“Alla måste ändra sitt beteende” – riskerar 20 procent högre kostnad

2024 01 08

Det menar en ny konsekvensanalys från Energimarknadsinspektionen.

Anledningen är att det är trångt i ledningarna när många förbrukar el samtidigt vilket tvingar elnätsbolagen att bygga ut elnäten – och det kommer att bidra till högre priser för kunderna.

Ändrar man inte sitt beteende kan man få så mycket som 20 procent högre kostnad enligt analysen, rapporterar Sveriges Radio.

– Det finns en risk att det blir dyrare om man inte ändrar sin förbrukning vid just det tillfället, säger Sandra Widén, analytiker på Energimarknadsinspektionen, till radion.

Alla gör om avgifterna

De närmaste åren kommer Sveriges alla 150 elnätsbolag att göra om sina avgifter. En stor del av avgiften kommer att baseras på vilken tidpunkt på dygnet som elen förbrukas – då nätet kan överansträngas och efterfrågan är hög.

– Om alla dessutom i ett område använder el precis samtidigt så innebär det att nätet måste byggas ut väldigt mycket. En jämnare förbrukning innebär att man kanske inte behöver bygga ut så mycket och hela kundnätet får lite lägre tariffer, säger Sandra Widén.

Flera har redan höjt

Senast 2026 ska alla elnätsbolag vara färdiga med sina nya avgifter.

En del bolag har redan höjt dem. Jättebolaget Vattenfall är ett av dem som meddelat sina kunder att elnätsavgiften för privat- och företagskunder blir dyrare från och med 1 januari 2024.

‒ Vi går in i en period med nya ekonomiska förutsättningar, där vi bland annat behöver anpassa oss till ett högre ränteläge. Vi ser också ett stort behov av satsningar i förstärkning och utbyggnad av elnätet för att möta den stora elektrifiering som just nu pågår, sade Cecilia Zetterström, kund- och marknadschef Vattenfall Eldistribution AB i ett pressmeddelande i slutet av förra året.

"Ökade investeringar"

Vattenfalls prishöjning motsvarar cirka 110 kronor per månad för en villakund och cirka 20 kronor för en lägenhetskund.

Även exempelvis Öresundskraft, Göteborg Energi och Kraftringen är bolag som meddelat att man höjer sina elnätsavgifter från och med årsskiftet.

– Det snabba svaret på varför elnätsavgiften höjs 2024 är höga räntor, kostnadsökningar till följd av inflation och ökade investeringar i elnätet, framhöll Göteborg Energi i ett pressutskick i december.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen