Säpo pekar ut två aktörer – kan utföra attentat mot Sverige

2024 02 13

Terrorhotet mot Sverige bedöms fortsatt som högt.

Hotnivån ligger kvar på en fyra på en femgradig skala.

Det uppger Säkerhetspolisen (Säpo) i dag, tisdag, med hänvisning till Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) helårsbedömning för 2024.

– Den stundvis dramatiska händelseutvecklingen under 2023 till trots så skiljer sig årets helhetsbedömande inte nämnvärt från förra årets.

– Men osäkerhetsfaktorerna har blivit större och vi vet att uppmärksammade händelser kan få stor effekt vilket bidrar till att terrorhotnivån bedöms som fortsatt hög, säger Ahn-Za Hagström, chef vid NCT.

Två aktörer utgör främsta hotet

Enligt NCT:s rapport – som Säpo delat med sig av – står två aktörer för det främsta attentatshotet mot Sverige.

Det handlar om följande grupper:

- Aktörer som agerar utifrån våldsbejakande islamism

- Aktörer som agerar utifrån våldsbejakande högerextremism

Ahn-Za Hagström kommenterar hotbilden. 

– Under 2023 har Sverige varit ett utpekat mål för internationella islamistiska organisationer, från att tidigare ha bedömts som ett legitimt mål jämte många andra västländer. Intensiteten i hotet har dock skiftat under året med en avmattning under senhösten, men av erfarenhet vet vi att läget snabbt kan förändras, säger NCT-chefen.

Två svenskar sköts ihjäl

I oktober 2023 dödades två svenskar i ett terrordåd i Belgiens huvudstad Bryssel, strax innan avspark i EM-kvalmatchen mellan Belgien och Sverige.

Terroristen var ute efter att döda medborgare från Sverige. Männen sköts ihjäl eftersom de bar svenska landslagströjor.

NCT beskriver terrordådet som ”anmärkningsvärt”.

– Terrorattentatet är enligt NCT anmärkningsvärt då det såvitt känt är första gången svenska medborgare i egenskap av sin nationalitet varit mål för våldsbejakande islamister, framhåller man i ett uttalande.

Foto: SÄPO

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen