ALKOHOL: Unikt beslut mycket nära – bekräftas i dag

2023 04 28

Systembolaget har länge haft en unik särställning i Sverige.

Genom åren har svenskar endast kunnat handla starköl, vin och sprit i den statligt ägda butiken.

Men nu blir det ändring på det.

Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kommer att tillåtas i Sverige.

Det bekräftar energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) för SvD.

I intervjun framhåller minister att regeringen och SD är överens om att det ska bli tillåtet med gårdsförsäljning.

När beslutet träder i kraft kan Ebba Busch dock inte svara på.

– Det kommer den ansvarige ministern Jakob Forssmed att återkomma till när de har tittat på alla delar, säger hon till tidningen.

Vill värna monopolet

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har tidigare utryckt att han inte kan garantera att gårdsförsäljning blir verklighet under nuvarande mandatperiod.

Ministern anser att det är viktigt att värna om att Systembolagets monopol ska kvarstå, samtidigt som gårdsförsäljning ska tillåtas.

– Regeringen ser positivt på möjligheten att införa småskalig gårdsförsäljning för alkoholhaltiga drycker under förutsättning att Systembolaget monopol kan värnas, sa han till SvD den 11 april.

S säger nej

Socialdemokraterna är skeptiska till förslaget.

Om gårdsförsäljning införs riskerar Systembolaget att förlora sitt monopol, enligt partiet. 

– Ett införande av gårdsförsäljning skulle kunna innebära att EU bedömer det som att Sverige avskaffat sitt alkoholmonopol och att marknaden kan öppnas upp för alla europeiska företag, skriver S på sin hemsida.

Socialdemokraterna har därför ställt ett ”minimikrav” på regeringen.

S kräver att regeringen begär ett förhandsbesked av EU om att gårdsförsäljning är förenligt med det nuvarande svenska alkoholmonopolet.

– Det svenska alkoholmonopolet ska skyddas. Ett införande av gårdsförsäljning får inte innebära att vinstdrivande intressen bakvägen tar över försäljning av alkohol i Sverige. Därför kräver vi ett klargörande från EU innan andra beslut tas, säger gruppledare Lena Hallengren (S).

Foto: M. Thomas

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla som betalar med kontanter

2024 08 30

En stor majoritet av Sveriges butiker tar fortfarande emot kontanter.

Det visar en färsk undersökning från bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

Undersökningen ”Kontanthantering i svensk detaljhandel 2024” visar att 91 procent av butikerna i sin helhet fortsatt tar emot kontanter. 

Inom dagligvaruhandel, där matbutiker och stormarknader ingår, är siffran ännu högre. Hela 97 procent av Sveriges butiker inom dagligvaruhandel erbjuder kontantbetalning.  

Det finns dessutom inga tecken på att situationen kommer förändras.  

Ytterst få butiker uppger att de i närtid har planer på att avskaffa kontantbetalning.

Av de tillfrågade butikerna är det enbart två procent som planerar att göra det inom det närmaste året, och tre procent inom 1–3 år.

– Handeln fortsätter att ta sitt ansvar i kontanthanteringsfrågan. Så länge efterfrågan bland kunderna finns kommer handeln fortsätta att tillhandahålla betalsättet. Det är viktigt, inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv i en orolig omvärld, säger Bengt Nilervall, betalexpert på Svensk Handel.

Stora grupper väljer kontanter

Enligt undersökningen väljer cirka 10 procent av kunderna att betala med kontanter under en ”normal dag”.

– Det måste poängteras att stora grupper i samhället fortsatt är beroende av att använda kontanter för att göra sina dagliga inköp. Siffrorna som nu publiceras är ett tydligt kvitto på att handeln möter upp den efterfrågan som uppenbart finns, säger Bengt Nilervall och tillägger:

– För en ökad inkludering på sikt krävs dock att både banker och andra betaltjänstleverantörer också måste utveckla och anpassar sina tjänster efter kundernas behov. Vi måste arbeta tillsammans.

Statlig kontantutredning

I början av året tillsatte regeringen en statlig kontantutredning. Syftet med utredningen är att se över kontanternas ställning i samhället, bland annat ska utredningen undersöka möjligheten att göra kontanta betalningar för livsnödvändiga varor såsom läkemedel, livsmedel och drivmedel. 

Svensk Handel är en av flera aktörer som medverkar i kontantutredningen. Organisationen betonar att staten måste bidra om kontantkraven ökar på butiker.

– Om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster, som dessutom saknar kommersiell bärkraft måste den också öka sitt ansvar för att upprätthålla och finansiera kontanthanteringen i framtiden. Annars går ekvationen inte ihop, säger Bengt Nilervall.

Foto: Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen

Belarus har skjutit ner rysk farkost

2024 08 30

Belarus har förstört ett ryskt föremål som flugit in i landets luftrum.

Enligt Hajun-projektet – en underrättelsegrupp som övervakar militär aktivitet hos ryska och belarusiska trupper i Belarus – är det en rysk drönare som förstörts.

Drönaren uppges ha flugit in i belarusiskt luftrum, vilket fick flygvapnet i Belarus att agera.  

Ett stridsflygplan skickades upp och drönaren sköts ner ovanför Homel-regionen i östra Belarus.

– Det är första gången som stridsflyg används i Belarus för att skjuta ner en drönare, rapporterar Hajun-gruppen.

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar uppgifterna i ett inlägg på X.

– Det rapporteras att en rysk Shahed-drönare flög över belarusiskt territorium under natten den 29 augusti, då Ryssland attackerade Ukraina.

– Ett jaktplan från det belarusisk flygvapnet jagade drönaren i cirka 20 minuter. Sedan hördes det minst två explosioner och en ljus blixt på himlen observerades.

Tystnad från diktaturerna

Varken det ryska eller belarusiska försvarsdepartementet har kommenterat händelsen.

Det är oklart hur incidenten kommer påverka ländernas relation.

Det pro-ukrainska X-kontot Saint Javelin bedömer att Belarus diktator Alexandr Lukasjenko kan förvänta sig ett telefonsamtal från sin ryske motsvarighet Vladimir Putin.

– Lukasjenko kommer få ett samtal från Putin, skriver kontot.

Upprustning vid gränsen

Belarus betraktas i mångas ögon som den Ryska federationens lydstat.

Alexandr Lukasjenko är Putins närmaste allierade och har tillåtit Ryssland att iscensätta attacker från sitt lands territorium under kriget mot Ukraina.

Efter Ukrainas överraskande offensiv i ryska Kurskregionen har Belarus börjat mobilisera i närheten av gränsen mot Ukraina. Enligt ukrainsk underrättelsetjänst har Belarus samlat ”stora mängder soldater” vid gränsen.

I måndags riktade Ukrainas utrikesdepartement en skarp uppmaning till Belarus.

– Vi uppmanar Belarus att inte göra några tragiska misstag under press från Moskva.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen