Allt fler bankkunder tar till särskilt knep för att tjäna pengar

2024 03 28

Ett speciellt knep för att tjäna extra pengar blir nu allt mer populärt bland svenska bankkunder.

Som bankkund gäller det att göra medvetna val, och det har allt fler svenskar börjat förstå.

En ny undersökning visar nämligen att svenska bankkunder blir allt mer ”otrogna”.

Svenskarna har alltså blivit mer benägna att byta bank, vilket kan vara ett smart sätt att se till att man får så bra erbjudande och villkor som möjligt.

Det är viktigt att vara prismedveten som bankkund.

– Nu är det ett bra tillfälle att titta på räntorna, både rörliga och bundna för såväl bolån som sparande, tycker Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, som ligger bakom undersökningen.

Prismedvetna hushåll

Undersökningen visar att 6 av 10 bankkunder inte tvekar att byta bank om de stöter på ett bättre erbjudande.

– Vi har alltmer prismedvetna hushåll. Beslutet att byta bank är i stort en plånboksfråga och handlar primärt om var man får lägst kostnader för bolånet och högst avkastning på sparpengarna, anser Stefan Westerberg.

Det är extra viktigt att hålla koll på räntorna – och jämföra olika alternativ, menar han.

Många bankkunder håller utkik efter lägre bolåneräntor och höga sparräntor.

– Att binda bolåneräntan kommer nu med en ovanligt låg extrakostnad och kan i allmänhet vara fördelaktigt för den som söker extra trygghet.

– Men eftersom räntorna kan variera en hel del mellan olika aktörer är det klokt att man tar sig tiden att jämföra olika alternativ innan man fattar ett beslut, säger Stefan Westerberg.

Förhandlar aktivt

Undersökningen visar att 58 procent av bankkunderna gärna skulle byta bank om de fick ett bättre erbjudande någon annanstans.

Det är en ökning med cirka åtta procentenheter på två år.

Enligt svaren i undersökningen så är det just låg bolåneränta (45 procent av svaren) och hög sparränta (35 procent) som kunderna lockas av när de överväger att byta bank.

Undersökningen visar också att många väljer att förhandla aktivt om bolåneräntan, medan andra drar sig för det.

-För den som tar sig tiden och förhandlar om räntan märks belöningen i plånboken men tyvärr är det fortfarande många som inte gör något för att få ned sin bolåneränta. Det är något som kan ändras genom att förbereda sig noga inför förhandlingarna, menar Stefan Westerberg.

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen