Allt har ändrats – aldrig skådad utgift för halva Sverige

2026 06 30

Årets första sex månader tycks ha vänt upp och ned på allt.

Många hushåll har under 2026 svettats när elräkningen landat i brevlådan. Det har periodvis varit de högsta elpriserna på flera år.

Men att det har varit de högsta genom tiderna är något av en bomb när Energiföretagen idag sammanställer siffrorna för första halvåret. Året inleddes med de högsta januaripriserna någonsin, konstaterar organisationen.

– Första halvåret har varit omvända världen jämfört med förra året. Stark kyla, lite vind, dåligt med snö och krig har dragit upp elpriserna, säger Energiföretagen Sveriges marknadsanalytiker Magnus Thorstensson i ett uttalande.

Högsta halvårspriset någonsin

Det är den norra halvan av Sverige och hushållen i elområde 1 och 2 som idag får svart på vitt att de aldrig haft så höga elpriser som under första halvåret.

Förklaringen är en låg nederbörd, mindre vind och ett stort underskott i den hydrologiska balansen. En enorm kontrast till förra året, när priserna istället blev rekordlåga efter en höst med mycket regn och vind.

—  Den dåliga hydrologin hade lett till höga priser även utan de militära konflikternas påverkan, och mot bakgrund av de rekordlåga priserna förra året blir skillnaden såklart väldigt stor. Under första halvåret förra året var elpriset negativt i Sundsvall hela 12 procent av tiden medan det i år handlar om en procent av tiden, säger Magnus Thorstensson.

LÄS MER: Ångesten sprider sig – ryssarna rusar till affären

Fyrdubblades

I snitt blev det en fördubbling av det nordiska systempriset under årets första sex månader, jämfört med fjolåret. I norra Sverige fyrdubblades priset till 57 öre/kWh och i södra halvan steg det med 65 procent.

– Eftersom el än så länge inte går, eller är för dyrt att lagra storskaligt, är spotpriset beroende av aktuella förutsättningar som bränslepriser, vind och nederbörd, förklarar Energiföretagen och tillägger:

– I Norden, där vatten- och vindkraft utgör en relativt stor andel elproduktion, spelar väderrelaterade faktorer en avgörande roll. Även globala bränslepriser och priset på utsläppsrätter påverkar. Den ökade andelen vind- och solkraft innebär dessutom att elpriserna varierar mer och oftare än vad det gjort historiskt.

LÄS OCKSÅ: Trippelsmäll för svensk mat

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen