Orbán ger tydligt besked – efter kravet om Sverige

2024 02 05

Oppositionen i Ungern har begärt ett extrainsatt möte i landets parlament för att rösta om Sveriges Natoansökan.

Bakom begäran står bland annat socialdemokratiska MSZP.

– Sverige är en engagerad partner till Nato. De har deltagit i alliansens fredsskapande arbete sedan 1994 och har tagit en aktiv roll i tidigare och nuvarande Nato-ledda fredsstödjande operationer. Sveriges anslutning till Nato kommer stärka strävan att gemensamt garantera Europa och dess folks säkerhet, skrev partiet i ett uttalande för drygt en vecka sedan.

MSZP gick ut med en direkt uppmaning till landets premiärminister Viktor Orbán.

– Det är dags för Orbán att stoppa den dumma, skadliga och onödiga charaden. Vi tar därför initiativ till att sammankalla en extra session i parlamentet. Låt oss äntligen acceptera förslaget om att Sverige ska gå med i Nato!

Orbáns svar: Dyker inte upp

Vid 13-tiden på måndagen inleddes det extrainsatta mötet som den ungerska oppositionen begärt.

Viktor Orbáns regeringsparti Fidez dök inte upp.

Det rapporterar SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick som bevakar mötet.

En tydlig markering mot Sverige och ett tydligt svar till oppositionen. Frånvaron innebär att en omröstning om den svenska ansökan omöjliggörs.

Den ungerska oppositionen är kritiska till Orban-regeringens agerande.

– Fidesz spelar ett pokerspel men det finns ingen vinst att vinna. Vi har ingen aning om vad det är de vill ha ut av det. Så fort jag får veta kommer jag meddela mina gröna partivänner i Sverige, säger en ledamot för Ungerns gröna parti till SVT.

Pressar Sverige om möte

Ungerns regeringen har framhållit att man vill att Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M)  ska resa till landet för att diskutera den svenska Natoansökan innan en omröstning. 

– Bollen är på er planhalva, skrev Zoltan Kovacs, talesperson för Ungerns regering, i ett inlägg på X i fredags.

Den svenska regeringen har klargjort att det inte finns några skäl att förhandla med Ungern.

Utrikesminister Tobias Billström (M) betonar att Ungern inte har ställt några särskilda villkor på Sverige, till skillnad från Turkiet som Sverige ingick ett avtal med.

– Jag ser inte i dagsläget någon anledning till förändring på den här punkten, utan det vi hoppas naturligtvis att Ungern ska fortsätta att ratificera så fort som möjligt, sa utrikesministern till Aftonbladet när han ombads att kommentera Ungerns krav på Sverige.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Plötslig förändring för svenska kronan

2025 09 16

Sveriges valuta når nivåer som inte setts på flera år.

Den svenska kronan har gjort en remarkabel revansch under 2025.

Nu fortsätter valutan att gå framåt.

Och en plötslig förändring innebär att kronan idag når en nivå gentemot dollarn som inte noterats på över tre år.

– US-dollarn fortsatte att tappa mark igår mot de flesta valutor, men vi noterar framför allt rörelsen för kronan som gick under 9,30 för första gången sedan första kvartalet 2022, framhåller ekonomen Marcus Widén på SEB på måndagsmorgonen.

Positiv prognos

Redan i våras konstaterades det att det är värt att satsa på den svenska kronan.

– Vi har en intressant försvarsindustri och när den växer i Sverige så ger det ringar på vattnet och spridningseffekter till större delar av ekonomin, sade SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist till TV4 i mars.

Prognosen då var att kronan skulle stärkas ytterligare 2,5 procent mot euron, efter att stigit med mer än två procent mot dollarn vid tillfället.

LÄS MER: City Gross och Stora Coop sågas

Väntas gå under tian

Även nu på hösten är flera experter eniga om att kronan kommer att fortsätta stärkas.

Prognosen är att en euro, som idag ligger på 10,92 kronor, ska kosta under tian vid årsskiftet.

– Jag tror att vi är bland de som är mer optimistiska kring tillväxten, så det finns en logik i det, sade Amanda Sundström, valutastrateg på SEB, till DN tidigare i september.

Upp till Sveriges konsumenter

Framför allt är förhoppningen att konsumenterna ska få igång konjunkturen. Regeringen har satsat 80 miljarder kronor i höstbudgeten som ska sätta fart på utvecklingen.

– Även om de här åtgärderna inte sjösätts förrän 2026 kan det fortfarande verka via förtroendekanaler så att hushållen känner sig lite tryggare med att det kommer bli bättre framöver, säger Tommy von Brömsen, valutastrateg på Handelsbanken, till samma tidning.

LÄS OCKSÅ: Lidl går ut med viktigt meddelande till kunder

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Norge tar över istället för Ryssland

2025 09 16

Norge petar Ryssland.

Sedan den ryska invasionen av Ukraina 2022 har omvärldsläget förändrats totalt.

Det gäller inte minst handeln.

I Tyskland, ett land som varit starkt beroende av att importera naturgas, hämtades den största delen av gasen från Ryssland.

Nu är det andra bullar.

Efter invasionen har Norge klivit fram och petar nu officiellt Ryssland från förstaplatsen, rapporterar tyska FutureZone.

– Enligt siffror från det federala elverkets byrå importerade Tyskland cirka 865 terawattimmar (TWh) naturgas år 2024. Nästan hälften av detta – 48 procent – ​​kom från Norge, skriver nyhetssajten.

"Spelar ingen roll längree"

Även länder som Belgien och Nederländerna har ersatt Ryssland i gasleveranserna. Från den sistnämnda hämtar Tyskland drygt 25 procent av sin naturgas.

– Ryssland, å andra sidan, spelar inte längre någon roll i statistiken, konstaterar FutureZone.

LÄS MER: Putin på väg att beslagta miljarder

Växlat upp

Den norska framgången kommer inte som en blixt från klar himmel.

Redan 2022 växlade Norge upp för att ersätta rysk gas i Europa.

Och Sveriges grannland tjänar miljarder på affären.

– I teorin kan vi ersätta hälften av den ryska gasen i Europa, sade Øystein Noreng, pensionerad professor i olje- och gasekonomi vid handelshögskolan BI i Oslo, till Yle för tre år sedan.

Han efterfrågade då löften från EU om långsiktiga lösningar på norsk gas.

EU har som mål att göra sig av med det ryska gasberoendet senast till 2030.

LÄS OCKSÅ: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen