Gigantisk energisatsning stoppas: ”El för 2,5 miljoner hushåll”

2024 02 08

År 2030 skulle 140 stora vindsnurror ta plats utanför Luleås och Piteås kust i norra Sverige.

Det var företagets Svea Vind Offshore målsättning.

Den havsbaserade vindkraftsparken ”Bores Krona” skulle få en effekt som motsvarar en tiondel av den el Sverige använder i dag, rapporterade P4 Norbotten i maj 2022

– Vindkraftsparken beräknas kunna producera cirka 12 terawattimmar per år, vilket skulle innebära ett viktigt tillskott till den gröna omställningen i regionen och att öka möjligheten för fler industrier som vill etablera sig i Norrbotten under förutsättning att tillgången till förnybar el är säkrad, framhöll Svea Vind Offshore när projektet lanserades.

Sätter stopp

Enligt DN skulle Bores Kronas elproduktion motsvara  8,5 procent av Sveriges totala energibehov i dag.

– Det är tillräckligt för att försörja 2,5 miljoner hushåll, uppger tidningen.

Men det blir ingen vindkraftspark.

Försvarsmakten stoppar jättesatsningen, rapporterar DN.

I ett skriftligt uttalande uppger försvaret att området utanför Luleås och Piteås kust är av ”riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna”.

Vilka anläggningar det rör sig om specificeras inte.

Går vidare

Försvarsmakten säger nej till den planerade vindkraftsparken. Trots det kommer Svea Vind Offshore att gå vidare med sin ansökan.

– Jag tänker att det är vanligt att Försvarsmakten ger den här typen av besked i sina tidiga remissvar om havsbaserad vindkraft, säger projektledaren Barbro Grebacken till DN och tillägger att företaget ”för en dialog med Försvarsmakten”.

Barbro Grebacken har tidigare uttalat sig om situationen.

– Det bästa är att kunna få till en bra dialog med försvaret. Man kan behöva ändra utformningen på parken och antalet snurror. Vi kan samarbeta med både försvaret och sjömakten, sa hon till P4 Norrbotten i samband med att Svea Vind Offshore lanserade projektet.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

F-16-plan har skjutits ned – piloten död

2025 04 12

Ett F-16-plan har skjutits ned i strid i Ukraina och piloten har dött.

Ett ukrainskt F-16-plan har skjutits ned, enligt uppgifter från Kyiv.

Piloten har bekräftats död, rapporterar AFP.

Omständigheter utreds

Det är andra gången som ett stridsflygplan av den typen, som alltså är USA-tillverkat, skjuts ned i kriget i Ukraina.

– Den 12 april 2025 dog 26-årige Pavlo Ivanov när han flög ett F-16 i stridsuppdrag, uppger den ukrainska armén i ett uttalande, enligt nyhetsbyrån.

En kommission arbetar nu för att fastställa omständigheterna kring nedskjutningen av F-16-planet, enligt armén.

Exakt vad som hände är alltså inte fastställt, men Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att piloten dog i strid.

– Vi utreder alla omständigheter, uppger Zelenskyj.

Piloten hyllas

Piloten hyllas nu av den ukrainska armén.

– Ukrainska piloter arbetar maximalt med sin mänskliga och tekniska förmåga och riskerar sina liv varje gång de utför stridsuppdrag. Pavlo var en av dem!, heter det i ett uttalande från armén.

Leveranserna av F-16-plan från Nato var länge efterlängtade av Ukraina, eftersom dessa stridsflygplan ansågs kunna göra stor skillnad i landets försvarskrig mot Ryssland.

De första leveranserna av F-16-plan kom förra sommaren, efter att Ukraina under en längre tid hade efterfrågat dem.

Ett F-16-plan kraschade i augusti förra året i samband med att en rysk attack avvärjdes.

Och nu har alltså ytterligare ett F-16-plan skjutits ned på lördagen.

Nya plan på väg

Förra månaden uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att en ny leverans av F-16-plan är på väg, enligt nyhetsbyrån.

Exakt hur många plan det rör sig om är dock inte klart.

Efter lördagens tragiska händelse har Zelenskyj, precis som den ukrainska armén, uttryckt sina kondoleanser till den avlidna pilotens familj.

Arkivfoto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Jättesmäll för populär lågpriskedja – har 93 butiker i Sverige

2025 04 13

Lågprisjätten ÖoB går med storförlust.

Kedjan, som har 93 butiker i Sverige, redovisar en rörelseförlust på 115 miljoner norska kronor för det första kvartalet.

Enligt ägaren Europris beror nedgången på omfattande utförsäljning av tidigare sortiment som ska ersättas av nya produkter.

– De ekonomiska resultaten under första kvartalet fortsatte att påverkas av en utförsäljning som kannibaliserade på annan försäljning, framhåller den norska koncernen i ett uttalande enligt Market.

Vidare konstaterar Europris, som ägt ÖoB sedan maj 2024, att det kommer ta tid att vända den negativa utvecklingen.

– Som tidigare kommunicerats kommer det att ta tid att återställa ÖoB som en attraktiv shoppingdestination och vända den negativa utvecklingen i kundflöde.

Ledande lågpriskedja

ÖoB:s tidigare ägare Runsvengruppen öppnade sitt första varuhus i Linköping 1961.

Drygt 30 år senare köpte Runsvengruppen upp Överskottsbolaget, som senare blev ÖoB.

I maj 2024 förvärvade Europris hela ÖoB. Den norska lågpriskoncernen ägde sedan tidigare 20 procent av ÖoB, men är i dag ensam ägare.

Europris driver mer än 370 varuhus i Sverige och Norge och har en årlig omsättning på 14 miljarder kronor.

Stort intresse för lågpriskedjor 

ÖoB:s ras inträffar samtidigt som svenska konsumenters benägenhet att handla hos lågpriskedjor ökar.

På tjugo år har omsättningen i den svenska lågprishandeln nästan fyrdubblats – från cirka 30 miljarder kronor 2004 till 114 miljarder kronor i dag.

Det visar en granskning som tagits fram av HUI Research på uppdrag av fastighetsutvecklaren inom lågprishandel, Prisma Properties.

Undersökningen visar bland annat att:

- Antalet anställda i den svenska lågprishandeln nästan har tredubblats sedan 2004.

- Lågpriskedjornas planerade nyetableringar i Sverige de kommande åren kommer att resultera i tusentals arbetstillfällen. Ett exempel är Lidl som redan i dag har cirka 5 600 anställda i Sverige och planerar att öppna 90 nya butiker, vilket skulle innebära cirka 2 500 nya arbetstillfällen (beräknat utifrån genomsnittligt antal anställda i nuvarande butiker).

- Lågprishandelns expansion inte bara sker i storstadsregionerna, utan också i mindre kommuner.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen