14 januari 2026

Åldersgräns kan införas på populärt livsmedel

2025 04 03

Livsmedelsverket utreder för närvarande möjligheten att införa åldersgräns på en allt mer populär dryck.

Sedan vintern pågår utredningen för fullt.

Och den är mer aktuell än någonsin.

I framtiden kan en fast åldersgräns sättas på energidryck – vars konsumtion har ökat i raketfart bland unga de senaste åren.

Nu reagerar unga på beskedet. Flera av dem är positiva.

– Typ alla dricker det, säger exempelvis två tonåringar i norra Sveriges som SR talat med.

De flaggar dock för att en åldersgräns kan bli problematiskt.

– Om man redan har börjat dricka och måste sluta.

Finns ingen fast gräns

Många tror att det idag redan finns en 15-årsgräns på energidryck, men det är branschen själv som kommit överens om det. Någon generell åldersgräns finns inte.

Det Livsmedelsverket nu utreder är om man ska behöva ha fyllt 18 år för att få handla produkterna.

– Vi håller på att ta fram råd där vi tittar på en rekommenderad åldersgräns för energidryck, bekräftar Sabina Litens Karlsson, som är toxikolog och nutritionist på myndigheten, för Råd & Rön.

Enorm ökning

Försäljningsökningen av energidryck går inte att ta miste på.

I höstas konstaterades en dubblering av försäljningen i dagligvaruhandeln, enligt siffror från Consumer Panel Services GFK.

– För både handlare och tillverkare är det här en perfekt produkt. Stark tillväxt i alla åldrar och lite kannibalisering mellan åldersgrupperna samtidigt som kunderna visar en stark lojalitet med drycker som man gillar, säger Charlotte Alring, affärsansvarig i Sverige för Consumer Panel Services GfK, i en kommentar till undersökningen.

Uppmaningen: max en i veckan

Men experter har slagit larm om utvecklingen. Tandläkare vittnar om en dramatisk ökning av antalet frätskador på tänder. 

– Jag skulle säga att man inte ska dricka energidryck oftare än en gång i veckan. Det är min rekommendation som tandläkare, säger övertandläkare Maria Erkapers enligt SVT.

Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten föreslog i februari att utreda reglering av reklam för ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga.

Hälsoproblem i barndomen kan kvarstå i vuxen ålder. Det är viktigt att främja goda matvanor för barn, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell.

Foto: Ica-gruppen

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen