President tillfångatagen

2021 09 09

Presidenten i 10-miljonerslandet Guinea – mellan Senegal och Elfenbenskusten – har tillfångatagits av soldater som uppger att de genomfört en statskupp.

Detta framgår av en videofilm som cirkulerar i sociala medier uppger BBC News som dock inte lyckats verifiera filmen ännu. Klicka på den blå länken för att se det videoklipp BBC hänvisar till. Inget i klippet antyder att filmen skulle vara fejkad men frågan är om det är presidenten på bilderna eller en dubbelgångare. Det bör experter enkelt kunna slå fast.

Samtidigt slår landets försvarsminister tillbaka mot uppgifterna och hävdar att kuppförsöket slagits ned.

Skottlossning vid palatset

Det har varit en dramatisk dag i Guinea vars huvudstad Conakry skakades av kraftig skottlossning nära presidentpalatsen på morgonen. Skräckslagna invånare har stannat inomhus enligt BBC.

I videoklippet begär soldater ur landets elitstyrkor att presidenten Alpha Conde bekräftar att han är oskadd men han vägrar att svara.

Stoppat hotet

Men försvarsministeriet tillbakavisar det hela.

– Presidentens vaktstyrka med stöd av lojalister, försvaret och säkerhetsstyrkor har stoppat hotet, enligt departementets uttalande.

Gränserna stängts

Enligt Reuters ligger den tidigare franska legionärssoldaten Mamady Doumbouya bakom oroligheterna.

Kuppmakarna uppger att alla gränser har stängts och att regeringen upplösts.

ANALYS

President Conde omvaldes för en tredje mandatperiod förra året vilket resulterade i våldsamma protester. Han valdes 2010 och igen 2015 och Guineas maxgräns på två mandatperioder innebar att han inte kunde bli omvald ytterligare en gång.

30 dog i protester

Men han hänvisade till en folkomröstning i mars 2020 som han menade givit honom tillåtelse att ställa upp igen vilket han också gjorde i oktober 2020. Han utropade sig till vinnare i valet och oppositionen protesterade varpå 30-talet personer omkom i oroligheteter dagarna efter valet.

Extra tragiskt

Situationen är extra tragisk då Alpha Conde sågs som en framtidens man när han vann presidentvalet 2010 i Guineas första demokratiska val sedan självständigheten från Frankrike 1958.

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning.

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen