Agnes Wold varnar för populärt läkemedel: ”Jag skulle aldrig ta det”

2024 07 01

I dag uppskattas över en halv miljon svenskar ha någon sjukdom i sköldkörteln.

Under 2023 behandlades nästan 500 000 patienter för diagnosen hypotyreos – en vanlig sjukdom som oftast beror på en inflammation som leder till att sköldkörteln bildar för lite hormoner.

– Det kan ge många olika symtom, till exempel att du blir trött, frusen och känner dig nedstämd. Hypotyreos är vanligt och många har sjukdomen hela livet. De flesta blir bra med behandling, skriver Vårdguiden 1177 om sjukdomen.

Tusentals väljer alternativ behandling

Standardbehandlingen för hypotyreos är föreskrivning av läkemedel med levotyroxin (Levaxin).

Under fjolåret behandlades 489 000 patienter med Levaxin som är en välbeprövad medicinsk behandling, rapporterar tidningen Läkemedelsvärlden.

Många patienter upplever dock att behandlingen inte hjälper och har därför valt att sätta sitt hopp till så kallade NDT-preparat – preparat som är baserade på torkad sköldkörtel från gris och som endast skrivs ut på licens.

På tio år har utskrivningen av NDT ökat med 400 procent, uppger Läkemedelsvärlden.

Under 2023 fick Läkemedelsverket in nästan 3 000 licensansökningar om olika typer av NDT-preparat.

Experten avråder

Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, avråder från behandling med NDT.

I podden ”Fråga Agnes Wold”, som sänds i Sveriges Radio, uppmanar hon patienter att avstå läkemedlet.

– Man vet exakt vilka biverkningar som kan förekomma och hur mycket aktiv substans det finns i varje tablett. Jag skulle aldrig ta läkemedel som kommer från djur, det kan finnas konstiga virus och det finns ingen fördel med att ta ett oprövat läkemedel, säger experten i det senaste avsnittet av podden, enligt Aftonbladet.

I samma avsnitt förklarar Wold att det finns många teorier om varför patienter med hypotyreos inte mår bra, trots behandling med Levaxin.

– Många drabbade är medelålders personer som kanske har andra krämpor. Man kanske inte mår bra av andra skäl. Att man känner sig deprimerad behöver inte handla om sköldkörteln, säger hon och betonar att behandling med Levaxin är ett välbeprövat koncept.

– Det är exakt samma molekyl som kroppens egna tyroxin. Så det fungerar precis på samma sätt som om man producerat det själv i sköldkörteln.

Foto: Johan Wingborg resp C. Sandu

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen