10dec2025

Allt mer

2022 02 06

Försvarsmakten vill stoppa en satsning på upp emot 50 vindkraftverk i Göteborgs skärgård.

Med anledning av lägre temperatur väntas marken i Ukrainas gränsområden frysa inom cirka en vecka vilket underlättar ryska truppförflyttningar.

Även norr och söder om Ukraina

Det uppger amerikanska myndighetskällor till Reuters och förutom den massiva militära upprustningen vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina i väster, har Rysslands diktator även fört in stora mängder soldater både norr och söder om landet.

30 000 soldater i Belarus

I Belarus, norr om Ukraina, bedöms Putinregimen för närvarande ha 30 000 soldater i samövningar med Belarus uppger Reuters, i vad som istället misstänks vara en förberedelse till storskaligt krig mot Ukraina.

Och på Krim, söder om Ukraina, finns tiotusentals ryska soldater rapporterar New York Times.

Ryssland nekar

Det är oklart om Rysslands diktator redan har fattat beslut om att gå till attack mot Ukraina eller inte, enligt de amerikanska källorna som menar att det fortfarande finns möjlighet att få till stånd en diplomatisk lösning och undvika krig.

Ryssland har upprepade gånger nekat till att förbereda krig men USA och EU är skeptiska.

Vädret gynnar Ryssland

Temperatur och andra väderförhållanden bedöms ge ökade möjligheter för Ryssland att gå till anfall under perioden 15 februari till slutet av mars. Kallare vänder gör då att det blir lättare att förflytta tung militär utrustning och amerikanska bedömare fruktar att följderna blir katastrofala.

Fruktar att 50 000 dödas

Ett ryskt anfallskrig mot Ukraina kan leda till 50 000 civila dödsoffer i landet och stora mängder skadade människor enligt amerikanska rapporter. Sjukhusen skulle inte ha en chans att hantera situationen och landet skulle lamslås.

En stor flyktingvåg med upp till fem miljoner flyktingar från Ukraina in mot EU är att vänta enligt den rapport som ligger till grund för USA:s bedömningar.

Slutfasen av krigsförberedelse

USA genomför nu truppförstärkningar i Polen för att stärka Natos närvaro rapporterar BBC News. Omkring 3 000 amerikanska soldater väntas till Östeuropa för att förstärka redan befintliga Natostyrkor.

Enligt New York Times är Ryssland i slutfasen av att förbereda allt som krävs på marken vid Ukrainas gräns för att inleda krig och en fullskalig invasion av Ukraina.

Vill diktera Västeuropa

Bakgrunden är Rysslands krav om att bland annat få styra enskilda europeiska länders – inklusive Sveriges och Finlands – försvars- och säkerhetspolitik vilket Väst kraftigt avvisat.

Bedömare konstaterar att Putin vill återupprätta något av det gammelsovjetiska imperiet och Ryssland har nyligen även sänt trupper till Kazakstan.

Landets 27 regioner

Ukraina består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

De senaste årens tidslinje avseende oron längs Ukrainas gräns är bland annat följande:

◾2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

◾2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

◾2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

◾2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömde i början av 2020 att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de rysktödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

◾3 400 döda och 8 000 skadade civila

◾4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

◾5 700 döda och 13 000 skadade separatister

I dag bedöms antalet dödade ha ökat till närmare 15 000 personer.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen