UPPGIFTER: Svenska kvinnor desperata – ”Vi turistar för att få tag på läkemedel”

2024 02 11

Sverige lider brist på mediciner för kvinnor som befinner sig i klimakteriet.

Särskilt svårt att få tag på är läkemedel för besvär under klimakteriet.

Viktig medicinering

Det finns många kvinnor som behöver östrogen av olika skäl.

Antingen för att de lider av besvär i samband med klimakteriet eller för att de har en naturlig brist.

Det här är en viktig medicinering även om den inte är livsviktig.

– Det är många kvinnor som behöver östrogentillskott och om de inte får det kan de på sikt drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, benskörhet och demens, har Angelica Lindén Hirschberg, gynekologi vid Karolinska institutet, berättat för Expressen.

”Vi turistar för att få tag på läkemedel”

För att få tag på läkemedel vänder sig nu desperata svenska kvinnor till andra länder.

– Jag hittade ett apotek i Norge, i Hamar. Jag satte mig i bilen totalt nio timmar, och det kostade massor med pengar, uppger en kvinna för P4 Värmland.

Kvinnan säger att det var ledsamt och frustrerande att behöva göra så.

En annan kvinna läste att man kunde hämta ut medicinen i Spanien.

Kvinnan i fråga skickade över sitt recept och satte sig på ett flygplan till landet, där hon kunde hämta ut den.

– Vi turistar för att få tag på läkemedel, uppger hon för radion.

Vanliga läkemedlet

Allt fler kvinnor som befinner sig i eller närmar sig klimakteriet går i dag på hormonbehandling.

Det vanligaste läkemedlet som skrivs ut är östrogenplåstret Estradot.

Estradot är ett preparat som används för hormonell substitutionsbehandling.

Det innehåller det kvinnliga könshormonet östrogen.

Estradot används till kvinnor vars menstruation har upphört, minst 12 månader efter deras sista naturliga menstruation.

Det ska lindra symtom under och efter övergångsåldern

Estradot är ett plåster som appliceras på huden.

Förvärrats

Bristen på läkemedel i Sverige har förvärrats det senaste året.

En orsak är den svaga svenska kronan, vilken gör att läkemedelsbolag väljer bort den svenska marknaden.

Foto: A. Beliaikin

Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

2024 09 25

Trafikverket vill införa en ny åtgärd för att komma åt de som kör för fort.

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar till omvärlden – ber om hjälp

2024 09 25

Två och ett halvt år efter invasionen av Ukraina söker nu Ryssland sympatier hos FN.

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

Nu vänder sig den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till just FN och pekar finger mot organisationen för att man inte stoppar Ukraina, rapporterar Reuters.

Han syftar på påstått övervåld från ukrainska styrkor i samband med motoffensiven mot Kursk-regionen i Ryssland förra månaden.

– Det är där de bombar hem varje dag, bombar sociala institutioner och fredliga medborgare som rör sig i sina bilar mot säkrare platser, säger han till rysk media enligt nyhetsbyrån.

"Jag hör inga röster"

Ryssland, som bedrivit omfattande dokumenterade krigsbrott under invasionen, hävdar vidare att ukrainska “terroristgrupper” använder västerländska vapen för att begå "urskillningslösa handlingar”.

Och nu insinuerar Lavrov att det är dags för FN att markera.

– Jag har inte hört några röster från FN-representanter som ansvarar för mänskliga rättigheter, naturligtvis inklusive, generalsekreteraren, säger Lavrov med hänvisning till FN-chefen Antonio Guterres.

Det är inte första gången Ryssland vädjar till FN.

Landet gjorde likadant när man uteslöts ur rådet för mänskliga rättigheter och därefter gjorde ett desperat försök till comeback.

"Inte sett i Europa sedan 40-talet"

Sedan kriget inleddes med start av annekteringen av Krym 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Enligt författaren och den prisbelönta historikern Anne Applebaum, har världen sannolikt inte förstått vidden av grymheterna.

– Det är krigsbrott som vi inte har sett i Europa sedan 1940-talet, sade hon till SVT förra året.

Sedan mars 2023 har Tribunalen i Haag, ICC, en arresteringsorder utfärdad mot Vladimir Putin med anledning av den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn från Ukraina som Ryssland misstänks för.

– Alla ukrainska barn som har kidnappats från sina hem eller från institutioner och förts till Ryssland har förlorat kontakten med sina föräldrar, säger Anne Applebaum.

Ryska krigsbrott

Av de krigsbrott som Ryssland misstänks för i Ukraina nämner människorättsorganisationen Amnesty bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen