ADVOKAT OROAD: Historiskt hård dom i Sverige – ”domstolarna låter sig påverkas”

2024 08 28

En historiskt hård dom har utfärdats i Sverige.

Inom loppet av 25 timmar sköts tre personer till döds i Stockholmsområdet under hösten 2023.

Nu döms en 17-årig pojke för skjutningarna i Västeberga och Tullinge.

Den 17-årige pojken pekas ut som skytten. Han döms till 12 års fängelse, trots att han endast var 16 år vid händelserna.

17-åringen ska ha agerat på uppdrag av en 16-årig pojke, som var 15 år vid tillfället. Den 16-årige pojken döms till tio års fängelse för anstiftan till tre mord.  

Domen som meddelas av Södertörns tingsrätt är unik. Tonårspojkarna döms till rekordlånga påföljder, rapporterar Aftonbladet.

Chefsrådmannen Sofia Jungstedt, som varit ordförande i målet, beskriver skjutningarna som ”oerhört brutala och synnerligen hänsynslösa”.

– Tre personer har avrättats samt två vuxna och fem barn har utsatts för mordförsök i sina hem, säger hon.

Skjutningen i Västberga riktades mot en bostad där en pappa, en mamma och deras två små barn befann sig. Pappan sköts ihjäl.  Mamman och ett av barnen skadades. 

En mamma och hennes tre barn, barnens 60-åriga mormor och en 20-årig kvinna befann sig i bostaden som besköts i Tullinge. Den 20-åriga kvinnan och barnens mormor mördades kallblodigt.

Advokaten: ”Domstolarna låter sig påverkas”

Tonårspojkarnas straff motsvarar livstids fängelse för vuxna, förklarar Sofia Jungstedt.

– Straffvärdet för de gärningar 17-åringen och den 16-åriga pojken döms för motsvarar fängelse på livstid för en vuxen. Tingsrätten kommer fram till att det finns synnerliga skäl att döma dem båda till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Detta trots deras låga ålder.

Advokaten Kristofer Stahre, som företräder den 16-årige pojken, håller inte med.

Han kommer att överklaga domen.

Stahre riktar kritik mot domstolarna som han anser har frångått praxis.

– Som det ser ut i dag har domstolarna frångått en sedan länge gällande praxis att barn under 18 år inte kan dömas till fängelse, utan döms, maximalt till fyra års sluten ungdomsvård, säger advokaten till DN.

Kristofer Stahre är oroad över att den hårda retoriken inom politiken påverkar domstolars beslut.

–  Jag är rädd för att domstolarna låter sig påverkas av det politiska trycket att utkräva hårdare straff. Så ska vi inte ha de, säger han till tidningen.

Två andra döms också

Utöver tonårspojkarna döms en 22-årig till fängelse i 16 år för medhjälp till skjutningarna i Västberga och Tullinge och medhjälp till grov mordbrand. En 16-årig flicka döms för medhjälp till skjutningarna till sluten ungdomsvård.

Foto: Mia Spange och Patrik Eriksson Sveriges Domstolar

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen