Slutgiltigt besked om Estonia

2024 02 15

Dokumentärfilmen ”Estonia – fyndet som förändrar allt”, sändes 2020.

I dokumentären visades tidigare okända hål på botten av fartygets styrbordssida. Efter upptäckten spekulerades det vilt om nya orsaker till katastrofen 1994.

Den estniska säkerhetsutredningsmyndigheten beslutade att inleda en preliminär bedömning med anledning av de nya uppgifterna. Statens haverikommission i Sverige och Olycksutredningscentralen i Finland bestämde sig för att bistå.

I november 2020 fick Åklagarmyndigheten in en begäran om att den nedlagda förundersökningen om att det begåtts brott i samband med Estonias förlisning skulle återupptas. Myndigheten mottog även en begäran om att en ny förundersökning skulle inledas, eftersom det kommit fram nya omständigheter.

Nu ger Åklagarmyndigheten besked om ärendet.

I ett pressutskick uppger man att ärendet om ”förlisningen av fartyget Estonia har avlutats”.

– Åklagaren har i dag beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning, framhåller Åklagarmyndigheten.

Kammaråklagaren ger tydligt besked

Kammaråklagare Karolina Wieslander har uttalat sig om beslutet.

–  Baserat på vad som framkommit genom utredningsmyndigheternas åtgärder finns det inget som tyder på att det skulle ha skett en kollision med ett fartyg eller ett flytande föremål och inte heller någon explosion i fören. Inte heller har något annat framkommit som ger anledning att anta att ett brott har begåtts, säger hon och tillägger:

– De ytterligare åtgärder som planeras av utredningsmyndigheterna förväntas inte påverka min bedömning. Därmed ska inte förundersökning inledas och ärendet avslutas.

Foto: M. Okon

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk mat tokhyllas – jämställs med medelhavskost

2025 08 17

Den svenska och nordiska kosten hyllas stort i USA.

Nordisk kost kan jämföras med den mer kända medelhavskosten, och medför stora hälsofördelar, rapporterar New York Times.

Jämförs med medelhavskosten

Den nordiska kosten är rik på nyttigheter såsom frukt och grönsaker, fullkorn och nyttiga fetter, enligt tidningen.

Den är därför så pass hälsosam att den kan jämföras med medelhavskosten, även om det finns mer forskning om den sistnämnda.

– I likhet med sin sydliga kusin prioriterar den nordiska kosten frukt, grönsaker, fullkorn, nötter, frön, baljväxter, magra proteiner och fet fisk. Den största skillnaden är att den lyfter fram mat som är inhemsk i Norden, rapporterar tidningen.

Forskning tyder på att den nordiska kosten är bra för bland annat hjärtat.

Innehåller nyttigheter

Tidningen beskriver att den nordiska kosten innehåller rapsolja istället för olivolja, och att rotfrukter, grönsaker och frukt är basvaror i kosten.

Den innehåller också nyttiga fetter.

– Den har låg halt av mättade fetter, med tonvikt på mejeriprodukter med låg fetthalt, särskilt yoghurt, och fisk med hög halt av hälsosamma, omättade fetter som lax, makrill, sardiner och sill, skriver tidningen.

Rött och bearbetat kött äts med måtta, konstaterar man också.

Stöds i forskning

Flera forskningsstudier tyder på att den svenska och nordiska kosten är väldigt nyttig.

Den är bland annat bra för hjärtat, tack vare att den innehåller hälsosamma fetter och mycket fibrer.

I en studie från 2010 blev vuxna med förhöjda kolesterolnivåer uppdelade i två grupper, där den ena åt nordisk kost i sex veckor och den andra vanlig västerländsk kost.

Resultaten visade att den grupp som åt nordisk kost gick ner mer i vikt och hade lägre blodtryck och kolesterolvärden när studien var avslutad.

Även nyare forskning visar på stora hälsofördelar med den nordiska kosten, enligt tidningen. Det handlar bland annat om en studie från 2023 som visar att nordisk kost kan minska dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskare understryker att alla kan anamma den nordiska kosten, även om man inte bor i Norden.

– Vem som helst kan införliva hjärthälsosam och nordiskt inspirerad mat i sin kost – även om du bor oceaner bort, säger Dr. Kjetil Björnevik, biträdande professor i epidemiologi och näring vid Harvard T.H. Chan School of Public Health, till tidningen.

Foto: T. Yewell

Text: Redaktionen