Allt mer

2022 02 06

Försvarsmakten vill stoppa en satsning på upp emot 50 vindkraftverk i Göteborgs skärgård.

Med anledning av lägre temperatur väntas marken i Ukrainas gränsområden frysa inom cirka en vecka vilket underlättar ryska truppförflyttningar.

Även norr och söder om Ukraina

Det uppger amerikanska myndighetskällor till Reuters och förutom den massiva militära upprustningen vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina i väster, har Rysslands diktator även fört in stora mängder soldater både norr och söder om landet.

30 000 soldater i Belarus

I Belarus, norr om Ukraina, bedöms Putinregimen för närvarande ha 30 000 soldater i samövningar med Belarus uppger Reuters, i vad som istället misstänks vara en förberedelse till storskaligt krig mot Ukraina.

Och på Krim, söder om Ukraina, finns tiotusentals ryska soldater rapporterar New York Times.

Ryssland nekar

Det är oklart om Rysslands diktator redan har fattat beslut om att gå till attack mot Ukraina eller inte, enligt de amerikanska källorna som menar att det fortfarande finns möjlighet att få till stånd en diplomatisk lösning och undvika krig.

Ryssland har upprepade gånger nekat till att förbereda krig men USA och EU är skeptiska.

Vädret gynnar Ryssland

Temperatur och andra väderförhållanden bedöms ge ökade möjligheter för Ryssland att gå till anfall under perioden 15 februari till slutet av mars. Kallare vänder gör då att det blir lättare att förflytta tung militär utrustning och amerikanska bedömare fruktar att följderna blir katastrofala.

Fruktar att 50 000 dödas

Ett ryskt anfallskrig mot Ukraina kan leda till 50 000 civila dödsoffer i landet och stora mängder skadade människor enligt amerikanska rapporter. Sjukhusen skulle inte ha en chans att hantera situationen och landet skulle lamslås.

En stor flyktingvåg med upp till fem miljoner flyktingar från Ukraina in mot EU är att vänta enligt den rapport som ligger till grund för USA:s bedömningar.

Slutfasen av krigsförberedelse

USA genomför nu truppförstärkningar i Polen för att stärka Natos närvaro rapporterar BBC News. Omkring 3 000 amerikanska soldater väntas till Östeuropa för att förstärka redan befintliga Natostyrkor.

Enligt New York Times är Ryssland i slutfasen av att förbereda allt som krävs på marken vid Ukrainas gräns för att inleda krig och en fullskalig invasion av Ukraina.

Vill diktera Västeuropa

Bakgrunden är Rysslands krav om att bland annat få styra enskilda europeiska länders – inklusive Sveriges och Finlands – försvars- och säkerhetspolitik vilket Väst kraftigt avvisat.

Bedömare konstaterar att Putin vill återupprätta något av det gammelsovjetiska imperiet och Ryssland har nyligen även sänt trupper till Kazakstan.

Landets 27 regioner

Ukraina består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

De senaste årens tidslinje avseende oron längs Ukrainas gräns är bland annat följande:

◾2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

◾2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

◾2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

◾2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömde i början av 2020 att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de rysktödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

◾3 400 döda och 8 000 skadade civila

◾4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

◾5 700 döda och 13 000 skadade separatister

I dag bedöms antalet dödade ha ökat till närmare 15 000 personer.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen