Allt mer pekar på rysk attack – 50 000 dödsoffer och 5 miljoner flyktingar befaras

2022 02 06

Med anledning av lägre temperatur väntas marken i Ukrainas gränsområden frysa inom cirka en vecka vilket underlättar ryska truppförflyttningar.

Även norr och söder om Ukraina

Det uppger amerikanska myndighetskällor till Reuters och förutom den massiva militära upprustningen vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina i väster, har Rysslands diktator även fört in stora mängder soldater både norr och söder om landet.

30 000 soldater i Belarus

I Belarus, norr om Ukraina, bedöms Putinregimen för närvarande ha 30 000 soldater i samövningar med Belarus uppger Reuters, i vad som istället misstänks vara en förberedelse till storskaligt krig mot Ukraina.

Och på Krim, i södra Ukraina, finns tiotusentals ryska soldater rapporterar New York Times.

Ryssland nekar

Det är oklart om Rysslands diktator redan har fattat beslut om att gå till attack mot Ukraina eller inte, enligt de amerikanska källorna som menar att det fortfarande finns möjlighet att få till stånd en diplomatisk lösning och undvika krig.

Ryssland har upprepade gånger nekat till att förbereda krig men USA och EU är skeptiska.

Vädret gynnar Ryssland

Temperatur och andra väderförhållanden bedöms ge ökade möjligheter för Ryssland att gå till anfall under perioden 15 februari till slutet av mars. Kallare väder gör då att det blir lättare att förflytta tung militär utrustning och amerikanska bedömare fruktar att följderna blir katastrofala.

Fruktar att 50 000 dödas

Ett ryskt anfallskrig mot Ukraina kan leda till 50 000 civila dödsoffer i landet och stora mängder skadade människor enligt amerikanska rapporter. Sjukhusen skulle inte ha en chans att hantera situationen och landet skulle lamslås.

En stor flyktingvåg med upp till fem miljoner flyktingar från Ukraina in mot EU är att vänta enligt den rapport som ligger till grund för USA:s bedömningar.

Slutfasen av krigsförberedelse

USA genomför nu truppförstärkningar i Polen för att stärka Natos närvaro rapporterar BBC News. Omkring 3 000 amerikanska soldater väntas till Östeuropa för att förstärka redan befintliga Natostyrkor.

Enligt New York Times är Ryssland i slutfasen av att förbereda allt som krävs på marken vid Ukrainas gräns för att inleda krig och en fullskalig invasion av Ukraina.

Vill diktera Västeuropa

Bakgrunden är Rysslands krav om att bland annat få styra enskilda europeiska länders – inklusive Sveriges och Finlands – försvars- och säkerhetspolitik vilket Väst kraftigt avvisat.

Bedömare konstaterar att Putin vill återupprätta något av det gammelsovjetiska imperiet och Ryssland har nyligen även sänt trupper till Kazakstan.

Landets 27 regioner

Ukraina består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

De senaste årens tidslinje som utgör en del av bakgrunden till oron längs Ukrainas gräns är följande:

2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömde i början av 2020 att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de rysktödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

3 400 döda och 8 000 skadade civila

4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

5 700 döda och 13 000 skadade separatister

I dag bedöms antalet dödade ha ökat till närmare 15 000 personer.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen