Alla plastflaskor kan byta utseende – så ska de se ut

2024 12 04

Från och med nästa år ska alla PET-flaskor bestå av minst 25 procent återvunnen plast.

Det har EU bestämt genom det så kallade engångsplastdirektivet.

Alla producenter nöjer sig dock inte med 25 procent.

Redan nu finns det flera på marknaden som tillverkar förpackningar som består av uppemot 100 procent återvunnen plast. 

– Det är positivt att allt fler producenter inkluderar högre andelar återvunnet material i sina förpackningar. Vi följer noga hur materialkvaliteten i vårt flöde påverkas av att en större andel av plasten snurrar flera varv i systemet, säger Sara Bergendorff, chef för material- och produktkvalitet på Returpack, i ett uttalande.

Kommer byta färg

Återvinningsprocessen har dock några visuella “biverkningar”. 

Varje gång plasten bearbetas förloras en del av materialegenskaperna, förklarar Sara Bergendorff.

Det leder till att färgen blir mörkare och får en gulare ton.

– Hur stor påverkan återvinningsprocessen får på materialet avgörs av flaskornas ursprungsmaterial, tillsatser och olika föroreningar som kan komma från insamlingen.

Alla flaskor kan bli mörkare

Att plasten återvinns i större utsträckning kan med andra ord leda till att mer eller mindre alla PET-flaskor i framtiden byter färg – till den gråare eller gulare tonen.

Returpack har själva funderat över hur de nya färgerna kommer att tas emot av konsumenterna, om de mörkare flaskorna kommer accepteras eller om intrycket blir negativt.

Bolaget är dock säkra på sin sak.

– Jag tror absolut att konsumenterna driver på mot högre innehåll av återvunnet material. Det blir allt svårare att försvara marknadsföringssyftet om det inte går hand i hand med konsumenternas krav på hållbarhet, säger Sara Bergendorff.

Finns en gräns

Om flaskan är mörk och grå ska det med andra ord tolkas som ett gott tecken, enligt Returpack, då den består av en högre andel återvunnet material.

Det är dessutom allt fler producenter som går i riktningen mot att vara hundraprocentiga i sin återvinning.

Men det finns ett stopp – det går inte att återvinna plast i all evighet.

En av anledningarna är att alla flaskor inte samlas in. En annan att det är oklart hur många gånger plast går att “loopa” innan kvaliteten går förlorad.

– All materialåtervinning bygger på att man blandar in en liten mängd nyråvara när man tillverkar en förpackning, både på grund av tillgång på material och för att bevara nödvändiga materialegenskaper och kvalitet, säger Sara Bergendorff.

Foto: Pantamera

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen