8 okt 2025

Åkesson: “Låter helt bisarrt” – konspirationsteori har fått fart

2025 10 08

En uppmärksammad konspirationsteori sprids som en löpeld på sociala medier.

Sverigedemokraten och riksdagsledamoten Tobias Andersson, tillika ordförande i näringsutskottet, har kopplat ihop män som äter mindre kött med att rösta vänster.

I en intervju med Nick Alinia förra året sade han att “östrogen och testosteron påverkar vad du röstar på”.

Andersson påstod också “om man vill vara konspiratorisk” att det finns krafter i samhället som vill feminisera män genom kostrådgivning och skolundervisning. 

Åkesson: "Låter bisarrt"

De senaste dagarna har intervjun från 2024 fått rejäl fart på sociala medier. Inte minst i efterspelet av de nya kostråden om att minska intagen av rött kött till 15 gram per dag, som släpptes förra veckan.

Nu kommenterar SD-ledaren Jimmie Åkesson partikollegans resonemang kring den påstådda ambitionen om att försöka få män att minska på köttätandet, göra dem svagare och därmed få dem att rösta vänster.

Jimmie Åkesson framhåller förvånat att han aldrig hört talas om det.

– Jag har inte sett det klippet, men det låter helt bisarrt faktiskt, säger partiledaren till GP.

"Tror inte det är en konspiration"

Tidningen understryker att det är svårt att veta om Andersson menar allvar med teorin.

Jimmie Åkesson tror inte att det “kan ha varit seriöst menat”. Han säger att han inte tror att det finns någon konspiration “som lurar oss att äta mindre kött för att vi ska rösta vänster”.

Däremot, om man vänder på det, så är det väl kanske så att de som inte äter så mycket kött oftare är miljöpartister eller vänsterpartister. Det är väl ett faktum kanske, men jag tror inte att det är en konspiration eller så.

LÄS MER: Willys hemsida kraschade – enormt intresse

Slår tillbaka: "Märkligt försök till drev"

Tobias Andersson har kommenterat den uppmärksammade intervjun och de senaste dagarnas spridning av den.

På sociala medier skrivit ledamoten att det är “ett av de märkligaste försöken till drev jag varit med om”.

– Medvetna misstolkningar och rena lögner om mitt resonemang hos Nick Alinia för ett år sedan har fått vänstertroll att ljuga om att jag tror att män blir kvinnor av att äta grönsaker, skriver han på X och fortsätter:

– I intervjun säger jag “om man vill vara konspiratorisk” innan jag utvecklar mitt resonemang och påstår aldrig att jag har någon bestämd uppfattning i frågorna. 

LÄS MER: ”Allvarligt” – 1,3 miljoner svenskar har samma problem på jobbet

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen