Allt fler vänder sig till tingsrätten – för att få hjälp med kärleken

2023 12 31

Tingsrätter runt om i Sverige har fått nya förfrågningar från allmänheten under den senaste tiden.

Som bekant har man tidigare fått förfrågningar från bland annat arbetsgivare som vill kolla upp någon som har sökt anställning.

Nu vänder sig dock allt fler till tingsrätten för att få hjälp med kärleken.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Vill veta

Den nya trenden gör gällande att personer tar kontakt med tingsrätten för att få reda på om deras dejter på något sätt finns dokumenterade.

Det förklarar Tobias Wiklund, som är samordnare allmänhetens beställningar.

– De vill få reda på om ett personnummer förekommer i våra register, säger han.

Har skett ökning

Det är i synnerhet under det senaste halvåret som man har märkt av ökningen.

Allmänheten behöver inte uppge sina skäl för varför man begär ut handlingarna, men många personer förklarar själva för tingsrätten att anledningen är att de kollar upp sina dejter.

– Vi har absolut märkt av en ökning det senaste halvåret, säger Anette Ehnberg som är chef för arkivet på Göteborgs tingsrätt.

Vidare informerar hon om att denna typ av förfrågningar är resurskrävande för personalen.

Har den rätten

Det är tack vare offentlighetsprincipen som personer som funderar över sina dejter har rätt att kolla upp dem.

– Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen. Den innebär att allmänheten, ofta enskilda individer, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet, förklarar regeringen via sin webbsida.

Inte sekretessbelagda

Så länge det inte rör sig om sekretessbelagda handlingar så har privatpersoner rätt att begära ut vad som kännetecknas som allmänna handlingar.

– Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan begränsas genom sekretess, som innebär ett förbud att muntligen eller på annat sätt röja uppgifter. 

– Det kan vara så att vissa uppgifter i en allmän handling omfattas av sekretess och att andra är offentliga.

Foto: P. Carlsson Sveriges Domstolar

Text: Redaktionen

JUST NU: Höjer lönerna

2025 06 06

Löneökningarna för myndighetschefer berör cirka 200 personer.

Det handlar bland annat om generaldirektörer, landshövdingar och rektorer för universitet och högskolor samt överdirektörer vid de större myndigheterna och länsråden vid länsstyrelserna. 

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,3 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år. 

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, skriver regeringen.

132 700 kronor

Lönen för statssekreterare höjs också med 3,3 procent.

Det innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 132 700 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 119 300 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,3 procent ligger under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Den kollektiva löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet uppgick till 4,3 procent mellan september 2023 och september 2024, enligt Arbetsgivarverket.

Så mycket tjänar statsministern

Ulf Kristersson tjänar i dag 198 000 kronor i månaden.

Ersättningen för övriga ministrar uppgår till 156 000 kronor i månaden.

Statsrådsarvodesnämnden bestämmer

Statsrådsarvodesnämnden är en särskilt inrättad nämnd som på riksdagens uppdrag bestämmer statsministerns och övriga ministars arvoden och avgångsersättningar.

Arvodet omprövas i regel en gång per år.

Statsrådens arvode omfattas inte av de vanliga reglerna om sjukförsäkring, föräldraförsäkring och semester, och statsrådet förutsätts alltid vara i tjänst.

– Utgångspunkten är att ett statsråd kan fullfölja sitt uppdrag, även om hon eller han kan ha förfall att utföra uppgifter till exempel på grund av sjukdom eller ledighet, framhåller regeringen på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen