Kina rasar mot Sverige

2024 02 26

Stormakten Kina anklagar Sverige för att ha en ”kalla kriget-mentalitet”, och vänder särskilt sin ilska mot den svenska Säkerhetspolisen.

Det har uppstått storbråk mellan Sverige och stormakten Kina.

Kinas ambassad i Stockholm riktar hård kritik mot Sverige efter de senaste dagarnas rapporter om det svenska säkerhetsläget.

Den kinesiska ambassaden gör nu ett hårt uttalande i frågan, och riktar udden mot en rapport som släpptes av Säpo tidigare i veckan.

– Rapporten hypar upp "Kina hotteorin" utan någon faktabas, gör grundlösa anklagelser och förtal mot och svartmålar Kina. Rapporten blandar ihop rätt och fel, vilket är extremt oansvarigt, anser Kinas ambassad.

”Förstör atmosfären”

Uttalandet är en reaktion på Säkerhetspolisens lägesbildsrapport som presenterades den 21 februari.

I rapporten beskrivs Kina som ett av tre länder som utgör stora hot mot Sverige.

Något som skapar stor ilska från kinesiskt håll.

– Den relevanta svenska myndigheten har politiserat och infört säkerhetsinnebörd i utbytet och samarbetet mellan de två länderna, vilket inte bara förstör atmosfären av det vänskapliga samarbetet mellan de två länderna, utan också skadar de två folkens grundläggande intressen, hävdar ambassaden.

”Kalla kriget-mentalitet”

I rapporten beskriver Säpo Kina som ett av de tre länder som tillsammans utgör det största säkerhetshotet mot Sverige. De andra två är Ryssland och Iran.

Kinas ambassad menar dock att det är den svenska mentaliteten

– Vi kräver att den svenska sidan skakar av sig sin Kalla kriget-mentalitet och sina ideologiska fördomar, respekterar fakta och sanningen och ser på Kina och dess utveckling på ett objektivt och rationellt sätt, understryker ambassaden.

Långtgående ambitioner

Kina anklagar Säpo för att sprida ”desinformation” och göra ”provocerande uttalanden” gentemot landet.

Säpo menar dock att Kina genom sitt agerande bland annat utgör ett långsiktigt hot mot svensk ekonomi.

– De har långtgående ambitioner att bli världsledare inom flera olika sektorer. För att uppnå sina mål bedriver de olovlig underrättelseverksamhet och anskaffar teknik och kunskap från svenska företag och lärosäten, säger Fredrik Hallström, operativ chef på Säpo, till GP.

Säpo uppger också att Kina bedriver inhämtning mot oppositionella som är bosatta i Sverige.

Text: Redaktionen

Foto: Alejandro Luengo resp. Linus-Mimietz


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen