Agerandet på kyrkogården väcker ramaskri

2024 12 07

Ett agerande på flera kyrkogårdar i Sverige väcker upprörda känslor.

Kyrkogården är en plats dit människor ofta kommer för att sörja anhöriga som gått bort.

Därför är det kanske inte så konstigt att platsen kan väcka starka känslor, och att många har åsikter om vad man får och inte får göra på kyrkogården.

En aktivitet som förekommer på minst två kyrkogårdar i Sverige har väckt upprörda känslor, rapporterar SR.

Kontroversiellt agerande på kyrkogården

I Traryds församling i Markaryds kommun odlar kyrkvaktmästaren bland annat potatis och rödbetor på kyrkogården.

Det har väckt starka känslor hos många som anser att det är olämpligt.

När det blev känt att man odlar på kyrkogården väckte det ett ramaskri.

– Jag tror att folk fick för sig att vi kanske planterade direkt på gravarna, liksom, och det gjorde vi ju inte, säger Irene Nilsson, en av de två kyrkvaktmästarna i församlingen, till radiokanalen.

Många har reagerat

Hon kan dock förstå att folk reagerar när man väljer att odla potatis och annat på kyrkogården.

– Jag kan samtidigt förstå att det upprörde känslor, för att vi ser ju alla med olika glasögon och vi har olika med oss i bagaget. Men det var många som var väldigt positiva till det också, jag tror att det har skapat lite ringar på vattnet, säger hon.

För kyrkvaktmästarna har odlandet bland annat blivit ett sätt att spara pengar.

– Vi spar ju lite pengar på det, för vi använder ju det till fika till konfirmander och ja, till alla sammankomster, säger Irene Nilsson till radiokanalen.

Och att agerandet har skapat ringar på vattnet har hon rätt i.

Traryd är nämligen inte den enda församlingen där man har börjat odla på kyrkogården.

Inte ensamma om att odla

Även i Bräkne-Hoby i Ronneby kommun har beslutet att odla på kyrkogården väckt stor uppståndelse under förra året.

Där blev en aksgravlund dekorerad efter temat jordbruk, och man valde att odla bland annat potatis.

– Tanken är inte att man ska äta det som odlas här, men det är frivilligt om man vill det, sade Anna Gunnarsson, kyrkogårdsarbetare i Bräkne-Hoby, till SVT.

Alla var dock inte förtjusta i initiativet.

– Det känns lite äckligt att man blandar potatis och vinbärsbuskar med aska och döda människor. Det känns inte så fräscht, sade en invånare i Bräkne-Hoby till kanalen.

Andra ortsbor var dock mer positiva.

– Jag tycker bara att det är fint. De döda skulle säkert glädja sig också, sade en ortsbo.

Foto: A. Winter

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen