Bakslag för Sveriges Natoansökan

2024 02 02

Det råder fortsatta problem angående den svenska ansökan till Nato.

Under en längre tid har Sverige inväntat att Turkiet och Ungern ska godkänna Sveriges ansökan till försvarsorganisationen.

Länderna har ställt krav och dragit ut på processen längre än många hade väntat sig.

Nu kommer ytterligare ett bakslag, då Viktor Orbans parti Fidesz nobbar måndagens parlamentsmöte där Sveriges ansökan skulle avhandlas.

Det rapporterar ungerska ATV.

Nobbar mötet

Omröstningen ställs in eftersom varken Orbans parti Fidesz eller det Kristdemokratiska folkpartiet kommer att närvara.

Detta trots att landets parlament meddelade under torsdagen att ratificeringen av Sveriges Natoansökan skulle avhandlas under ett extrainsatt möte på måndagen.

Enligt uppgifter vill Fidesz och det Kristdemokratiska folkpartiet invänta ett eventuellt möte mellan Orban och Ulf Kristersson (M).

“Räknar med det”

Från ungerskt håll vill man träffas och förhandlas om saken, men Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) menar att man räknar med att få ett ja oavsett.

– Vi träffar dem i olika sammanhang och vi räknar med att de står kvar vid det löftet man har upprepat många gånger, säger utrikesministern till SVT.

Närmar sig

Trots förseningarna från ungerskt håll så närmar sig alltjämt ett officiellt svenskt medlemskap i Nato.

– Som Natomedlem blir Sverige en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av ömsesidiga försvarsgarantier enligt artikel 5 i det nordatlantiska fördraget, meddelar regeringen via sin webbsida.

– Enligt artikeln ska ett väpnat angrepp mot en eller flera av de allierade i Europa eller Nordamerika betraktas som ett angrepp mot dem alla.

Nära samarbete

Sverige har under en längre tid, i synnerhet under de senaste åren, bedrivit ett nära samarbete med Nato.

Snart väntas även den svenska flaggan återfinnas bredvid de övriga Natoländernas.

– I och med överlämnandet av anslutningsinstrumentet blir Sverige medlem i Nato. Sveriges flagga hissas jämte de andra allierade vid Natos högkvarter i Bryssel och Sverige deltar fullt ut som medlemsstat i organisationen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

JUST NU: Högkostnadsskydd införs – vid det här elpriset

2025 09 08

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att införa ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det meddelar Tidöavtalspartierna på måndagsmorgonen parallellt med ett besked om sänkt elskatt.

– Vi kommer också införa ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushållen under perioden från november 2025 och under hela 2026, meddelar bland annat närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i Aftonbladet.

Sänker även skatten

Skyddet kommer att gälla om det genomsnittliga priset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

– Motsvarande stöd ska även utformas för hushåll uppvärmda med gas, framhäver Tidöpartierna på tidningens debattsida.

Samtidigt sänker även regeringen elskatten med nästan tio öre per kilowattimme.

Den förändringen ska gälla från årsskiftet.

– Det innebär en sänkning med 20 procent från den normala skattesatsen och innebär en betydande lättnad för hushåll och företag – exempelvis kommer elkostnaden minska med 1 000 kronor per år för ett icke-eluppvärmt hus, skriver Tidöpartierna.

LÄS MER: Var fjärde svensk riskerar ekonomiskt bakslag – redan i höst

"Problematiskt"

Enligt regeringen förekommer fortfarande stora svängningar i elpriset, trots att prislappen generellt minskat den senaste tiden.

– Det här är problematiskt av flera skäl. Dels för att hårt arbetande människor har svårt att förutse sina elkostnader och pressas hårt ekonomiskt av höga elpriser, dels för att det hindrar elintensiva företag och industrier från att etablera sig i södra Sverige, skriver Busch tillsammans med sina Tidöpartikollegor.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked om vindkraft – 9 av 10 boende överens

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

USA redo för “fas två” – Putin ska meddelas omedelbart

2025 09 08

USA är redo att gå in i vad som kallas för “fas två” i sina försök att få slut på kriget i Ukraina.

Det meddelar den amerikanska presidenten Donald Trump natten till måndagen.

– Ja, det är jag, svarar Trump på en direkt fråga vid en pressträff i Vita huset.

Den andra fasen avser nästa steg gällande sanktioner mot Ryssland, men presidenten gav inga detaljer om vad det skulle kunna innebära.

Däremot kommer han mer eller mindre direkt att kontakta den ryska diktatorn Vladimir Putin om saken.

– Mycket snart. Under de närmaste dagarna. Vi ska få det gjort, Ryssland-Ukraina-situationen, vi ska få det gjort, säger Trump enligt Kyiv Independent.

"Räknar med stark reaktion"

Beskedet från USA kommer kort efter att Ryssland genomfört en rekordstor attack mot Ukraina under helgen. Bland annat drabbades för första gången en regeringsbyggnad i landet.

– Vi räknar med en stark reaktion från USA. Det är vad som behövs, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj enligt ukrainska medier.

Igår meddelade USA:s finansminister Scott Bessent att USA är redo att samarbeta med europeiska länder för att “öka trycket” på Ryssland.

Det handlar i synnerhet genom att agera mot länder som köper rysk olja, det som ofta kallas för sekundärtullar.

LÄS OCKSÅ: Trumps besked – ”Putin kommer att fatta ett beslut”

"Något kan förändras med Trump"

Natten till måndagen meddelar Trump också att "vissa europeiska ledare” kommer att resa till USA idag eller imorgon för att fortsätta diskutera Ukrainafrågan.

Lotta Mejhde, USA-korrespondent från danska public servicekanalen TV2, noterar att nattens besked kan innebära en betydande förändring, men att det samtidigt krävs mer innan Ukraina kan veta säkert att USA agerar med kraft mot Rysslands ekonomi.

– Detta skulle kunna tyda på att något kan vara på väg att förändras med Trump. Han är trött på att se Vladimir Putin ignorera alla amerikanska önskemål om fredsförhandlingar och istället eskalera med våldsamma attacker i Ukraina, framhåller hon till den egna kanalen.

LÄS OCKSÅ: USA svarar diktaturen – går samman med två andra länder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen