Misstänkt kartläggning i Sverige – ”Främmande makt”

2024 02 23

Försvarsmakten och Sveriges länsstyrelser går ut med ett gemensamt larm.

Larmet avser ett misstänkt försök till kartläggning av kommunernas uthållighet.

Begärt ut information

Merparten av landets kommuner har på senare tid fått in flera frågor om begäran om allmän handling.

Frågorna rör bland annat information om kommunernas uthållighet vid strömavbrott, uppgifter om vilket bränsle som används i reservkraftverken samt olika nyckelpersoner.

Frågorna är fler än de brukar och har kommit in sedan början av februari, något som gör att Försvarsmakten och länsstyrelserna nu reagerar.

– Jag är nog ganska övertygad om att det är främmande makt som är intresserad av den här typen av uppgifter, säger Tommy Albinsson, beredskapsstrateg i Falu kommun, till SVT.

Viktiga uppgifter

Försvarsmakten och Sveriges länsstyrelser beskriver ärendet som ”misstänkt kartläggning.”

– Vi vet egentligen väldigt lite om vem det är som ligger bakom, säger Henrik Häggström på Länsstyrelsen i Stockholm, till tv-kanalen.

Henrik Häggström menar att uppgifterna som efterfrågats handlar om information som är avgörande för att upprätthålla samhällskritiska funktioner i händelse av ett krig eller en kris.

Länsstyrelserna har nu varnat kommuner och myndigheter över hela landet.

Man har även rapporterat händelsen till Säkerhetspolisen.

Ett Sverige utan el

Samhället är beroende av el.

Elen kan exempelvis slås ut av it-attacker, översvämningar, skogsbränder och militära konflikter.

Efter bara en kort tid kan vardagen bli besvärlig.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap listar, via sin hemsida, vad ett Sverige utan el kan leda till:

- Värmen försvinner.

- Det blir svårt att laga och förvara mat.

- Mat och andra varor kan ta slut i affärerna.

- Det kommer inget vatten i kranen eller toaletten.

- Det går inte att tanka bilen.

- Betalkort och bankomater fungerar inte.

- Mobilnät och internet fungerar inte.

- Kollektivtrafik och andra transporter står stilla.

- Det blir svårt att få tag i läkemedel och medicinsk utrustning.

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen

Storbank inför helt nytt bolån – först i Sverige

2025 11 03

Nordea lanserar ett helt nytt bolån.

Storbanken blir först i Sverige med att erbjuda kunder bolån med räntetak – det vill säga ett rörligt bolån med ett tak som hindrar räntan från att gå över en viss nivå.

– Räntetaket fungerar som ett skydd mot stigande räntor, utan att du behöver binda räntan på bolånet. Räntetak är därför ett bra alternativ för dig som vill ha den rörliga räntans flexibilitet och den bundna räntans trygghet, skriver Nordea om det nya erbjudandet.

Här är upplägget

Den som väljer bolån med räntetak behöver betala en premiekostnad för taket.

– Om din individuella ränta stiger över den avtalade taknivån, behöver du aldrig betala mer än taket. Samtidigt får du fördelen att din ränta följer med nedåt om räntorna sjunker, säger Pia Tverin, vd på Nordea Hypotek.

– För detta skydd betalar du en premie under lånets löptid, och denna kostnad är avdragsgill när du deklarerar, tillägger hon.

Den som väljer bolån med räntetak hos Nordea kan välja mellan två och fem års bindningstid.

Nedan är exempel på räntor och priser för räntetak hos Nordea:

Bindningstider	Premie (kostnad)	Takränta (maxränta)
Räntetak 2 år	0,17 %	3,74 %
Räntetak 5 år	0,26 %	4,39 %

LÄS MER: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan

FAKTA: Bolån med räntetak

- Räntekostnaden minskar om 3-månadersräntan faller.

- Det finns ett tak för hur mycket räntekostnaden kan öka.

- Du betalar en premiekostnad som är avdragsgill. Premien betalas under hela bindningstiden, även om lånet löses i förtid.

RÄKNEEXEMPEL: Bolån med räntetak i 5 år:

- För ett lån på 1 000 000 kronor är den effektiva räntan 4,39 procent. Det totala beloppet som ska återbetalas är 2 076 792 kronor och den första avbetalningen är 5 250 kronor.

- Den effektiva räntan är den totala årskostnaden för ditt bolån inklusive amortering, ränta, premie och andra eventuella avgifter.

Källa: Nordea

LÄS OCKSÅ: Mest köpta och sålda aktierna i oktober

Foto: M Lis

Text: Redaktionen

”Täcks inte av försäkringen” – bilägare varnas inför däckbyte

2025 11 03

Många känner inte till regelverket när det kommer till vinterdäck.

Det är som bekant dags att byta till vinterdäck.

En undersökning från tidigare i år visar att så många som sex av tio svenskar inte känner till reglerna när det gäller vinterdäck.

Och vissa misstag kan bli mer kostsamma än andra.

“Täcks inte”

Det finns flera misstag som görs vid byte till vinterdäck.

Motorexperten Stefan Brala menar att det vanligaste felet när folk själva byter däck är att de är oaktsamma och lyfter bilen på fel sätt – vilket kan skada karossen.

– Det gillar inte försäkringsbolagen. Då landar kostnaden på fordonsägaren, säger han till TV4.

Det är viktigt

Den som själv ska byta däck uppmanas att stå på en plan yta och ha bilen i parkeringsläge.

– Ha rätt verktyg, läs på noga om hur det här hjulskiftet går till och se till att du har tid så du inte gör det stressat, fortsätter Stefan Brala.

Läs mer: “Letar särskilt efter folk över 50 år” – Arbetsförmedlingen tipsar

Det gäller

Från den första december till den 31 mars ska personbilar, lätta lastbilar, lätta bussar, A-traktorer samt släpvagnar till dessa, ha vinterdäck eller likvärdig utrustning när vinterväglag råder.

Minsta mönsterdjup är 3 mm under perioden 1 december - 31 mars när vinterväglag råder.

För personbilar klass II med totalvikt över 3 500 kg är kravet dock enligt Transportstyrelsen minst 5 mm.

“Stressa inte”

Vissa kan känna stress inför däckbytet – men det är bättre att vara ute i god tid.

Det konstaterar Carl-Erik Stjernvall vid branschorganisationen M Sverige.

– Många känner lite ångest inför bytet och pop-up-anläggningar stressar gärna på och menar att man måste byta däck som börjat bli slitna direkt, säger han i ett pressmeddelande.

– Men ta det lugnt och fundera ett par veckor, däck är nästan aldrig så dåliga att det krävs ett omedelbart byte.

Läs mer: Matjätte sänker priserna – men inte för alla

Foto: D. Foster

Text: Redaktionen