Premiärminister varnar för fullskaligt krig i Europa

2024 02 15

En av Vladimir Putins allierade uppges planera ett ”fullskaligt krig” i Europa.

Det hävdar Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan.

Enligt Pasjinjan planerar Azerbajdzjans diktator llhan Alijev – en av få ledare som står på den ryska diktatorns sida – ett ”fullskaligt krig” mot Armenien.

Varningen utfärdas endast två dagar efter att fyra armeniska soldater dödats vid gränsen till Azerbajdzjan.

Nu menar premiärministern att Azerbajdzjan rustar upp längs gränsen.

– Vår analys visar att Azerbajdzjan vill inleda militära åtgärder vid vissa delar av gränsen med ambitionen att förvandla  en militär upptrappning till ett fullskaligt krig mot Armenien, säger Nikol Pasjinjan enligt AFP.

– Azerbajdzjans avsikter är enkla att förstå. Det är bara att studera alla uttalanden och handlingar, tillägger premiärministern.

Erövrade region

Spänningarna mellan de två grannarna i Kaukasus eskalerade i september 2023 när Azerbajdzjan genomförde en blixtoffensiv mot utbrytarregionen Nagorno-Karabach, som vid tidpunkten bestod av en dominerande armenisk befolkning.

Den militära konflikten slutade med att Azerbajdzjan återerövrade regionen.

Nu oroas Armeniens regering över att Azerbajdzjan har fått blodat tand av den militära framgången.

– Uppmuntrad av sina framgångar i Karabach, skulle landet kunna invadera armeniskt territorium för att skapa en landbro till sin exklav Nachitjevan, rapporterar AFP.

Nachitjevan är frånskilt från Azerbajdzjan, Armenien skiljer området från det azerbajdzjanska fastlandet. I Nachitjevan bor cirka 300 000 invånare.

Putin närmar sig diktatorn

Azerbadjans diktator llhan Alijev dementerar att han planerar en militär invasion.

– Vi har inga territoriella anspråk i Armenien. Och de borde ge upp sina anspråk. Att försöka utpressa oss kommer att stå dem dyrt, sa han i ett tal under onsdagen, rapporterar AFP.

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har såväl Vladimir Putin som Turkiets Recep Tayyip Erdoğan knutit sig allt närmare Azerbadjans diktator.

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

Efter den azerbajdzjanska invasionen av Nagorno-Karabach har relationen mellan Armenien och Ryssland försämrats ytterligare. Premiärminister Nikol Pasjinjan har kritiserat de ryska fredsbevarande trupperna som befann sig i utbrytarregionen när Azerbajdzjan gick till attack. Nikol Pasjinjan anser att Ryssland ”vägrade att ingripa” i konflikten och därmed legitimerade den azerbajdzjanska attacken. 

LÄS MER HÄR:

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler. 

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen