Alla fyra partiledare säger nej till SVT:s inbjudan

2022 11 08

Jimmie Åkesson (SD), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) – alla fyra partiledare som styr Sverige säger nu nej till SVT:s 30 minuter.

SVT:s politikprogram 30 minuter lockar många tittare som brukar följa när partiledare och ministrar ge svar på spännande och heta frågor om svensk politik.

Har unisont avböjt

Programmet med programledare och nyhetsankare Anders Holmberg i spetsen som hyllad utfrågare meddelar dock i dag att alla fyra styrande partiledarna i Sveriges nya regeringsunderlag ger samma besked.

Alla säger nej tack till medverkan i TV-succén och detta är något SVT inte varit med om tidigare när det gäller 30 minuter.

– Det är en ganska ovan situation för oss att den nya makten så unisont har avböjt, säger Anders Holmberg till DN.

Ovant för Holmberg

Han betonar att statsministern själv sagt nej rakt av ända sedan valsegern.

Och nu står det klart att ingen av partiledarna tänker medverka framöver.

– Jag är rätt ovan att det i den här omfattningen tackas nej, säger han till tidningen.

Anders Holmberg räknar för Journalisten och DN upp vilka orsaker som partiledarna och även flera andra ministrar inom nya regeringen uppger som skäl till att avstå medverkan.

- De är upptagna

- De har inte tid

- De återkommer när de har något att säga

- De har andra saker att prioritera

SVT:s programledare framhäver att poängen med 30 minuter till stor del är att intervjua just de som har makten i Sverige.

Nu kommer 30 minuter att istället få rikta in sig på andra gäster en tid.

ANALYS

Då M-KD-SD-L-regeringsunderlaget alldeles nyligen har tillträtt är det sannolikt att de har mycket att stå i på Regeringskansliet och Rosenbad.

Det kan bidra till att man prioriterar ned medial medverkan som inte bedöms vara akut – det finns väldigt mycket annat att stå i helt enkelt.

En annan orsak torde vara att medial medverkan som kan kräva extra mycket förberedelsetid blir särskilt nedprioriterat. Och just SVT-programmet 30 minuter brukar innehålla en hel del kluriga och bra frågor som politikerna sannolikt förbereder sig extra mycket inför.

Vem blir först ut

Samtidigt har man som minister och styrande partiledare ett förhöjt ansvar att besvara frågor om politiken. Ett annat sätt att göra det på är emellertid via sociala medier eller andra egna kanaler som exempelvis pressmeddelanden.

Det håller dock inte på långa vägar samma nivå som riktiga intervjuer och utfrågningar och partiledarna lär inte kunna undvika 30 minuter hur länge som helst.

Med denna bakgrund blir det extra intressant att se vilken av de fyra partiledarna som blir först ut att till slut säga ja till att medverka i 30 minuter.

En sak tycks i alla fall vara säker – den som vill delta lär få ett ja av SVT.

Så det är inte där skon klämmer.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen