Allt mer pekar på rysk attack – 50 000 dödsoffer och 5 miljoner flyktingar befaras

2022 02 06

Ryssland har nu kommit upp i 70 procent av den militära kapacitet som krävs vid Ukrainas gränser för att kunna invadera landet inom kort.

Med anledning av lägre temperatur väntas marken i Ukrainas gränsområden frysa inom cirka en vecka vilket underlättar ryska truppförflyttningar.

Även norr och söder om Ukraina

Det uppger amerikanska myndighetskällor till Reuters och förutom den massiva militära upprustningen vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina i väster, har Rysslands diktator även fört in stora mängder soldater både norr och söder om landet.

30 000 soldater i Belarus

I Belarus, norr om Ukraina, bedöms Putinregimen för närvarande ha 30 000 soldater i samövningar med Belarus uppger Reuters, i vad som istället misstänks vara en förberedelse till storskaligt krig mot Ukraina.

Och på Krim, i södra Ukraina, finns tiotusentals ryska soldater rapporterar New York Times.

Ryssland nekar

Det är oklart om Rysslands diktator redan har fattat beslut om att gå till attack mot Ukraina eller inte, enligt de amerikanska källorna som menar att det fortfarande finns möjlighet att få till stånd en diplomatisk lösning och undvika krig.

Ryssland har upprepade gånger nekat till att förbereda krig men USA och EU är skeptiska.

Vädret gynnar Ryssland

Temperatur och andra väderförhållanden bedöms ge ökade möjligheter för Ryssland att gå till anfall under perioden 15 februari till slutet av mars. Kallare väder gör då att det blir lättare att förflytta tung militär utrustning och amerikanska bedömare fruktar att följderna blir katastrofala.

Fruktar att 50 000 dödas

Ett ryskt anfallskrig mot Ukraina kan leda till 50 000 civila dödsoffer i landet och stora mängder skadade människor enligt amerikanska rapporter. Sjukhusen skulle inte ha en chans att hantera situationen och landet skulle lamslås.

En stor flyktingvåg med upp till fem miljoner flyktingar från Ukraina in mot EU är att vänta enligt den rapport som ligger till grund för USA:s bedömningar.

Slutfasen av krigsförberedelse

USA genomför nu truppförstärkningar i Polen för att stärka Natos närvaro rapporterar BBC News. Omkring 3 000 amerikanska soldater väntas till Östeuropa för att förstärka redan befintliga Natostyrkor.

Enligt New York Times är Ryssland i slutfasen av att förbereda allt som krävs på marken vid Ukrainas gräns för att inleda krig och en fullskalig invasion av Ukraina.

Vill diktera Västeuropa

Bakgrunden är Rysslands krav om att bland annat få styra enskilda europeiska länders – inklusive Sveriges och Finlands – försvars- och säkerhetspolitik vilket Väst kraftigt avvisat.

Bedömare konstaterar att Putin vill återupprätta något av det gammelsovjetiska imperiet och Ryssland har nyligen även sänt trupper till Kazakstan.

Landets 27 regioner

Ukraina består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

De senaste årens tidslinje som utgör en del av bakgrunden till oron längs Ukrainas gräns är följande:

2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömde i början av 2020 att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de rysktödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

3 400 döda och 8 000 skadade civila

4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

5 700 döda och 13 000 skadade separatister

I dag bedöms antalet dödade ha ökat till närmare 15 000 personer.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

15-åring hittad död i pulkabacke

2026 02 21

En pojke har förlorat livet i Norge på fredagen.

De tragiska uppgifterna kommer från Gjøvik som ligger 120 kilometer norr om Oslo.

Polis och ambulans ryckte ut på fredagseftermiddagen efter larm om vad som beskrevs som en livlös kropp i en pulkabacke.

Livräddande insatser påbörjades – men den 15-årige pojkens liv gick inte att rädda, rapporterar VG.

15-åring död

Pojkens anhöriga är underrättade, och arbete pågår med att ta hand om både dem och vittnen till olyckan.

– Polis och ambulanspersonal är på plats, och Gjøvik kommuns krisstöd har informerats, säger polisadvokat Hildegunn Tronsli.

– Det är för tidigt att säga något om händelseförloppet och vad som är orsaken till olyckan, men det ska ha funnits flera vittnen till händelsen. Vittnen kommer att förhöras löpande, och kriminaltekniker kommer att genomföra undersökningar på platsen.

I pulkabacke

Enligt initiala uppgifter till NRK ska det röra sig om en pulkaolycka.

Flera jämnåriga ungdomar, liksom lärare från skolan, ska ha bevittnat händelsen.

– Elever och anställda är nu samlade i skolans samlingssal och tas om hand av kommunens psykosociala krisstöd. Vårdnadshavare har informerats om att de kan komma till skolan för att vara tillsammans med sina barn där. Skolan håller öppet under eftermiddagen, skriver kommunen i ett pressmeddelande.

Läs mer: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Oklart exakt vad som hänt

Om än det framgår att olyckan ska ha inträffat i en pulkabacke är det oklart exakt vad det är som har hänt.

– Vi befinner oss i ett helt inledande skede, och detta framstår som en mycket tragisk olycka. Våra tankar går först och främst till de anhöriga, framhåller polisen.

Ingen misstänkt

Det finns i nuläget inga uppgifter om att någon person ska vara misstänkt för brott i samband med dödsfallet.

Ingen annan ska ha skadats i samband med olyckan.

Läs mer: Prisras på svenskarnas favoritgodis

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Slipper elnätsavgiften – ”världsunik” satsning i Sverige

2026 02 20

Ett fastighetsbolag i Skåne gör en unik satsning.

Det är i ett bostadsområde i Lund som fastighetsbolaget LKF nu har tagit de första spadtagen för att upprätta en energigemenskap.

Tio fastigheter ska kopplas ihop i ett internt elnät.

– För oss på Kraftringen är detta ett bra tillfälle att utvärdera nyttan med fysiska energigemenskaper och dra lärdomar av projektet efterhand som det fortlöper, Henrik Esbjörnson, vd för Kraftringen Nät som är en del av projektet, i ett uttalande.

– Kan ett system som detta avlasta elnätet och bidra till att det används mer effektivt? Kan det också skapa nytta ur ett klimat- och kostnadsperspektiv?

Börjat gräva

Arbetet har precis startat för att påbörja konstruktionen av det interna elnätet.

Snart kommer solcellsproduktion och batterilagring installeras så att fastigheterna har möjlighet till egen solelproduktion.

– Det finns ett stort intresse för energigemenskaper, men få genomförda exempel i verkliga bostadsområden. Med detta projekt vill vi skapa konkreta erfarenheter som kan delas med andra aktörer, kommuner och beslutsfattare, säger Henrik Adamsson.

LÄS OCKSÅ: 21 procent dyrare på en månad - käftsmäll för hushållen

Slipper elnätsavgiften

För de boende i det aktuella kvarteret på Väster i Lund innebär satsningen att de framöver kommer slippa betala den fasta elnätsavgiften, då den slopas när systemet är på plats.

Men tanken är att inte klippa banden helt till det fasta nätet, utan kunna använda det vid behov.

– När det behövs kan vi ta hjälp av Kraftringens överliggande nät. Med detta projekt sparar vi kostnader och så tillför vi mycket grön el, säger Henrik Adamsson, till Sydsvenskan.

”Världsunikt”

Enligt Henrik Adamsson är projektet ensamt i sitt slag i hela världen.

Och förhoppningen är att det ska kunna inspirera fler satsningar.

– Det är världsunikt att vi kan dela energi genom att styra elektronerna med routrar och särskilda energiväxlar. Nu kan vi välja vart vi vill skicka överskottsströmmen: till ett batteri, till hyresgästen eller till Kraftringen, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Prisras på svenskarnas favoritgodis

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen