Katastroflarm om Arlanda – nu svarar regeringen

2024 02 12

Flygplatsoperatören Swedavia har utryckt en stor oro över att allt fler kunder väljer att nobba Arlanda och i stället tar flyget från danska Kastrup. 

Den danska staten har fått ett ökat inflytande över flygplatsen och Kastrup ser därmed ut att befästa sin position som Skandinaviens viktigaste och största flygplats.

Dessutom har SAS blivit utlandsägt, vilket har lett till att Arlandas konkurrenssituation förvärrats ytterligare.

I oktober meddelades det att flera av SAS flyglinjer flyttas från Arlanda till Kastrup.

Några dagar senare slog Swedavias vd Jonas Abrahamsson larm. I en intervju med DN gick han ut med en tydlig vädjan till regeringen: flygskatten måste bort.

– Speciellt eftersom det redan finns styrmedel på EU-nivå, sa han till tidningen och hänvisade till att det finns ett EU-system för reduktionsplikt där man gradvis ökar inblandningen av förnybart bränsle.

– Sedan har man också jobbat med att likrikta förutsättningarna genom att ta bort den fria tilldelningen av utsläppsrätter och man tittar på en eventuell gemensam beskattning på Europanivå. Det vore bättre för det snedvrider inte konkurrensen, framhöll Abrahamsson och varnade för att  Arlandas konkurrenssituation kommer att försämras ytterligare om ingenting görs.

– Hur det blir framöver är ett oskrivet kort än så länge, men det finns en risk att  det kan fortsatt se ut så här eller till och med bli ännu värre.

Regeringen svarar

Nu svarar regeringen på Abrahamssons vädjan.

Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) fastslår att man ska jobba för att stärka Arlanda.

– Jag ser gärna att Arlandas konkurrenskraft stärks. Det är därför regeringen har gett Peter Norman ett uppdrag att samordna satsningar som stärker Arlandas konkurrenskraft, säger ministern till SvD.

Den tidigare M-politikern Peter Norrman har fått i uppdrag att utreda statens ansvar för flygplatserna i Sverige.

– I uppdraget ingår att analysera och ta fram förslag till en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige, så att behoven av en grundläggande tillgänglighet för medborgare, näringsliv och samhällsviktigt flyg i hela landet tillgodoses, framhöll regeringen när Norrmans uppdrag förlängdes i december.

Utredaren väntas presentera sina förslag på torsdagen den 15 februari.  

Beskedet om flygskatten

Infrastrukturminister Andreas Carlsson öppnar även för att ta bort flygskatten. Ministern hänvisar till att en utvidgad handeln med utsläppsrätter och EU:s krav på att ha mer biodrivmedel i flygbränslet har förändrat spelplanen. 

– Det gör att flygskatten som ett nationellt styrmedel har spelat ut sin roll. Och det är flera partier som pekat på det, säger han till tidningen.

Foto: Swedavia

Text: Redaktionen

Nya regler vid årsskiftet – ett nytt avfall ska sorteras

2024 11 21

Den 1 januari 2025 träder nya regler om sopsortering i kraft.

Beslutet, som fattades redan för ett drygt år sedan, innebär att textilavfall från och med årsskiftet nu måste sorteras separat.

Med andra ord får du inte längre slänga sådant som kläder, hemtextil, väskor eller inredningstextilier i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt

Kommunerna får ansvaret

Idag utförs insamling av textil och textilavfall huvudsakligen av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunerna.

Nu blir det kommunerna som själva kommer att ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

En av alla kommuner som förbereder sig på förändringen är Örebro, som likt resten av landet nu behöver förhålla sig till ett nytt system.

– Det är för att ta hand om materialet och återvinna det, förhoppningsvis till nya textilier, säger enhetschefen Ola Eklöf på Örebro kommun till Sveriges Radio.

– Precis som när det gäller förpackningar, farligt avfall eller matavfall så är det ett avfall som ska sorteras ut. Då ska man lämna det till det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller.

Knappt en procent återvinns

I Sverige konsumeras drygt 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Samtidigt är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent, enligt Naturvårdsverket.

Att de nya reglerna nu snart träder i kraft syftar till att ändra detta. Dessutom hoppas regeringen se en ökad livslängd på redan producerade kläder.

Kommunerna har också fått ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi så att textil kan återanvändas samt att textilavfall förebyggs.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger Romina Pourmokhtari.

Detta är textilavfall som ska samlas in:

  • kläder av textil
  • hemtextil
  • inredningstextil
  • väskor av textil
  • accessoarer av textil

Källa: Naturvårdsverket

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen