Allt fler bankkunder tar till särskilt knep för att tjäna pengar

2024 03 28

Ett speciellt knep för att tjäna extra pengar blir nu allt mer populärt bland svenska bankkunder.

Som bankkund gäller det att göra medvetna val, och det har allt fler svenskar börjat förstå.

En ny undersökning visar nämligen att svenska bankkunder blir allt mer ”otrogna”.

Svenskarna har alltså blivit mer benägna att byta bank, vilket kan vara ett smart sätt att se till att man får så bra erbjudande och villkor som möjligt.

Det är viktigt att vara prismedveten som bankkund.

– Nu är det ett bra tillfälle att titta på räntorna, både rörliga och bundna för såväl bolån som sparande, tycker Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, som ligger bakom undersökningen.

Prismedvetna hushåll

Undersökningen visar att 6 av 10 bankkunder inte tvekar att byta bank om de stöter på ett bättre erbjudande.

– Vi har alltmer prismedvetna hushåll. Beslutet att byta bank är i stort en plånboksfråga och handlar primärt om var man får lägst kostnader för bolånet och högst avkastning på sparpengarna, anser Stefan Westerberg.

Det är extra viktigt att hålla koll på räntorna – och jämföra olika alternativ, menar han.

Många bankkunder håller utkik efter lägre bolåneräntor och höga sparräntor.

– Att binda bolåneräntan kommer nu med en ovanligt låg extrakostnad och kan i allmänhet vara fördelaktigt för den som söker extra trygghet.

– Men eftersom räntorna kan variera en hel del mellan olika aktörer är det klokt att man tar sig tiden att jämföra olika alternativ innan man fattar ett beslut, säger Stefan Westerberg.

Förhandlar aktivt

Undersökningen visar att 58 procent av bankkunderna gärna skulle byta bank om de fick ett bättre erbjudande någon annanstans.

Det är en ökning med cirka åtta procentenheter på två år.

Enligt svaren i undersökningen så är det just låg bolåneränta (45 procent av svaren) och hög sparränta (35 procent) som kunderna lockas av när de överväger att byta bank.

Undersökningen visar också att många väljer att förhandla aktivt om bolåneräntan, medan andra drar sig för det.

-För den som tar sig tiden och förhandlar om räntan märks belöningen i plånboken men tyvärr är det fortfarande många som inte gör något för att få ned sin bolåneränta. Det är något som kan ändras genom att förbereda sig noga inför förhandlingarna, menar Stefan Westerberg.

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen