Alla fyra partiledare säger nej till SVT:s inbjudan

2022 11 08

Jimmie Åkesson (SD), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) – alla fyra partiledare som styr Sverige säger nu nej till SVT:s 30 minuter.

SVT:s politikprogram 30 minuter lockar många tittare som brukar följa när partiledare och ministrar ge svar på spännande och heta frågor om svensk politik.

Har unisont avböjt

Programmet med programledare och nyhetsankare Anders Holmberg i spetsen som hyllad utfrågare meddelar dock i dag att alla fyra styrande partiledarna i Sveriges nya regeringsunderlag ger samma besked.

Alla säger nej tack till medverkan i TV-succén och detta är något SVT inte varit med om tidigare när det gäller 30 minuter.

– Det är en ganska ovan situation för oss att den nya makten så unisont har avböjt, säger Anders Holmberg till DN.

Ovant för Holmberg

Han betonar att statsministern själv sagt nej rakt av ända sedan valsegern.

Och nu står det klart att ingen av partiledarna tänker medverka framöver.

– Jag är rätt ovan att det i den här omfattningen tackas nej, säger han till tidningen.

Anders Holmberg räknar för Journalisten och DN upp vilka orsaker som partiledarna och även flera andra ministrar inom nya regeringen uppger som skäl till att avstå medverkan.

- De är upptagna

- De har inte tid

- De återkommer när de har något att säga

- De har andra saker att prioritera

SVT:s programledare framhäver att poängen med 30 minuter till stor del är att intervjua just de som har makten i Sverige.

Nu kommer 30 minuter att istället få rikta in sig på andra gäster en tid.

ANALYS

Då M-KD-SD-L-regeringsunderlaget alldeles nyligen har tillträtt är det sannolikt att de har mycket att stå i på Regeringskansliet och Rosenbad.

Det kan bidra till att man prioriterar ned medial medverkan som inte bedöms vara akut – det finns väldigt mycket annat att stå i helt enkelt.

En annan orsak torde vara att medial medverkan som kan kräva extra mycket förberedelsetid blir särskilt nedprioriterat. Och just SVT-programmet 30 minuter brukar innehålla en hel del kluriga och bra frågor som politikerna sannolikt förbereder sig extra mycket inför.

Vem blir först ut

Samtidigt har man som minister och styrande partiledare ett förhöjt ansvar att besvara frågor om politiken. Ett annat sätt att göra det på är emellertid via sociala medier eller andra egna kanaler som exempelvis pressmeddelanden.

Det håller dock inte på långa vägar samma nivå som riktiga intervjuer och utfrågningar och partiledarna lär inte kunna undvika 30 minuter hur länge som helst.

Med denna bakgrund blir det extra intressant att se vilken av de fyra partiledarna som blir först ut att till slut säga ja till att medverka i 30 minuter.

En sak tycks i alla fall vara säker – den som vill delta lär få ett ja av SVT.

Så det är inte där skon klämmer.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen