2025 har blivit en betydligt mer osäker och oförutsägbar plats, framhåller skaparen.

Lovar storsatsning

Mitt i dramatiken går en amerikansk matjätte ut och lovar storsatsning på den svenska marknaden.

Det handlar om Costco med över 800 butiker i världen, men hittills bara en i Sverige.

– Costco är fortfarande relativt okänt på den svenska marknaden och bolaget ser en stor möjlighet för expansion genom att öka medlemsbasen och vinna kundlojalitet genom att fortsätta erbjuda högkvalitativa produkter och tjänster till lägsta möjliga pris, framhåller kedjans svenska bolag i årsredovisningen, som sajten Dagligvarunytt tagit del av.

Blöder pengar

Den hittills enda Costcobutiken i Sverige ligger i Täby. Ytterligare en förbereds just nu i skånska Burlöv och planeras att öppna våren 2025.

Men verksamheten blöder pengar.

Det andra verksamhetsåret i Sverige, mellan september 2023 och augusti 2024, slutade med ett minusresultat på 186 miljoner kronor.

Resultatet är visserligen bättre än året dessförinnan och i linje med styrelsens förväntningar, som samtidigt låter meddela att planen är att öka medlemsbasen och antalet varuhus i Sverige för att börja gå med vinst.

Planen: ska ta över hela Sverige

Costcos långsiktiga ambitioner är stora. För mindre än ett år sedan talades det om att lågprisjätten skulle “erövra Sverige”.

Kedjan beskrivs som en ganska annorlunda butik jämfört med vad svenska kunder är vana vid.

Alla kunder måste vara medlemmar, vilket kostar 500 kronor per år.

Dessutom behöver man handla i bulk för att tjäna på att välja Costco, och utbudet varierar ganska kraftigt.

– Om det kommer att slå och bli stort här är fortfarande rätt oklart, det kräver ett helt annat sätt att tänka kring inköp och de flesta av oss är inte vana vid att köpa i bulk, sade Ulf Johansson från Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet, till DN i juni 2024.

Foto: F. Chamaki

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen