SVENSK EKONOMI: Två grupper spås bli förlorare under 2024

2024 02 05

Förhoppningarna är stora på att svensk ekonomi snart ska vända uppåt.

Svenska hushåll har under flera år drabbats av en svag ekonomisk situation kantat av hög arbetslöshet, kraftig inflation, stora ränteökningar på bostadslånen och alarmerande stora skuldsättningar.

Ljus i tunneln

Men nu skymtar ljus i tunneln och inte minst sätter många hushåll hoppet till att Riksbanken ska sänka styrräntan vilket torde leda till sjunkande bolåneräntor hos bankerna.

Vid finansministerns senaste uppdatering om Sveriges ekonomiska läge i januari vaR beskedet försiktigt positivt rörande inflationen.

– Den samlade inflationsbekämpningen har effekt, framhöll Elisabeth Svantesson (M).

Förlorargrupp nummer 1

Vid pressträffen betonade hon emellertid att det finns en faktor som kan ställa till det.

– Högre elpriser och högre fraktkostnader skärper riskbilden för vintern.

Enligt Swedbank talar mycket för ljusare tider under 2024.

Många svenska hushåll väntas få bättre ekonomi men samtidigt pekar man ut två hushållskategorier som ligger sämre till.

– Vi ser två förlorargrupper skulle jag säga. Några som förmodligen inte kommer få det bättre i år är tvåbarnsfamiljen i villa som har mycket lån och stora matkostnader.

Det säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TV4.

Det handlar om 1 600 kronor mindre i plånboken varje månad enligt Swedbanks bedömning.

Förlorargrupp nummer 2

Swedbanks sammanställning visar att det även ser mörkt ut för ytterligare en specifik hushållskategori.

Det gäller arbetslösa som väntas förlora 800 kronor per månad i relation till förra året.

De första månaderna under 2024 blir dock tuffa för alla hushåll på grund av alla kostnader som har ökat rejält inklusive matpriserna som skenat kraftigt.

– Men succesivt, i takt med att inflationen sjunker och vi får effekt av inkomstökningarna, hoppas och tror vi att folk kommer ha det bättre.

Det säger Swedbanks privatekonom till TV-kanalen.

LÄS MER här om Sveriges ekonomiska läge.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Svenskars oväntade beteende – undviker varandra

2025 08 03

Många svenskar reagerar undvikande när de träffar andra svenskar på utlandssemestern.

Att som svensk träffa på andra svenskar på utlandssemestern är inte alls ovanligt, eftersom många svenskar har samma preferenser när det gäller resmål.

Men alla är inte så pigga på att springa på sina landsmän när de är ute och reser, visar en ny undersökning.

Många försöker rent av undvika att träffa andra svenskar.

Undviker varandra

Resebolaget Ving har låtit Yougov genomföra en undersökning om hur svenskar reagerar när de träffar andra svenskar på utlandssemestern.

Resultaten visar att sex av tio föredrar att hålla distans till sina landsmän.

Bland dessa uppger 52 procent att de förvisso hälsar om de träffar andra svenskar – men sedan håller de sig för sig själva och söker ingen vidare kontakt med landsmännen. Detta är den vanligaste reaktionen bland både unga och gamla.

12 procent går ännu längre i undvikandet av andra svenskar.

De uppger att de aktivt försöker undvika sina landsmän när de är utomlands.

Men studien visar att det faktiskt också finns svenskar som väljer att socialisera med andra svenskar på semestern.

Alla inte lika osociala

Alla är inte lika skeptiska till att träffa på landsmän.

13 procent svarar att de gärna söker kontakt med andra svenskar när de semestrar utomlands.

Detta mer sociala beteende är vanligast bland män (16 procent) och i åldersgruppen 18-39 år.

Det är också vanligt bland barnfamiljer.

Svenskar tycks dessutom vara betydligt mer sociala med varandra än vad danskar och norrmän är.

– Jämför man med våra grannländer Danmark och Norge där vi ställt samma frågor är svenskarna betydligt med sociala, säger Claes Pellvik, kommunikationschef på Ving, i ett uttalande.

– Bland norrmännen är det endast 8 procent som aktivt söker nya bekantskaper bland sina landsmän och bland danskarna är det ännu färre, 4 procent, berättar Claes Pellvik.

Undersökningen bygger på intervjuer i form av webbenkät med totalt 1 019 svenskar i åldern 18 till 60+ år, och genomfördes i slutet av juni 2025 av YouGov på uppdrag av Ving.

Foto: J. Dylag

Text: Redaktionen

Trump bygger om Vita huset – “Min vision, mitt arv”

2025 08 03

USA:s president Donald Trump vill sätta sitt eget avtryck på Vita huset.

Donald Trump sätter igång ett av de mest omfattande byggprojekten i Vita husets historia – en 8 000 kvadratmeter stor balsal som ska bli hans politiska och personliga arv som han kallar "legacy project".

– Det blir ett fantastiskt arv, och jag tror att det kommer att bli något väldigt speciellt, säger Trump om det planerade tillbygget, till CNN.

Pampig inredning

Ingen annan amerikansk president har gjort så omfattande förändringar i Vita huset som Donald Trump.

Under året har han bland annat låtit resa två massiva flaggstänger, ersatt gräsmattan i Rosenträdgården med ett stengolv och dekorerat det Ovala rummet med gulddetaljer och porträtt av tidigare presidenter.

– Jag älskar byggarbete. Jag kan det bättre än någon annan, kommenterade han under en ceremoni när flaggorna hissades tidigare i år.

Omdiskuterad balsal

Trump har länge velat bygga en balsal på Vita husets område istället för att hålla middagar i trädgården. År 2010 erbjöd han sig att bekosta en för 100 miljoner dollar, ett erbjudande som dåvarande Obama-administrationen tackade nej till.

Med en prislapp på 200 miljoner dollar, cirka 2 miljarder kronor, kommer den kommande salen att bli det största tillbygget på flera decennier.

– När det regnar blir det katastrof. Kvinnorna kommer i sina vackra klänningar och är helt genomblöta innan de hinner fram till tältet, förklarar Trump som en av anledningarna till byggprojektet.

Balsalen kommer enligt ritningarna att prydas med kristallkronor, ha rutigt marmorgolv och fönsterbågar mot södra trädgården med gulddetaljer.

Långsiktigt projekt

Historiker är delade i sina bedömningar av projektets långsiktiga betydelse, men flera av de förändringar Donald Trump ska göra i Vita huset bedöms bli permanenta.

Trump uppger att projektet ska finansieras privat – av honom själv och ett fåtal donatorer. Vilka dessa är har dock inte specificerats.

Foto: A Bingöl

Text: Redaktionen