Agerandet på kyrkogården väcker ramaskri

2024 12 07

Ett agerande på flera kyrkogårdar i Sverige väcker upprörda känslor.

Kyrkogården är en plats dit människor ofta kommer för att sörja anhöriga som gått bort.

Därför är det kanske inte så konstigt att platsen kan väcka starka känslor, och att många har åsikter om vad man får och inte får göra på kyrkogården.

En aktivitet som förekommer på minst två kyrkogårdar i Sverige har väckt upprörda känslor, rapporterar SR.

Kontroversiellt agerande på kyrkogården

I Traryds församling i Markaryds kommun odlar kyrkvaktmästaren bland annat potatis och rödbetor på kyrkogården.

Det har väckt starka känslor hos många som anser att det är olämpligt.

När det blev känt att man odlar på kyrkogården väckte det ett ramaskri.

– Jag tror att folk fick för sig att vi kanske planterade direkt på gravarna, liksom, och det gjorde vi ju inte, säger Irene Nilsson, en av de två kyrkvaktmästarna i församlingen, till radiokanalen.

Många har reagerat

Hon kan dock förstå att folk reagerar när man väljer att odla potatis och annat på kyrkogården.

– Jag kan samtidigt förstå att det upprörde känslor, för att vi ser ju alla med olika glasögon och vi har olika med oss i bagaget. Men det var många som var väldigt positiva till det också, jag tror att det har skapat lite ringar på vattnet, säger hon.

För kyrkvaktmästarna har odlandet bland annat blivit ett sätt att spara pengar.

– Vi spar ju lite pengar på det, för vi använder ju det till fika till konfirmander och ja, till alla sammankomster, säger Irene Nilsson till radiokanalen.

Och att agerandet har skapat ringar på vattnet har hon rätt i.

Traryd är nämligen inte den enda församlingen där man har börjat odla på kyrkogården.

Inte ensamma om att odla

Även i Bräkne-Hoby i Ronneby kommun har beslutet att odla på kyrkogården väckt stor uppståndelse under förra året.

Där blev en aksgravlund dekorerad efter temat jordbruk, och man valde att odla bland annat potatis.

– Tanken är inte att man ska äta det som odlas här, men det är frivilligt om man vill det, sade Anna Gunnarsson, kyrkogårdsarbetare i Bräkne-Hoby, till SVT.

Alla var dock inte förtjusta i initiativet.

– Det känns lite äckligt att man blandar potatis och vinbärsbuskar med aska och döda människor. Det känns inte så fräscht, sade en invånare i Bräkne-Hoby till kanalen.

Andra ortsbor var dock mer positiva.

– Jag tycker bara att det är fint. De döda skulle säkert glädja sig också, sade en ortsbo.

Foto: A. Winter

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen