SVERIGE: Dystra besked inför vinterns skidsemester

2022 11 07

Parallellt med att klimattoppmötet COP27 inletts i den egyptiska semesterorten Sharm el-Sheikh kommer dystra rapporter från svenska skidanläggningar.

– Jag tror man måste vara medveten om att det varmare klimatet kommer att påverka hela samhället på olika sätt, säger Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI, för SVT.

Tufft för skidanläggningar

Det mildare klimatet har redan märkts av i svenska skidanläggningar. De månader som ägarna ska dra in pengar som ska täcka omkostnaderna för den kostsamma verksamheten, som inte sällan innebär dyr konstsnöproduktion, blir allt kortare och kortare.

Det gäller inte minst skidanläggningar utanför de nordligaste delarna av Sverige och fjällvärlden. Flera anläggningar försöker nu lösa de milda vintrarna.

Bland annat hur man ska kunna producera mer konstgjord snö snabbare vid de tillfällen kvicksilvret indikerar minusgrader.

Ny teknik för konstsnö

– Den möjligheten finns redan i dag och den kommer att utvecklas, men det blir en dyr snö, säger Stefan Alanärä, teknisk chef för Branäsgruppen, som driver anläggningen Kungsberget i Gästrikland, till kanalen.

Och frågan är hur långt de tekniska innovationerna räcker. Att göra snö i minusgrader är en sak, men om vintrarna tenderar bli varmare och varmare och minus blir plus, då får anläggningsägarna börja fundera på framtiden, inte minst de som är av samma typ som Kungsberget.

Känslig del av Sverige

– De är i en känslig del av Sverige där man har riktiga vintrar, men inte så kalla vintrar, påpekar klimatforskaren Gustav Strandberg för kanalen.

Och tillägger:

– Det betyder att en liten temperaturökning kan göra att man plötsligt får väldigt många fler dagar med plusgrader och utan snö.

Problemen gäller inte bara svenska anläggningar. Den alpina världscupen har fått en dyster start på säsongen. Redan innan starten av november fick tre tävlingar strykas i tävlingsalmanackan. I en av backarna saknades det snö de sista 300 meterna.

Fel ort för premiär

En av de tävlande riktade dock skarp kritik mot en annan sak, nämligen arrangörerna. Kritikern menade att tävlingsorten inte var optimal:

– Att ha en tävling i Zermatt Cervinia, det var ju jävligt osmart om jag ska vara ärlig. Vi vet att glaciärerna är känsliga i oktober månad, framhöll han för Radiosporten.

Foto: V. Joncheray

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen