UPPGIFTER: Tung smäll för hushållen – ”kan höja hutlöst mycket”

2024 02 16

I ett pressutskick flaggar IKEM för att Energimarknadsinspektionen med stor sannolikhet kommer att öka elnätsägarnas intäktsramar för kommande regleringsperiod 2024-2027.

En ökning som kommer att leda till kraftigt höjda elnätsavgifter, enligt IKEM.

– Det innebär att elnätsägarna, och inte minst de stora aktörer som Ellevio, E.ON och Vattenfall, återigen kan komma att höja elnätsavgifterna för konsumenterna hutlöst mycket. 

– Det kommer bli särskilt smärtsamt för hushållen med små marginaler och för den elintensiva industrin, framhåller branschorganisationen.

Därför höjs avgiften

Eftersom elnätsägarnas investeringar slutligen betalas av konsumenterna blir den befintliga avgiftsmodellen en dyr historia för många elkonsumenter, uppger IKEM.

I dag utgår beräkningsmetoden från en så kallad kapacitetsbevarande princip.

– Den innebär att konsumentens avgifts sätts utifrån vad det i dag skulle kosta att bygga ett elnät, inte utifrån de faktiska kostnaderna för när elnätet byggdes. Konsumenterna betalar med andra ord 2023 års nybyggnadspris på hela elnätet, oavsett faktiskt byggår, förklarar organisationen.

”Hög tid att reformera systemet”

Malin Johansson, ansvarig för energi- och klimatpolitik vid IKEM, sågar det nuvarande systemet.

– För elintensiva företag, som utgör en stor del av IKEM:s medlemsbas, kan dessa avgiftshöjningar resultera i betydande ekonomiska utmaningar. Systemet måste reformeras för att förhindra elnätsägarnas oskäliga vinster på konsumenternas bekostnad, säger hon och tillägger:

– Det är hög tid att se över och reformera systemet för elnätsavgifter. Konsumenterna förtjänar ett rättvist och transparent system som bygger på de faktiska anskaffningskostnaderna.

Fakta elnätsavgiften

- Elnätsavgiften (elnätsavtalet) är kostnaden för transport av elen till hushåll eller företag via elnätet, och för drift och underhåll av elnätet.

- Elnätsföretagens intäkter regleras genom att Energimarknadsinspektionen (Ei) sätter ett tak för företagets totala intäkter.

- Regleringen innebär att Ei granskar skäligheten i elnätsföretagens avgifter för överföring och anslutning av el. Ei granskar att företagen inte tar ut för höga avgifter från sina kunder genom att på förhand fastställa en så kallad intäktsram för varje elnätsföretg. Intäktsramen sätter ett tak för elnätsföretagets sammanlagda intäkter under den kommande fyraårsperioden.

Källa: Energimarknadsinspektionen (Ei)

Foto: M. Lis 

Text: Redaktionen

JUST NU: Vägrar beslagta Kremls miljarder

2025 09 06

Efter invasionen av Ukraina 2022 frös EU cirka 200 miljarder euro av den ryska centralbankens tillgångar. 

Den absolut största delen av dessa medel hålls av den internationella depåorganisationen Euroclear i Belgien.

EU använder tillgångarnas ränta för att skicka pengar till Ukraina, men att beslagta själva tillgångarna är inte ett alternativ enligt Belgiens utrikesminister Maxime Prevot.

“Inte ett alternativ”

Enligt Belgiens utrikesminister Maxime Prevot riskerar ett beslag av den ryska centralbankens tillgångar, som har frysts inom EU:s 27 nationer på grund av kriget i Ukraina, att orsaka stor skada på Europas ekonomi.

– Att konfiskera ryska statliga tillgångar är inte ett alternativ för Belgien, säger han enligt Moscow Times.

– Ett sådant beslag, som motiveras av ett politiskt snarare än ett juridiskt eller rättsligt beslut, skulle sannolikt orsaka en fruktansvärd systemisk chock på alla europeiska finansmarknader, utdela ett allvarligt slag mot eurons trovärdighet och därmed få mycket problematiska dominoeffekter.

Finns påtryckningar

Förra året använde Europeiska unionen – tillsammans med sina G7-partners – den ränta som genererats av tillgångarna för att garantera ett lån på 50 miljarder dollar till Ukraina, vilket fortfarande betalas ut i delbetalningar.

Men det finns påtryckningar från ett antal mer "hökaktiga" EU-stater att göra mer för att utnyttja tillgångarna. 

Bland de diskuterade alternativen finns konfiskering rakt av eller att försöka generera högre vinster genom att investera pengarna i mer riskfyllda tillgångar.

Prevot fortsätter.

– Tror du att alla andra länder i världen, som också har investerat miljarder och åter miljarder i europeiska finansmarknader, inte skulle riskera att ta ut dem, och säga: 'Om det är så lätt att få dessa tillgångar konfiskerade imorgon... då sätter jag dem någon annanstans'?".

Läs mer: Putin vill ha Zelenskyj till Moskva – Ukrainas president svarar

Fortsätter attackera

Samtidigt fortsätter ukrainska styrkor att attackera rysk gas-och oljeinfrastruktur, uppger tankesmedjan ISW.

Detta för att begränsa de intäkter som Kreml samlar in från gas-och oljeförsäljning och i längden begränsa pengarna som spenderas i kriget. 

Foto: C. Wiedgier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen