Akut evakuering av svenska bostäder – ”Första gången det händer”

2023 10 20

Boende i 72 lägenheter i Uppsala tvingas att lämna sina hem.

Detta efter att deras hyresvärd, Uppsalahem, beordrat vad som benämns som en “akut evakuering”.

Beskedet slog ned som en bomb hos hyresgästerna och nu måste samtliga ha flyttat ut innan jul, rapporterar P4 Uppland.

Husen sjunker

Anledningen är att husen, som ligger på Väktargatan, håller på att sjunka ner i leran.

Husen byggdes 1965 och har enligt Benny Enholm, förvaltningschef på Uppsalahem, byggts med platta på mark med lättviktskonstruktion som svävar och flyter på leran.

Det handlar om sex stycken hus som har rört sig på ett “bekymmersamt sätt”.

Att beslutet tas med så kort varsel och att evakueringen ska så brådskande förvånar juristen Martin Hansson från Hyresgästföreningen.

Han menar att husen inte “rasar imorgon”.

– Det är första gången jag ser en så stor evakuering och av den här anledningen, säger Martin Hansson till radiokanalen.

"Allvarlig situation"

Enligt hyresgästerna kallade Uppsalahem till ett möte där man informerade om beskedet med enbart en dags varsel.

– Det var en stor chock, säger Marcel Génetay som bor i en studentlägenhet på området, till Hem & Hyra.

Förvaltningschefen Benny Enholm betonar att det är en mycket olycklig situation.

– Vi har sagt till boende att vi beklagar den korta framförhållningen, att det har gått så himla snabbt, men att vi ser allvarligt på situationen, säger han till samma tidning.

Hann bara bo några dagar

Uppsalahem ska nu undersöka stommarna och åtgärda de skadade husen.

Ett arbete som kommer ta lång tid och beräknas bli mycket omfattande.

Mest sannolikt lär inte nuvarande hyresgäster alls kunna flytta tillbaka, ett hårt slag i synnerhet mot de som flyttade in i bostäderna vid månadsskiftet i oktober.

De hann alltså bara bo några dagar i sin lägenhet innan de fick besked om att de måste flytta ut igen.

Lovar hjälpa till

Uppsalahem har lovat att hjälpa till med evakueringen.

Alla hyresgäster har fått ett sådant erbjudande, och vill man flytta ut själv kommer man att få ersättning.

– Vi ska ta hand om dem så att ingen blir hemlös, säger Benny Enholm till P4 Uppland.

Foto: O. Ekholm Grahn

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen