Allt fler vänder sig till tingsrätten – för att få hjälp med kärleken

2023 12 31

Tingsrätter runt om i Sverige har fått nya förfrågningar från allmänheten under den senaste tiden.

Som bekant har man tidigare fått förfrågningar från bland annat arbetsgivare som vill kolla upp någon som har sökt anställning.

Nu vänder sig dock allt fler till tingsrätten för att få hjälp med kärleken.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Vill veta

Den nya trenden gör gällande att personer tar kontakt med tingsrätten för att få reda på om deras dejter på något sätt finns dokumenterade.

Det förklarar Tobias Wiklund, som är samordnare allmänhetens beställningar.

– De vill få reda på om ett personnummer förekommer i våra register, säger han.

Har skett ökning

Det är i synnerhet under det senaste halvåret som man har märkt av ökningen.

Allmänheten behöver inte uppge sina skäl för varför man begär ut handlingarna, men många personer förklarar själva för tingsrätten att anledningen är att de kollar upp sina dejter.

– Vi har absolut märkt av en ökning det senaste halvåret, säger Anette Ehnberg som är chef för arkivet på Göteborgs tingsrätt.

Vidare informerar hon om att denna typ av förfrågningar är resurskrävande för personalen.

Har den rätten

Det är tack vare offentlighetsprincipen som personer som funderar över sina dejter har rätt att kolla upp dem.

– Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen. Den innebär att allmänheten, ofta enskilda individer, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet, förklarar regeringen via sin webbsida.

Inte sekretessbelagda

Så länge det inte rör sig om sekretessbelagda handlingar så har privatpersoner rätt att begära ut vad som kännetecknas som allmänna handlingar.

– Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan begränsas genom sekretess, som innebär ett förbud att muntligen eller på annat sätt röja uppgifter. 

– Det kan vara så att vissa uppgifter i en allmän handling omfattas av sekretess och att andra är offentliga.

Foto: P. Carlsson Sveriges Domstolar

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen