SMHI bekräftar stor förändring – ”har varit extremt”

2024 02 05

Myndigheten utfärdade mängder av olika vädervarningar under 2023.

Totalt utfärdades 659 vädervarningar.

En kraftig ökning jämfört med 2022. Då utfärdade SMHI 322 varningar.

Det innebär att myndigheten gick ut med dubbelt så många vädervarningar under 2023 jämfört med året innan.

”Har varit extremt”

Lisa Lind är enhetschef på SMHI.

Hon blickar tillbaka på ett unikt år.

– Det senaste året har varit extremt väderhändelserikt och varningarna i dag får mycket större uppmärksamhet i media än tidigare. Det pratas vädervarningar på ett helt annat sätt än för några år sedan, säger hon till DN.

Ett händelserikt väderår är en förklaring till att varningarna har ökat. En annan är att SMHI ändrade riktlinjerna för varningssystemet 2023.

– Vi började utfärda de första varningarna för översvämningar. Det blir väldigt många sådana varningar, eftersom de är väldigt lokala, säger Lisa Lind till DN.

Hon tillägger snabbt att alla varningar ska tas på största allvar, oavsett om det handlar om översvämningar eller snöoväder. 

– Vi varnar inte för sakens skull. Sedan kan vi behöva se över gränsvärden för att kunna ge bättre varningar, det jobbar vi med hela tiden.

Vädjar till allmänheten

Lisa Lind har tidigare utryckt en viss irritation över att många inte tar SMHI:s varningar på allvar.

–  Ibland kan man känna att allmänheten borde tänka ett varv till. Speciellt vid gula och orangea varningar som kan leda till omfattande konsekvenser i samhället, sa hon  till P4 Stockholm i slutet av januari.

Lisa Lind förklarade att alla vädervarningar utfärdas eftersom det finns en risk för störningar i samhället – oavsett om det rör sig om en gul, orange eller röd varning.

– När vi går ut med en varning så vill vi att man tar det i beaktande när man gör sin planering.

– Även vid en gul varning behöver man tänka till och fundera på om man verkligen behöver ge sig ut i trafiken.

Text: Redaktionen

JUST NU: Trumpregeringen hyllar Sverige

2025 06 01

Målsättningen är att utgifterna till försvaret ska uppgå till 3,5 procent av BNP år 2030.

Men de militära utgifterna kommer behöver fortsätta att öka.

Det menar försvarsminister Pål Jonson (M). I en intervju med Bloomberg säger han att Sverige kommer öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP.

Enligt Jonson planerar regeringen att lägga 3,5 procent av BNP på rena militära utgifter och ytterligare 1,5 procent på militärrelaterade försvarsutgifter.

– Så allt som allt, 5 procent, säger Jonson till Bloomberg.

– Jag har aldrig upplevt en sådan brådska som jag ser nu. Vi är redo att ta ansvar, tillägger försvarsministern.

Hyllas av Trumpregeringen

Nu hyllas Sverige av Elbridge A. Colby, som sedan 2025 innehar posten som Under Secretary of Defense for Policy i USA:s försvarsdepartement.

– Sverige visar våra asiatiska allierade vad som kan göras, skriver Colby i ett inlägg på X.

Colby, som är försvarsminister Pete Hegseths främsta rådgivare, delar även flera citat från Pål Jonsons intervju med Bloomberg.

Vill agera hårt mot Kina

Elbridge A. Colby är en ansedd expert på nationell säkerhet och försvarspolitik.

Han är känd för sin hökaktiga syn på Kina. Colby betraktar stormakten som det främsta hotet mot USA:s säkerhet.

Han förespråkar en "strategi för förnekelse" (strategy of denial) för att förhindra att Kina uppnår regional dominans i Asien, särskilt genom att stärka försvaret av Taiwan. Försvarsexperten har också argumenterat för att USA bör minska sitt militära engagemang i Europa och Mellanöstern för att fokusera resurser på Asien.

I fredags gick försvarsminister Hegseth ut med en skarp uppmaning till USA:s allierade i Asien. Hegseth uppmanade allierade i regionen att höja de militära utgifterna till 5 procent av BNP med hänvisning till hotbilden från Kina.

– Hotet som Kina utgör är verkligt och det kan vara överhängande. Vi hoppas inte det, men det kan definitivt vara det, sade försvarsministern på en säkerhetskonferens i Singapore.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen