Men nu får barnen vänja sig vid att ett av de mest populära inslagen försvinner i allt större utsträckning.

Det handlar om gungor som blir mer och mer sällsynta på svenska förskolor.

På flera håll i landet har de tagits bort helt, rapporterar P1 Morgon.

Ett av många exempel där det saknas gungor är förskolan Björnbärsvägen i Sturefors utanför Linköping.

Biträdande rektor Maria Bjerke menar att det var så fastighetsägaren valde att bygga, men att det även finns pedagogiska problem med den populära leksaken.

– Det kan bli att det blir en statisk aktivitet, att personalen får stå och ta fart hela tiden och att vissa barn vill ha samma gungor. Det kan vara en sådan del som gör att det inte blir så pedagogiskt, säger hon till radion.

"En tradition"

Enligt Maria Bjerke erbjuds barnen istället andra moment på skolgården som på ett annorlunda sätt främjar motorik och fantasi jämfört med det mer monotona gungandet.

Men att gungorna uteslutits har inte gått utan reaktioner, berättar hon. Bland annat från föräldrar.

– Det var en del av personalen som också tyckte det var märkligt med tanke på att det är en tradition med gungor på förskolan. Men då blev det ju andra delar här istället som mottogs på ett positivt sätt när de såg hur vi lekte på gården, säger Maria Bjerke.

Plockas även ned av miljöskäl

Trenden att gungor tas bort från förskolor och lekplatser är tydlig.

I flera fall handlar det även om säkerhet.

Men det har också funnits andra skäl. För några år sedan plockades exempelvis 985 däckgungor ned på 139 förskolor i Göteborg på grund av miljöskäl.

Tanken var dock att de skulle bytas ut, men det blev försenat flera gånger.

– Risken att använda däckgungor anses inte stor. Men i och med att de innehåller ämnen som är klassade som potentiellt cancerframkallande, så utesluter vi dem som en del i en giftfri miljö på förskolorna, sade Freja Elmsjö från lokalförvaltningen i ett uttalande 2021.

Ska ersättas successivt

Liknande uppmaningar har hörts i exempelvis Malmö stad.

– Däck som används som gungor på befintliga gårdar/lekplatser behöver inte bytas ut omedelbart men ska ersättas successivt. Då man planerar att bygga en ny gård/lekplats bör man undvika gamla däck, framhåller kommunen på sin hemsida.

Foto: Skitterphoto

Text: Redaktionen

Beslutet, som fattades redan för ett drygt år sedan, innebär att textilavfall från och med årsskiftet nu måste sorteras separat.

Med andra ord får du inte längre slänga sådant som kläder, hemtextil, väskor eller inredningstextilier i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt

Kommunerna får ansvaret

Idag utförs insamling av textil och textilavfall huvudsakligen av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunerna.

Nu blir det kommunerna som själva kommer att ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

En av alla kommuner som förbereder sig på förändringen är Örebro, som likt resten av landet nu behöver förhålla sig till ett nytt system.

– Det är för att ta hand om materialet och återvinna det, förhoppningsvis till nya textilier, säger enhetschefen Ola Eklöf på Örebro kommun till Sveriges Radio.

– Precis som när det gäller förpackningar, farligt avfall eller matavfall så är det ett avfall som ska sorteras ut. Då ska man lämna det till det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller.

Knappt en procent återvinns

I Sverige konsumeras drygt 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Samtidigt är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent, enligt Naturvårdsverket.

Att de nya reglerna nu snart träder i kraft syftar till att ändra detta. Dessutom hoppas regeringen se en ökad livslängd på redan producerade kläder.

Kommunerna har också fått ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi så att textil kan återanvändas samt att textilavfall förebyggs.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger Romina Pourmokhtari.

Detta är textilavfall som ska samlas in:

• kläder av textil
• hemtextil
• inredningstextil
• väskor av textil
• accessoarer av textil

Källa: Naturvårdsverket

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen