Akut vaccinbrist – spridningen rusar för allvarlig sjukdom

2022 11 20

Det sker en kraftig ökning av utbrott i världen, rapporterar BBC.

Smittspridningen har ökat markant och 29 länder har drabbats av utbrott, dubbelt så många som vanligtvis.

Anledningarna uppges vara såväl brist på vaccin som klimatförändringar.

– Behovet av vaccin är större än väntat och aktörerna hinner inte ikapp, säger Mia Hejdenberg på Läkare utan gränser till Expressen.

Flera länder hårt drabbade

Vanligtvis drabbas omkring 15 länder varje år av kolerautbrott.

I år har spridningen av sjukdomen ökat, i synnerhet i länder som Haiti, Syrien och Libanon.

Mia Hejdenberg på Läkare utan gränser menar att vaccinbristen bidrar, men även klimatförändringarna.

– Kolera sprids när det är dåliga vatten- och hygienförhållanden och kan uppstå vid naturkatastrofer och översvämningar, säger hon.

Haiti lider mest

Haiti är det land som drabbats allra hårdast av kolerautbrotten, uppger BBC.

Dödsfallen är i hundratalen och en halv miljon människor riskerar att få sjukdomen.

Den nuvarande spridningen i landet började i inledningen av oktober, innan dess har Haiti varit fritt från kolera sedan 2010.

Under det utbrottet dog nästan 10 000 människor.

Gängkrig försvårar

FN har begärt finansiering för att kontrollera spridningen i Haiti genom att erbjuda rent vatten och hygienartiklar.

Kolerautbrottet kommer i en tid då landet präglas av en säkerhetskris.

Beväpnade gäng kontrollerar delar av huvudstaden och gängkrigen försvårar leveransen av bland annat mat och vatten.

Rent vatten viktigt

Varje år smittas mellan 1,3 och 4 miljoner människor av kolera, och upp till 140 000 människor dör årligen.

Tillgången till rent vatten och hygieniska förutsättningar är av yttersta vikt för att förhindra spridningen av kolera.

Kolera är en akut tarmsjukdom som orsakas av konsumtion av mat eller vatten som är kontaminerat av bakterien Vibrio Cholerae, uppger världshälsoorganisationen. 

Foto: Daniel Sone

Text: Redaktionen

JUST NU: Massiv attack – Ryssland utfärdar nödåtgärd

2025 10 16

Nödåtgärder har utfärdats i regionerna Samara och Saratov i sydvästra delarna av landet. Samtidigt har den närliggande regionen Penza gått upp i stabsläge.

Den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsia har ställt in alla flygningar över Samara och Saratov, rapporterar den ryska Telegramkanalen Astra.

Rosaviatsias talesperson Artjom Korenjako bekräftar de akutåtgärden. 

– Tillfälliga restriktioner har införts för avgångar och ankomster av flygplan. Restriktionerna är nödvändiga för att garantera flygsäkerheten, säger han enligt Kyiv Post.

Bränder och kraftig rökutveckling

Invånare i Saratov rapporterar om en serie kraftiga explosioner och bränder.

Enligt uppgift ska oljeraffinaderiet ”Kreking” ha attackerats. Anläggningen, som är en av Rysslands äldsta, ägs av den statliga oljejätten Rosneft.

På sociala medier sprids flera filmklipp och bilder som uppges visa bränder och kraftig rökutveckling vid raffinaderiet.

Ukraina har tidigare utfört flera drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, vilket slagit ut stora delar av Rysslands oljeproduktion. Det återstår att se vilka konsekvenser torsdagens attack får.

Kreml kommenterar

Det ryska försvarsdepartementet framhåller att tolv drönare skjutits ned över Saratov. De kommenterar inte skadeläget.

LÄS MER: ”De har lovat” – Trump bekräftar kalldusch för Putin

Storskaliga ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att genomföra massiva attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

Attackerna har bland annat stoppat verksamheten vid en gasproduktionsanläggning i Poltavaregionen, rapporterar Reuters med hänvisning till det ukrainska energibolaget Dtek.

Dessutom har flera ukrainska regioner tvingats stänga av delar av strömmen eftersom ryska attacker skadat landets energisystem.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas betala miljarder

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Stefan Löfven varnar hela Europa

2025 10 16

Det betonar den forne S-ledaren i en intervju på torsdagen.

Han syftar på det som beskrivs som högerextremistiska röster som får större utrymme på kontinenten. 

– Det är en väldigt stor oro nu i världen. Osäkerheten, då kommer högerextremismen med det som verkar vara den enkla lösningen, säger Stefan Löfven till Ekot.

"Vi vet vad som händer"

Under de senaste åren har flera högerpartier på ytterkanten gått starkt framåt i stora delar av Europa. Två av de mest uppmärksammade exemplen är Alternativ för Tyskland och Reform UK i Storbritannien.

Stefan Löfven varnar nu i klartext för scenarier där den här typen av partier får kontroll över matken.

– Europa har upplevt detta, vi vet vad som händer när högerextremister får makten. Det är därför EU bildades efter andra världskriget, när högerextremister, nazister och fascister verkligen hade makten, säger den tidigare statsministern.

Går mot "röd linje"

Löfven har även tidigare varnat för att EU och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen går mot en “röd linje” genom att samarbeta med högerextrema partier.

– Jag kommer inte att säga exakt var den röda linjen går, men jag vet att vi närmar oss den och då måste vi agera, sade han till Politico i somras.

När det gäller Alternativ för Tyskland, även känt som AfD, klassades partiet som högerextremt av det tyska författningsskyddet i maj tidigare i år.

Myndigheten lade fram ett underlag på 1 100 sidor som grund för att partiet har en högerextrem karaktär.

– Det i partiet förhärskande etniskt-härstamningsbaserade folkbegreppet är oförenligt med den frihetliga demokratiska grundordningen, framhöll den tyska säkerhetstjänsten BfV i ett uttalande.

LÄS MER: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg

Väntas bli omvald

Imorgon väntas Stefan Löfven bli omvald som ordförande för det europeiska socialdemokratiska partiet, en post han har haft sedan tre år tillbaka.

S-profilen understryker att han inte anklagar “människor i allmänhet” för att vara nazister, men menar att det finns “sådana krafter i Europa och europeiska parlamentet” och “vi inte kan dölja det”.

LÄS MER: Flera matvaror störtdyker i pris – här är hela listan

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen