Allt mer

2022 02 06

Försvarsmakten vill stoppa en satsning på upp emot 50 vindkraftverk i Göteborgs skärgård.

Med anledning av lägre temperatur väntas marken i Ukrainas gränsområden frysa inom cirka en vecka vilket underlättar ryska truppförflyttningar.

Även norr och söder om Ukraina

Det uppger amerikanska myndighetskällor till Reuters och förutom den massiva militära upprustningen vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina i väster, har Rysslands diktator även fört in stora mängder soldater både norr och söder om landet.

30 000 soldater i Belarus

I Belarus, norr om Ukraina, bedöms Putinregimen för närvarande ha 30 000 soldater i samövningar med Belarus uppger Reuters, i vad som istället misstänks vara en förberedelse till storskaligt krig mot Ukraina.

Och på Krim, söder om Ukraina, finns tiotusentals ryska soldater rapporterar New York Times.

Ryssland nekar

Det är oklart om Rysslands diktator redan har fattat beslut om att gå till attack mot Ukraina eller inte, enligt de amerikanska källorna som menar att det fortfarande finns möjlighet att få till stånd en diplomatisk lösning och undvika krig.

Ryssland har upprepade gånger nekat till att förbereda krig men USA och EU är skeptiska.

Vädret gynnar Ryssland

Temperatur och andra väderförhållanden bedöms ge ökade möjligheter för Ryssland att gå till anfall under perioden 15 februari till slutet av mars. Kallare vänder gör då att det blir lättare att förflytta tung militär utrustning och amerikanska bedömare fruktar att följderna blir katastrofala.

Fruktar att 50 000 dödas

Ett ryskt anfallskrig mot Ukraina kan leda till 50 000 civila dödsoffer i landet och stora mängder skadade människor enligt amerikanska rapporter. Sjukhusen skulle inte ha en chans att hantera situationen och landet skulle lamslås.

En stor flyktingvåg med upp till fem miljoner flyktingar från Ukraina in mot EU är att vänta enligt den rapport som ligger till grund för USA:s bedömningar.

Slutfasen av krigsförberedelse

USA genomför nu truppförstärkningar i Polen för att stärka Natos närvaro rapporterar BBC News. Omkring 3 000 amerikanska soldater väntas till Östeuropa för att förstärka redan befintliga Natostyrkor.

Enligt New York Times är Ryssland i slutfasen av att förbereda allt som krävs på marken vid Ukrainas gräns för att inleda krig och en fullskalig invasion av Ukraina.

Vill diktera Västeuropa

Bakgrunden är Rysslands krav om att bland annat få styra enskilda europeiska länders – inklusive Sveriges och Finlands – försvars- och säkerhetspolitik vilket Väst kraftigt avvisat.

Bedömare konstaterar att Putin vill återupprätta något av det gammelsovjetiska imperiet och Ryssland har nyligen även sänt trupper till Kazakstan.

Landets 27 regioner

Ukraina består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

De senaste årens tidslinje avseende oron längs Ukrainas gräns är bland annat följande:

◾2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

◾2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

◾2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

◾2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömde i början av 2020 att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de rysktödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

◾3 400 döda och 8 000 skadade civila

◾4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

◾5 700 döda och 13 000 skadade separatister

I dag bedöms antalet dödade ha ökat till närmare 15 000 personer.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen

21sep2025

JUST NU: Finsk försvarsplan mot Ryssland stoppas

2025 10 17

Finland har fått ett tydligt nej på sina krav om ökat skydd vid den östra gränsen.

EU nekar en särskild drönarmur längs den östra gränsen som flera östliga medlemsländer menar är en nödvändighet för att kunna försvara sig mot ett potentiellt ryskt anfall.

Detta har väckt stark kritik i Helsingfors, rapporterar Svenska Yle.

Nobbar Finlands krav

Finland och flera östliga medlemsländer har krävt att EU:s nya försvarsplan ska innehålla ett särskilt drönarskydd för unionens östra gräns – där hotet från Ryssland är som störst.

Men i den plan som EU-kommissionen nu presenterat finns inga särskilda zoner för östländerna.

– Vi måste kunna skydda vår infrastruktur i hela Europa, men fokus borde först ligga på de mest utsatta områdena, säger Pekka Toveri, EU-parlamentariker för Samlingspartiet, till Svenska Yle.

Trots Finlands påtryckningar har kommissionen valt en modell som ska gälla hela EU – inte bara gränsstaterna.

LÄS MER: Trippelattack mot Ryssland

EU-länder sätter stopp

Bakom beslutet ligger motstånd från flera stora medlemsländer, däribland Tyskland, Frankrike och Italien.

De vill hellre använda EU-medel till att stärka befintliga system än till att bygga nytt i öst.

– Motståndet mot ett projekt som fokuserade enbart på östra gränsområden var så starkt att kommissionen tvingades ändra förslaget för att få det igenom, säger Ville Niinistö, EU-parlamentariker för De Grönas.

Han betonar samtidigt att EU:s försvar måste byggas snabbt – och på riktigt.

– I min egen grupp finns en tydlig uppfattning om att det östra områdets behov måste prioriteras, eftersom vi bär ansvaret för de beslut som fattas, säger Niinistö.

”Får inte glömmas bort”

Många finländska politiker uttrycker oro över att landets särskilda läge – som EU:s gräns mot Ryssland – inte beaktas tillräckligt.

– Vi måste ha en särskild ställning, på samma sätt som de länder som bara har några hundra kilometer mot Rysslands gräns, säger ledamoten Maria Guzenina (SDP).

Även vänsterledaren Li Andersson varnar för att ett enhetligt system kan bli för urvattnat.

EU hoppas att det gemensamma drönarförsvaret ska stå klart före slutet av 2027.

LÄS MER: Krigsministern hotar Ryssland

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

Postnord ändrar regler – gäller i hela Sverige

2025 10 17

Från och med nästa år kan nya postregler börja gälla.

De nya reglerna innefattar en förändring i tidsramen för postutskick.

Det innebär i praktiken att från och med den 1 januari 2026 kan postutdelningen ta längre tid än tidigare, enligt ett nytt regeringsförslag som välkomnas av Post- och telestyrelsen.

Längre befordringstid

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra kravet på befordringstid för den samhällsomfattande posttjänsten.

Det innebär att minst 85 procent av inrikesbrev ska levereras inom tre arbetsdagar, jämfört med dagens krav på två dagar för 95 procent av breven.

För 97 procent av breven gäller fem dagar.

– Förslaget innebär att minst 85 procent av de inrikes brev som lämnas in för tredagarsbefordran före angiven senaste inlämningstid ska ha delats ut inom tre påföljande arbetsdagar och minst 97 procent inom fem påföljande arbetsdagar, meddelar regeringen.

Kort sagt kan alltså postutdelningen komma att ta längre tid än idag, särskilt i områden där digital kommunikation blivit allt vanligare.

LÄS MER:  Postnord varnar kunder – hela Sverige påverkas

PTS välkomnar förändringen

Post- och telestyrelsen (PTS) ser positivt på förslaget och menar att det kan bidra till en mer hållbar postgång i hela Sverige.

– Regeringens förslag ligger i linje med de resultat PTS kommit fram till. Vi ser samtidigt att samhället behöver fortsätta öka den digitala inkluderingen samt tillhandahålla alternativ för dem som är beroende av posttjänsten, meddelar Joakim Levin, chef vid PTS enhet för postfrågor.

– De samhällsviktiga funktionerna måste också anpassa sin verksamhet till längre befordringstider. De flesta kan förhålla sig till längre befordringstider men allt kommer inte kunna digitaliseras.

Postgången förändras

Den svenska postverksamheten har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Antalet brev har mer än halverats sedan millennieskiftet, medan paketleveranser har ökat kraftigt.

– Vilken typ av försändelser som delas ut till hushållen har förändrats dramatiskt. Från att handla mest om direktreklam, brev och räkningar har nu en stor del av posten ersatts av paketleveranser, uppger Postnord.

Den minskade mängden brev påverkar också hur postoperatörer kan planera utdelningen och vilka regler som ska gälla för leveranstider.

LÄS MER: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Foto: Postnord

Text: Redaktionen