Allt mer

2022 02 06

Försvarsmakten vill stoppa en satsning på upp emot 50 vindkraftverk i Göteborgs skärgård.

Med anledning av lägre temperatur väntas marken i Ukrainas gränsområden frysa inom cirka en vecka vilket underlättar ryska truppförflyttningar.

Även norr och söder om Ukraina

Det uppger amerikanska myndighetskällor till Reuters och förutom den massiva militära upprustningen vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina i väster, har Rysslands diktator även fört in stora mängder soldater både norr och söder om landet.

30 000 soldater i Belarus

I Belarus, norr om Ukraina, bedöms Putinregimen för närvarande ha 30 000 soldater i samövningar med Belarus uppger Reuters, i vad som istället misstänks vara en förberedelse till storskaligt krig mot Ukraina.

Och på Krim, söder om Ukraina, finns tiotusentals ryska soldater rapporterar New York Times.

Ryssland nekar

Det är oklart om Rysslands diktator redan har fattat beslut om att gå till attack mot Ukraina eller inte, enligt de amerikanska källorna som menar att det fortfarande finns möjlighet att få till stånd en diplomatisk lösning och undvika krig.

Ryssland har upprepade gånger nekat till att förbereda krig men USA och EU är skeptiska.

Vädret gynnar Ryssland

Temperatur och andra väderförhållanden bedöms ge ökade möjligheter för Ryssland att gå till anfall under perioden 15 februari till slutet av mars. Kallare vänder gör då att det blir lättare att förflytta tung militär utrustning och amerikanska bedömare fruktar att följderna blir katastrofala.

Fruktar att 50 000 dödas

Ett ryskt anfallskrig mot Ukraina kan leda till 50 000 civila dödsoffer i landet och stora mängder skadade människor enligt amerikanska rapporter. Sjukhusen skulle inte ha en chans att hantera situationen och landet skulle lamslås.

En stor flyktingvåg med upp till fem miljoner flyktingar från Ukraina in mot EU är att vänta enligt den rapport som ligger till grund för USA:s bedömningar.

Slutfasen av krigsförberedelse

USA genomför nu truppförstärkningar i Polen för att stärka Natos närvaro rapporterar BBC News. Omkring 3 000 amerikanska soldater väntas till Östeuropa för att förstärka redan befintliga Natostyrkor.

Enligt New York Times är Ryssland i slutfasen av att förbereda allt som krävs på marken vid Ukrainas gräns för att inleda krig och en fullskalig invasion av Ukraina.

Vill diktera Västeuropa

Bakgrunden är Rysslands krav om att bland annat få styra enskilda europeiska länders – inklusive Sveriges och Finlands – försvars- och säkerhetspolitik vilket Väst kraftigt avvisat.

Bedömare konstaterar att Putin vill återupprätta något av det gammelsovjetiska imperiet och Ryssland har nyligen även sänt trupper till Kazakstan.

Landets 27 regioner

Ukraina består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

De senaste årens tidslinje avseende oron längs Ukrainas gräns är bland annat följande:

◾2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

◾2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

◾2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

◾2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömde i början av 2020 att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de rysktödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

◾3 400 döda och 8 000 skadade civila

◾4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

◾5 700 döda och 13 000 skadade separatister

I dag bedöms antalet dödade ha ökat till närmare 15 000 personer.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen