Sverige uppmärksammas internationellt – två länder mycket upprörda

2024 02 15

Rapporteringen om Sverige i internationella medier har ökat kraftigt den senaste tiden.

Det uppger Svenska institutet (SI) i en ny granskning.

Under 2023 ökade antalet publiceringar om Sverige med hela 10 procent jämfört med året innan. Stora frågor som Natoansökan, koranbränningar, gängkriminalitet och LVU-kampanjen dominerade den internationella bevakningen av Sverige.

Två länder mycket upprörda

Mest ökade rapporteringen om Sverige inom arabiska och turkiska språkområden, enligt rapporten.

I arabiska språkområden noterades en ökning med 85 procent. Motsvarande siffra för turkiska språkområden var 58 procent.

I dessa språkområden var en majoritet av rapporteringen om Sverige negativt vinklad. Enligt SI sticker två länder ut i det avseendet: Turkiet och Saudiarabien.

– En förklaring är koranbränningar och LVU-kampanjen, men även stora värderingsskillnader. Den generella inställningen till väst och liberala sekulära värderingar avspeglas i synen på Sverige, framhåller myndigheten.

Uppmanar: Måste bygga förtroende

Madeleine Sjöstedt, generaldirektör för Svenska institutet, beskriver 2023 som ett ”utmanande år” för Sverigebilden.

– Vårt starka nationsvarumärke utgör en grund för motståndskraft mot desinformation. Men det är inte en garant, vilket det senaste året har visat.

– Vi behöver utveckla relationen och dialogen med de länder där uppfattningen om Sverige försämrats och kunskapen om oss är låg. Kännedom om ett land, eller egna erfarenheter, bygger förtroende, säger hon.

Sverigebilden fortfarande stark

Madeleine Sjöstedt betonar dock att bilden av Sverige är fortsatt stark i många länder, till exempel är uppfattningen om Sverige genomgående positiv i väst och andra demokratier. I USA, Kanada och Storbritannien fick man en mer positiv uppfattning om Sverige under 2023 och även i Norden är bilden av Sverige generellt mycket positiv.

– Hos den breda allmänheten i undersökta länder anses Sverige stå för ett stabilt samhällsstyre med respekt för medborgares fri- och rättigheter. Vi associeras med kreativitet och forskning i framkant samt anses bidra positivt till miljö och klimatskydd, skriver SI i sin granskning.

Foto: M. Köning

Text: Redaktionen

AVSLÖJAT: Baltikum hjälper Ryssland i Östersjön

2025 10 28

De baltiska staterna misstänks hjälpa Ryssland i Östersjön.

Ett nätverk av företag i Litauen, Lettland och Estland uppges bidra till att hålla Rysslands så kallade skuggflotta i gång – trots EU:s sanktioner, rapporterar Svenska Yle.

Kopplas till Ryssland

Baltikum har länge profilerat sig som en av de mest Rysslandskritiska regionerna i EU.

Men bakom kulisserna finns nu tecken på motsatsen.

En gemensam granskning av medier i Litauen, Lettland och Estland visar att ett nätverk av företag i regionen hjälper till att förse ryska fartyg med bränsle på öppet hav, avslöjar det litauiska public service-bolaget LRT.

De misstänkta operationerna ska ha genomförts av bunkerfartygen Rina och Zircone, som vid flera tillfällen tankat oljetankfartyg med koppling till ryska hamnar.

– Minst 20 av dessa fartyg visar tydliga tecken på att tillhöra den ryska skuggflottan vid tidpunkten för tankningarna, säger Anatalij Kravtsev, analytiker vid Kyiv School of Economics, till LRT.

LÄS MER: Putins nya taktik i kriget

Skrivna i Dubai

De två bunkerfartygen tillhör FB Trade, ett företag registrerat i Dubai.

Men bakom bolaget finns kopplingar till den baltiska bunkringsjätten Fast Bunkering, som tidigare verkat i hamnen i Klaipėda i Litauen.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Förenade Arabemiraten blivit en tillflyktsort för företag som vill undvika EU:s insyn.

– Att flytta bolag till Dubai har blivit en vanlig trend eftersom man där kan dölja vad som helst. Många ryska företag med koppling till skuggflottan flyttade dit just av den anledningen, säger sjöfartsexperten Salvatore R. Mercogliano till LRT.

Svårt att övervaka

Fast Bunkering uppges utföra komplexa fartygsoperationer som gör det nästintill omöjligt att övervaka transporterna. Trots EU:s växande sanktionspaket fortsätter Rysslands olja att flöda ut på världsmarknaden.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys menar att sanktionerna fungerar, men inte tillräckligt snabbt.

– När restriktionerna träder i kraft har Ryssland redan tjänat sina pengar. Företagen hinner alltid ligga ett steg före myndigheterna, säger han till LRT.

Analytiker varnar för att situationen kan förvärras.
– Sedan invasionen har antalet fartyg i den här ”mörka flottan” tredubblats. I stället för att göra haven säkrare har sanktionerna gjort dem farligare, säger Michelle Wiese Bockmann, analytiker inom maritim underrättelsetjänst.

LÄS MER: Återvände inte från uppdrag” – tung förlust för Kreml

Foto: Ryssland skuggflotta estland sillamae

Text: Redaktionen

Yrkesgrupp pratar för dålig svenska – ska testas

2025 10 28

Runtom i Sverige ska flera kommuner införa språktest för nyanställda.

Det talas för dålig svenska bland förskolepersonalen.

Larmet kommer från olika skolledare.

På flera håll har i landet frågan om språktest därför kommit på tal. I exempelvis skånska Landskrona införs ett sådant test efter nyår.

Nu har barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg fattat beslut om att utreda huruvida samma sak ska göras i grannstaden, rapporterar HD.

– Vi skulle ha infört språkkrav för längesen, säger Dubravka Trejling Nikolic (L), ordförande i nämnden, till lokaltidningen.

Ministern: "Ett problem"

Kommunernas besked går i linje med det som kom från regeringen redan förra året. Dåvarande skolminister Lotta Edholm (L) meddelade då att Skolverket skulle förtydliga vilka kunskaper i svenska som förskolepersonal ska ha.

– Tyvärr finns det förskolor där personalens kunskaper i svenska språket brister. Det är ett problem, och särskilt i de områden där många av barnen har ett annat modersmål än svenska, sade hon förra sommaren.

Enligt Karin Gerken, som är HR-chef på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg, har frågan varit aktuell i flera år.

– Vi får regelbundet signaler från skolledare i våra verksamheter att språkkunskaperna brister. Det gäller förstås långt ifrån alla medarbetare, säger hon till HD.

LÄS MER: Hit reser svenska folket på höstlovet

Larmet: folk kan inte göra sina jobb

Vid Helsingborgs kommunala förskolor har rektorer och förskolechefer hävdat att svenskan är så pass illa att folk inte kan göra sitt jobb ordentligt. Det gäller i synnerhet barnskötare, resurspersoner och elevassistenter.

Exakt hur språktesten ska formas är inte klart. Enligt barn- och utbildningsnämnden kommer utredningen att ske “försiktigt”.

Dubravka Trejling Nikolic framhåller exempelvis att man bland annat måste förhålla sig till diskrimineringslagen och att språktest måste ske på “bra villkor”.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen