Postnords vd vänder sig till allmänheten – “Inte försvarbart”

2024 02 03

Postnord förklarar nu varför man kan behöva fem dagar för att leverera post.

Postnord vill sänka kraven på postutdelningen och framhåller att i vissa fall kan det behövas så mycket som fem dagars leveranstid.

Majoriteten av breven ska komma fram inom tre dagar, men man tar även höjd för att det ibland kan ta längre tid än så.

Nu förklarar vd Annemarie Gárdshol för allmänheten hur det kommer sig.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Inte försvarbart”

Annemarie Gárdshol pekar på minskningen av volymer som den främsta anledningen till förslaget om sänkta krav.

– Vi har idag en strukturell minskning av brevvolymer som ligger på runt 12-13 procent om året, och då blir det inte samhällsekonomiskt försvarbart att upprätthålla den infrastruktur som krävs, säger hon till SR.

Högst två dagar

I dagsläget måste nästintill alla brev levereras inom högst två dagar.

Postnord menar dock att det blir allt svårare att leva upp till kravet, och vill istället att 85 procent ska levereras inom tre dagar.

– Jag tror aldrig att vi har upplevt samma typ av väder och vägförhållanden här under december och det är framförallt det som har varit vår utmaning, säger vd:n Annemarie Gárdshol om att Postnord missar de nuvarande leveransmålen.

Höjde även portot

I samband med de fallande brevvolymerna har man även behövt höja portot.

– Den första januari 2024 höjs portot för ett brev upp till 50 gram med tre kronor, från 15 till 18 kronor. Höjningen görs för att kompensera för det intäktsbortfall som uppstår när brevvolymerna kraftigt minskar samtidigt som inflationen fortsatt är hög, meddelar Postnord.

Färre brev

I takt med digitaliseringen skickas allt färre fysiska brev.

– När allt färre brev skickas blir varje brev dyrare att hantera eftersom en stor andel av produktionskostnaderna är fasta. PostNord räknar med att brevvolymerna kommer att fortsätta att minska. Under 2023 minskade volymen frimärkta brev inrikes med 20 procent jämfört med året innan.

Foto: K. Samuelsson Postnord

Text: Redaktionen

EKONOMI: Ryssland ändrar sig – öppnar upp för väst

2025 04 11

Ryssland tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Ryssland förbjöd i samband med starten på invasionen av Ukraina utländska företag att ta ut sina tillgångar ur landet och krävde att de skulle hålla tillgångarna på särskilda konton.

Landet stängde i mångt och mycket ner för utländska – i synnerhet västerländska investeringar.

Nu ser det ut som att de tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Det rapporterar Reuters.

Tar ett steg

Ryssland planerar att lätta på kapitalkontrollerna för nya utländska investeringar.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid finansdepartementet.

Det är ett beslut som öppnar dörren för företag – inklusive västerländska sådana – som vill återvända till den ryska marknaden.

“Nytt inflöde”

Alexei Yakovlev, chef för ministeriets avdelning för finanspolitik, säger att ett nytt presidentdekret om uppmjukning av kapitalkontrollerna för nya investeringar kan komma att utfärdas runt halvårsskiftet.

– Ramverket för att reglera inflödet av nya pengar och säkerställa möjligheten att dessa pengar och de intäkter som genereras av dem kan tas ut har redan beslutats.

Vissa framgångar

Samtidigt syns vissa framgångar för de ryska styrkorna på krigsfronten.

De ryska styrkorna fortsätter att marginellt avancera i gränsområdet Sumy-Kursk oblast, men den ryska styrkan i området kommer sannolikt inte att kunna inleda en större offensiv mot Sumy City på kort sikt utan att få betydande förstärkningar.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Offensiv inledd

ISW förklarar.

– Ukrainas överbefälhavare general Oleksandr Syrskyi uppgav under en intervju med det ukrainska mediebolaget LB UA den 9 april att de ryska styrkorna har intensifierat anfallen i ”alla huvudriktningar” och inlett offensiva operationer i Sumy och Kharkiv oblast, uppger ISW.

– ISW har observerat gradvisa men konsekventa ryska vinster och attacker längs linjen Volodymyrivka-Zhuravka-Novenke norr till nordost om Sumy City i norra Sumy oblast.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Unik skatt på gång – ska införas i Sverige och övriga världen

2025 04 11

Världens första globala utsläppsskatt någonsin ligger på bordet.

Det är FN:s sjöfartsorgan som är på väg att införa obligatoriska regler i arbetet med att fasa ut användningen av fossila bränslen inom den globala sjöfarten.

Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, kommer nu i veckan att kalla till förhandlingar i London om saken, rapporterar CNBC News.

På agendan står bland annat åtgärder för att minska klimatpåverkan från världens sjöfart, som står för drygt tre procent av de globala koldioxidutsläppen.

"En total gamechanger"

Sara Edmonson är chef för globalt påverkansarbete i den australiska gruvgiganten Fortescue.

Hon kallar samtalen för “absolut historiska”.

– Jag tror att det skulle vara en total gamechanger. Ingen annan industri på global nivå har gjort ett åtagande av den här storleken.

– Och jag skulle hävda att de flesta länder inte har gjort det heller, säger Edmonson till CNBC.

"Ett av årtiondets största avtal"

Några av de förslag som ligger bordet gäller en global standard för marina bränslen.

Även en ekonomisk förhandling om en länge omdiskuterad koldioxidavgift, alternativt ett koldioxidkreditsystem, lär vänta.

Om planerna sätts i verket skulle de kunna utgöra ett av årtiondets största klimatavtal, erfar tv-kanalen.

Tullarna kan bli problem

Det finns emellertid faktorer som kan sätta käppar i hjulet för en ambitiös koldioxidskatt. 

Exempelvis skulle de amerikanska tullarna, ett globalt handelskrig och motvilja från enskilda FN-länder kunna bli problem.

– Det finns också många diskussioner kring avgiftsliknande strukturer, eftersom ordet “avgift” i mycket polariserade länder som USA, Australien och till och med i Kina, uppenbarligen kan vara mycket utmanande, säger Edmonson.

– Men jag tror att det finns riktigt bra diskussioner kring avgiftsliknande strukturer som i slutändan skulle ha en likvärdig effekt.

Östater som Fiji, Marshallöarna, Vanuatu, Barbados, Jamaica och Grenada tillhör några av de största förespråkarna för en global koldioxidskatt.

Brasilien, Kina och Saudiarabien är tre av de främsta kritikerna.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen