Allt fler svenskar har magproblem – begår samma misstag

2024 09 07

Många svenskar som har problem med magen begår ett misstag som kan leda till att problemet förvärras.

Att ofta ha ont i magen är ett besvärligt problem som många svenskar lider av.

Den som drabbas försöker ofta få bukt med problemet genom att försöka förstå vad det bero på, och anpassa sina levnads- och kostvanor därefter.

Men många begår ett misstag som kan få konsekvenser, rapporterar TV4.

De ställer diagnos på sig själva, vilket i många fall leder helt fel.

Egna åtgärder hjälper inte alltid

Det är inte ovanligt att folk som har problem med magen självdiagnosticerar och drar slutsatsen att de exempelvis är laktosintoleranta.

Ett problem som man enkelt kan åtgärda genom att börja köpa laktosfri mjölk, tänker vissa.

Men experter menar att självdiagnosticeringen ofta är helt fel.

– Det är vanligt om man har magproblem att man testar laktosfria produkter och fortsätter med det även om det inte hjälper, säger dietisten Sofia Antonsson till kanalen.

Kan lida av annat problem

I själva verket är bara cirka fyra procent av Sveriges befolkning laktosintolerant, och magbesvär kan i många fall ha helt andra orsaker.

Därför är det viktigt att man söker upp en läkare istället för att ställa diagnos på sig själv. Annars kan problemen förvärras när man vidtar fel åtgärder.

Många som har problem med magen lider exempelvis av IBS.

– Magen påverkas mer och mer av vår livsstil. Stress, prestation och det mentala måendet gör att allt fler söker hjälp för magproblem, säger Sofia Antonsson.

Besvärliga symptom

IBS innebär att det är en störning i hur tarmen arbetar och dess känsel, enligt sjukvårdssajten 1177.

Vid IBS har man ont i magen och diarré eller förstoppning.

Symptomen kan vara besvärliga, men man kan bli bättre genom att undvika vissa typer av mat. Bland annat fet mat, starka kryddor, kaffe och alkohol.

Men rådet när det gäller IBS är detsamma som vid laktosintolerans: Man ska inte försöka ställa diagnos själv, det är bättre att låta en läkare avgöra vilken typ av magproblem man lider av.

Foto: K Glenn

Text: Redaktionen

JUST NU: “Störig” funktion i bilar tas bort

2025 07 18

Den omtalade pekskärmen bredvid ratten kan bli historia i svenska bilar.

Redan nu bekräftar flera biltillverkare att de kommer att byta ut funktionen, som av många anses störig och distraherande.

– Det är inte så förvånande att inbyggda digitala skärmar i bilen är en distraktion säger Jacob Sidenvall från riksförbundet M Sverige. 

– Mobiltelefonanvändning ger böter i trafiken men idag kommer meddelanden och information upp även på bilens skärm, som bara blir större och större.

Tillverkare säger nej

Nu kan den kritiserade skärmen vara på väg bort.

Åtminstone i bilar som eftersträvar högsta betyg av den europeiska bilsäkerhetsorganisationen Euro NCAP, uppger M Sverige.

Funktionen kommer istället att ersättas av klassiska fysiska knappar.

– Det är glädjande att säkerhetsmedvetenheten ökat och att biltillverkare redan meddelat att de kommer att återgå till knappar för kontrollpaneler säger Jacob Sidenvall. 

LÄS MER: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Stjäl uppmärksamhet från vägen

Ett av problemen som pekas ut med skärmarna är tiden som föraren lägger ned på att hantera den.

Den som kör i 60 kilometer i timmen hinner 30 meter på blott två sekunder. Och enligt en norsk studie använder förare i snitt 23,5 sekunder för att exempelvis byta låt på musikspelaren.

Hela 10,2 sekunder, uppdelat på flera kortare blickar, lades på att titta på skärmen.

– Att justera saker via skärm tar mycket mer tid och uppmärksamhet jämfört med att göra det med en fysisk knapp eller ett vred, säger Jacob Sidenvall.

Han tillägger:

– Det är inte så konstigt. Den digitala miljön är mindre förutsägbar än en knapp som sitter där den sitter, och väldigt ofta tvingas blicken bort från trafiksituationen för att se till så att fingrarna hamnat rätt. Det blir en distraktion i flera moment: först vänds blicken mot skärmen, sedan flyttas handen tillsammans med blicken och sist måste man ofta använda synen för att bekräfta att man fått till rätt inställning.

LÄS MER: Biljätte störtdyker på börsen

Foto: Jeshoots.com

Text: Redaktionen

JUST NU: Höstfenomen slår till mot Sverige – mitt i sommarvädret

2025 07 18

Ett för årstiden ovanligt fenomen slår mot nästan hela landet.

På flera håll i framför allt södra halvan av landet har regnet periodvis vräkt ned de senaste veckorna.

I Löten i Dalarna kom exempelvis 30 millimeter regn – bara på midsommar. En och en halv vecka senare föll lika mycket regn igen.

– Det är inga rekord, men det har kommit ungefär 30–40 procent mer än vad man hade räknat med, säger Sverker Hellström som är klimatolog på SMHI till Aftonbladet.

Ovanligt fenomen har inträffat

Trots skyfallen var juni totalt sett torrare än normalt, åtminstone när det gäller Götaland.

Nu varnar Sveriges geologiska undersökning för ovanligt låga grundvattennivåer – i stora delar av Sverige.

Ett fenomen som vanligtvis inte inträffar förrän på hösten. Förklaringen är att det inte regnat och snöat tillräckligt mycket under vintern och våren.

– Nivåerna är mycket under de normala för årstiden i större delen av Götaland, samt i östra Svealand och i vissa delar av Norrland, framhåller myndigheten.

Kan tvingas hämta vatten

Det är framför allt små magasin hushållen med egenborrade brunnar som drabbas värst.

Om brunnarna sinar riskerar många att drabbas. Då kan folk behöva hämta vatten på andra håll.

– Drygt en miljon permanentboende personer är beroende av enskild vattenförsörjning. Ungefär lika många fritidsboende får sitt vatten från egen brunn, påpekar SGU.

Även nivåerna i de stora magasinen som står för kommunal vattenförsörjning har sjunkit till låga nivåer, bland annat på Gotland, Öland och i Blekinge.

Och det väntas bli värre.

– Just nu ser vi nivåer som motsvarar kanske de lägsta nivåerna vi brukar se på året, men i och och med att vi har en bra bit kvar innan vi får en återfyllning av magasinen kan vi förvänta oss att det sjunker ytterligare, säger Erik Öhman, hydrolog på SGU, till SR.

Foto: Sveriges geologiska undersökning

Text: Redaktionen