Gigantisk energisatsning stoppas: ”El för 2,5 miljoner hushåll”

2024 02 08

År 2030 skulle 140 stora vindsnurror ta plats utanför Luleås och Piteås kust i norra Sverige.

Det var företagets Svea Vind Offshore målsättning.

Den havsbaserade vindkraftsparken ”Bores Krona” skulle få en effekt som motsvarar en tiondel av den el Sverige använder i dag, rapporterade P4 Norbotten i maj 2022

– Vindkraftsparken beräknas kunna producera cirka 12 terawattimmar per år, vilket skulle innebära ett viktigt tillskott till den gröna omställningen i regionen och att öka möjligheten för fler industrier som vill etablera sig i Norrbotten under förutsättning att tillgången till förnybar el är säkrad, framhöll Svea Vind Offshore när projektet lanserades.

Sätter stopp

Enligt DN skulle Bores Kronas elproduktion motsvara  8,5 procent av Sveriges totala energibehov i dag.

– Det är tillräckligt för att försörja 2,5 miljoner hushåll, uppger tidningen.

Men det blir ingen vindkraftspark.

Försvarsmakten stoppar jättesatsningen, rapporterar DN.

I ett skriftligt uttalande uppger försvaret att området utanför Luleås och Piteås kust är av ”riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna”.

Vilka anläggningar det rör sig om specificeras inte.

Går vidare

Försvarsmakten säger nej till den planerade vindkraftsparken. Trots det kommer Svea Vind Offshore att gå vidare med sin ansökan.

– Jag tänker att det är vanligt att Försvarsmakten ger den här typen av besked i sina tidiga remissvar om havsbaserad vindkraft, säger projektledaren Barbro Grebacken till DN och tillägger att företaget ”för en dialog med Försvarsmakten”.

Barbro Grebacken har tidigare uttalat sig om situationen.

– Det bästa är att kunna få till en bra dialog med försvaret. Man kan behöva ändra utformningen på parken och antalet snurror. Vi kan samarbeta med både försvaret och sjömakten, sa hon till P4 Norrbotten i samband med att Svea Vind Offshore lanserade projektet.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen