Uppror mot regeringen: “Djup kris – vi har fått nog”

2024 02 07

Över 18 000 personer har skrivit under en namnlista med krav på att regeringen måste agera omedelbart.

Under gårdagskvällen samlades hundratals demonstranter från byggbranschen på Sergels torg i Stockholm.

Budskapet var glasklart. Det är kris i byggbranschen och regeringen måste vidta åtgärder omgående.

Roger Pettersson, en av talarna på demonstrationen, jobbar på hustillverkaren Boklok som gått från 220 till 14 anställda på ett år.

– Branschen går åt helvete, regeringen måste agera, säger han enligt ett pressmeddelande från GS-facket som tillsammans med branschorganisationen Byggnads anordnade demonstrationen.

Kräver ökat byggande

I samband med folksamlingen lämnades även 18 155 namnunderskrifter in till bostadsminister Andreas Carlsson (KD).

Listan innehåller krav på ökat byggande.

– I andra länder klarar man av att både bygga bostäder och bekämpa inflationen, det kan vi göra även i Sverige, säger Per-Olof Sjöö, säger Per-Olof Sjöö, ordförande i GS-facket.

Ett "uppror mot regeringen"

Demonstrationen och namninsamlingen beskrivs av TV4 Nyheterna som ett “uppror mot regeringen”.

En demonstrant som tv-kanalen talat med påtalar att det är “djup kris både för branschen och bostäderna”.

Enligt Johan Lindholm, förbundsordförande på Byggnads, har branschen tvärnitat. 

– Sveriges byggnadsarbetare har fått nog. Vi har försökt påkalla regeringens intresse i ett helt år nu och talat om för dem att branschen håller på att tvärnita, säger han till TV4.

"Ett svek"

En av de mest kritiska delarna av protesterna handlar om ett uteblivit stöd till trähustillverkare.

Per-Olof Sjöö kallar det för ett svek mot landsbygden.

– I valrörelsen åkte KD runt i landet och pratade varmt om hjärtlandet. Men när regeringsmakten säkrades, då stängdes hjärtat för landsbygden. 

Ministern: Dyrt och ineffektivt

Regeringen och Andreas Carlsson har svarat på kritiken.

Ministern menar att det inte är en bra idé att stimulera företag med pengar – eller belöna kommuner som upplåter mark för bostadsbyggen.

Fortsatt bekämpning inflationen ses som ett bättre alternativ.

– Att införa byggsubventioner är inte ett träffsäkert verktyg. Det visar historien, säger Andreas Carlsson till TV4 och menar att en sådan insats vore ineffektiv.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen