Slutgiltigt besked om Estonia

2024 02 15

Dokumentärfilmen ”Estonia – fyndet som förändrar allt”, sändes 2020.

I dokumentären visades tidigare okända hål på botten av fartygets styrbordssida. Efter upptäckten spekulerades det vilt om nya orsaker till katastrofen 1994.

Den estniska säkerhetsutredningsmyndigheten beslutade att inleda en preliminär bedömning med anledning av de nya uppgifterna. Statens haverikommission i Sverige och Olycksutredningscentralen i Finland bestämde sig för att bistå.

I november 2020 fick Åklagarmyndigheten in en begäran om att den nedlagda förundersökningen om att det begåtts brott i samband med Estonias förlisning skulle återupptas. Myndigheten mottog även en begäran om att en ny förundersökning skulle inledas, eftersom det kommit fram nya omständigheter.

Nu ger Åklagarmyndigheten besked om ärendet.

I ett pressutskick uppger man att ärendet om ”förlisningen av fartyget Estonia har avlutats”.

– Åklagaren har i dag beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning, framhåller Åklagarmyndigheten.

Kammaråklagaren ger tydligt besked

Kammaråklagare Karolina Wieslander har uttalat sig om beslutet.

–  Baserat på vad som framkommit genom utredningsmyndigheternas åtgärder finns det inget som tyder på att det skulle ha skett en kollision med ett fartyg eller ett flytande föremål och inte heller någon explosion i fören. Inte heller har något annat framkommit som ger anledning att anta att ett brott har begåtts, säger hon och tillägger:

– De ytterligare åtgärder som planeras av utredningsmyndigheterna förväntas inte påverka min bedömning. Därmed ska inte förundersökning inledas och ärendet avslutas.

Foto: M. Okon

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen