Chokladen After Eight pekas ut – uppges ha lurat kunder

2024 03 25

De flesta har vid det här laget blivit bekanta med begreppet "krympflation” – enkelt uttryckt mindre produkter för samma pris.

Bland annat har Bregott hamnat i skottlinjen för just sådana anklagelser.

Men nu talar man istället om “cheapflation”, så kallad “snålflation”, som istället innebär att tillverkare i smyg byter ut råvaror i sina produkter mot billigare alternativ.

Det förekommer nu i allt större utsträckning i Europa, rapporterar Svenska Yle.

After Eight pekas ut

Ett av företagen som specifikt pekas ut är det multinationella företaget Nestlé och i synnerhet deras mintchoklad After Eight.

– Som med åren gjort palmoljan till en allt mer central ingrediens, framhåller tidningen.

Detta efter att chokladsorten fram till relativt nyligen florerat på listor över julgodis fritt från palmolja, bland annat hos  Aftonbladet och Expressen.

"Galen prisökning"

Palmolja är ett betydligt billigare alternativ bland de växtbaserade oljorna.

Det bedöms dock också vara ett betydligt sämre alternativ – både för hälsan och miljön.

Men trots att kvalitén sjunker på konfektyrerna fortsätter choklad ändå att rusa i pris.

– Den galna prisökningen efter nyår på kakaobönor, med de högsta kakaopriserna på i alla fall 50 år, kommer få effekter på chokladpriserna framöver. Det finns risk att choklad blir lyxvaror, sade Ulf Mazur, grundare av oberoende Matpriskollen, tidigare i mars.

Upp till kunderna

Men Nestlé och After Eight är som sagt inte ensamma.

Senap och frysta fiskprodukter är två andra produktkategorier där “snålflation” börjat etableras.

Att ansvaret dessutom tycks ha hamnat på kunderna att kontrollera hur produkterna förändras är oroande, enligt Hannele Kaupphine Räisänen, docent i konsumentforskning.

– Konsumenten har helt enkelt inte tid, möjlighet, och kanske inte heller kunnighet att vara på sin vakt och kontrollera hur produkterna förändras. Om vi pratar om produktutveckling så borde ju liksom syftet med produktutvecklingen vara den att produkterna blir bättre i kvalitet, inte tvärtom, säger hon till Yle.

Varnar för konsekvenser

Företag som ändrar innehåll eller storlek på sina produkter talar ofta om att det är ett svar på kundernas preferenser. 

Men att göra så i tysthet kan mycket väl få konsekvenser, menar Hannele Kaupphine Räisänen.

– Om jag som kund blir medveten om att någon produkt förändrats eller krympt utan att företaget meddelat om det så känner jag mig lurad. Och för många konsumenter kan det vara den sista spiken i kistan. Då köper jag inte den här produkten mer. Men det kanske är en risk som företaget tar.

LÄS MER: Bregott går fram med kritiserat förslag

Foto: Imalipusram

Text: Redaktionen 

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen