Allt fler bankkunder tar till särskilt knep för att tjäna pengar

2024 03 28

Som bankkund gäller det att göra medvetna val, och det har allt fler svenskar börjat förstå.

En ny undersökning visar nämligen att svenska bankkunder blir allt mer ”otrogna”.

Svenskarna har alltså blivit mer benägna att byta bank, vilket kan vara ett smart sätt att se till att man får så bra erbjudande och villkor som möjligt.

Det är viktigt att vara prismedveten som bankkund.

– Nu är det ett bra tillfälle att titta på räntorna, både rörliga och bundna för såväl bolån som sparande, tycker Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, som ligger bakom undersökningen.

Prismedvetna hushåll

Undersökningen visar att 6 av 10 bankkunder inte tvekar att byta bank om de stöter på ett bättre erbjudande.

– Vi har alltmer prismedvetna hushåll. Beslutet att byta bank är i stort en plånboksfråga och handlar primärt om var man får lägst kostnader för bolånet och högst avkastning på sparpengarna, anser Stefan Westerberg.

Det är extra viktigt att hålla koll på räntorna – och jämföra olika alternativ, menar han.

Många bankkunder håller utkik efter lägre bolåneräntor och höga sparräntor.

– Att binda bolåneräntan kommer nu med en ovanligt låg extrakostnad och kan i allmänhet vara fördelaktigt för den som söker extra trygghet.

– Men eftersom räntorna kan variera en hel del mellan olika aktörer är det klokt att man tar sig tiden att jämföra olika alternativ innan man fattar ett beslut, säger Stefan Westerberg.

Förhandlar aktivt

Undersökningen visar att 58 procent av bankkunderna gärna skulle byta bank om de fick ett bättre erbjudande någon annanstans.

Det är en ökning med cirka åtta procentenheter på två år.

Enligt svaren i undersökningen så är det just låg bolåneränta (45 procent av svaren) och hög sparränta (35 procent) som kunderna lockas av när de överväger att byta bank.

Undersökningen visar också att många väljer att förhandla aktivt om bolåneräntan, medan andra drar sig för det.

-För den som tar sig tiden och förhandlar om räntan märks belöningen i plånboken men tyvärr är det fortfarande många som inte gör något för att få ned sin bolåneränta. Det är något som kan ändras genom att förbereda sig noga inför förhandlingarna, menar Stefan Westerberg.

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen