Tung smäll för en miljon elkunder – “hårresande fräckt”

2024 02 06

En miljon svenska elkunder har nu fått besked om en kraftig höjning bland hushållsavgifterna.

Det är energijätten Vattenfall som på tisdagen släpper bokslutssiffrorna för 2023, där det konstateras att bolagets intäkter föll med sju procent under årets sista kvartal jämfört med motsvarande period året innan.

Men det är inte det enda beskedet som bolaget har att ge.

Vattenfall meddelar också att man höjer elnätsavgiften – och det ordentligt.

– Den 1 januari genomförde Vattenfall en höjning av elnätsavgiften för privat- och företagskunder anslutna till lokalnätet, bekräftar företaget i sitt bokslut och tillägger:

– Elnätsavgiften höjs med i genomsnitt 12 procent i jämförelse med aktuell prisnivå 1 januari 2023.

Avslutar tillfällig sänkning

Prishöjningen sker efter att en tillfällig sänkning under perioden 1 juli - 31 december 2023 nu inte förlängs. Höjningen motiveras med nya investeringar på uppemot tio miljarder kronor fram till 2023.

– För att möta samhällets och kundernas ökade behov planerar Vattenfall att öka investeringarna i lokal- och regionnätet, framhåller man i sin kommuniké.

Upprörda reaktioner: "Hårresande fräckt"

Reaktionerna från upprörda kunder efter Vattenfalls besked har inte låtit sig vänta.

– Det är hårresande fräckt av elbolagen, precis som bankerna, att sko sig kunderna och när det går illa skall skattebetalarna stå för notan, kommenterar exempelvis en person på X i en tråd där Dagens industri uppmärksammat nyheten.

– Det är inte rimligt att elfakturan är hushållens största utgift.

Rörelseresultat på 17 miljarder

Att elen var billigare förra året pekas ut som den stora orsaken till att intäkterna föll.

– Elpriserna sjönk betydligt under 2023 vilket hade en stor resultatpåverkan för Vattenfall, skriver företagets vd och koncernchef Anna Borg i en kommentar.

Totalt sett gick dock Vattenfall med stor vinst och rörelseresultatet uppgick till nästan 17 miljarder kronor.

Bolagets styrelse har föreslagit en utdelning om fyra miljarder kronor för 2023.

– Vi kommer under 2024 fortsätta på vägen mot fossilfrihet för våra kunder och i vår verksamhet samt för våra leverantörer och partners. Detta kommer vi göra med fokus på finansiell stabilitet och prioritering bland lönsamma affärsmöjligheter, tillägger Anna Borg.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen