Älskad tradition i skolan försvinner – anses opedagogisk

2024 10 02

Den anses av både föräldrar och barn som en älskad tradition på såväl skolgårdar som lekplatser.

Men nu får barnen vänja sig vid att ett av de mest populära inslagen försvinner i allt större utsträckning.

Det handlar om gungor som blir mer och mer sällsynta på svenska förskolor.

På flera håll i landet har de tagits bort helt, rapporterar P1 Morgon.

Ett av många exempel där det saknas gungor är förskolan Björnbärsvägen i Sturefors utanför Linköping.

Biträdande rektor Maria Bjerke menar att det var så fastighetsägaren valde att bygga, men att det även finns pedagogiska problem med den populära leksaken.

– Det kan bli att det blir en statisk aktivitet, att personalen får stå och ta fart hela tiden och att vissa barn vill ha samma gungor. Det kan vara en sådan del som gör att det inte blir så pedagogiskt, säger hon till radion.

"En tradition"

Enligt Maria Bjerke erbjuds barnen istället andra moment på skolgården som på ett annorlunda sätt främjar motorik och fantasi jämfört med det mer monotona gungandet.

Men att gungorna uteslutits har inte gått utan reaktioner, berättar hon. Bland annat från föräldrar.

– Det var en del av personalen som också tyckte det var märkligt med tanke på att det är en tradition med gungor på förskolan. Men då blev det ju andra delar här istället som mottogs på ett positivt sätt när de såg hur vi lekte på gården, säger Maria Bjerke.

Plockas även ned av miljöskäl

Trenden att gungor tas bort från förskolor och lekplatser är tydlig.

I flera fall handlar det även om säkerhet.

Men det har också funnits andra skäl. För några år sedan plockades exempelvis 985 däckgungor ned på 139 förskolor i Göteborg på grund av miljöskäl.

Tanken var dock att de skulle bytas ut, men det blev försenat flera gånger.

– Risken att använda däckgungor anses inte stor. Men i och med att de innehåller ämnen som är klassade som potentiellt cancerframkallande, så utesluter vi dem som en del i en giftfri miljö på förskolorna, sade Freja Elmsjö från lokalförvaltningen i ett uttalande 2021.

Ska ersättas successivt

Liknande uppmaningar har hörts i exempelvis Malmö stad.

– Däck som används som gungor på befintliga gårdar/lekplatser behöver inte bytas ut omedelbart men ska ersättas successivt. Då man planerar att bygga en ny gård/lekplats bör man undvika gamla däck, framhåller kommunen på sin hemsida.

Foto: Skitterphoto

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 27

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen