Alla fyra partiledare säger nej till SVT:s inbjudan

2022 11 08

Jimmie Åkesson (SD), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) – alla fyra partiledare som styr Sverige säger nu nej till SVT:s 30 minuter.

SVT:s politikprogram 30 minuter lockar många tittare som brukar följa när partiledare och ministrar ge svar på spännande och heta frågor om svensk politik.

Har unisont avböjt

Programmet med programledare och nyhetsankare Anders Holmberg i spetsen som hyllad utfrågare meddelar dock i dag att alla fyra styrande partiledarna i Sveriges nya regeringsunderlag ger samma besked.

Alla säger nej tack till medverkan i TV-succén och detta är något SVT inte varit med om tidigare när det gäller 30 minuter.

– Det är en ganska ovan situation för oss att den nya makten så unisont har avböjt, säger Anders Holmberg till DN.

Ovant för Holmberg

Han betonar att statsministern själv sagt nej rakt av ända sedan valsegern.

Och nu står det klart att ingen av partiledarna tänker medverka framöver.

– Jag är rätt ovan att det i den här omfattningen tackas nej, säger han till tidningen.

Anders Holmberg räknar för Journalisten och DN upp vilka orsaker som partiledarna och även flera andra ministrar inom nya regeringen uppger som skäl till att avstå medverkan.

- De är upptagna

- De har inte tid

- De återkommer när de har något att säga

- De har andra saker att prioritera

SVT:s programledare framhäver att poängen med 30 minuter till stor del är att intervjua just de som har makten i Sverige.

Nu kommer 30 minuter att istället få rikta in sig på andra gäster en tid.

ANALYS

Då M-KD-SD-L-regeringsunderlaget alldeles nyligen har tillträtt är det sannolikt att de har mycket att stå i på Regeringskansliet och Rosenbad.

Det kan bidra till att man prioriterar ned medial medverkan som inte bedöms vara akut – det finns väldigt mycket annat att stå i helt enkelt.

En annan orsak torde vara att medial medverkan som kan kräva extra mycket förberedelsetid blir särskilt nedprioriterat. Och just SVT-programmet 30 minuter brukar innehålla en hel del kluriga och bra frågor som politikerna sannolikt förbereder sig extra mycket inför.

Vem blir först ut

Samtidigt har man som minister och styrande partiledare ett förhöjt ansvar att besvara frågor om politiken. Ett annat sätt att göra det på är emellertid via sociala medier eller andra egna kanaler som exempelvis pressmeddelanden.

Det håller dock inte på långa vägar samma nivå som riktiga intervjuer och utfrågningar och partiledarna lär inte kunna undvika 30 minuter hur länge som helst.

Med denna bakgrund blir det extra intressant att se vilken av de fyra partiledarna som blir först ut att till slut säga ja till att medverka i 30 minuter.

En sak tycks i alla fall vara säker – den som vill delta lär få ett ja av SVT.

Så det är inte där skon klämmer.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen