Militär uppmaning till Sverige – direkt från USA

2024 02 04

USA har skickat en militär uppmaning till Sverige.

Landet har kontaktat den svenska regeringen med en direkt förfrågan.

USA vill att Sverige ska delta i den pågående USA-ledda militära insatsen i Röda havet, rapporterar SR Ekot.

Statsministern: "Finns en förväntan"

Statsminister Ulf Kristersson (M) har öppnat för ett svenskt deltagande.

– Situationen i Röda havet är mycket besvärlig. Det finns stora risker för eskalering och det finns stora möjligheter för Sverige att göra insatser.

– Vi tittar både på EU-ledda missioner och på USA-ledda. Vi är öppna för båda, sa Kristersson när han talade i EU-nämnden i veckan.

Statsministern framhöll även att det finns en ”förväntan” på att Sverige ska ta en mer aktiv roll på grund av det kommande Natomedlemskapet.

– Det finns en förväntan på Sverige om att vi ska fortsätta vara aktiva i den här typen av insatser, sa Kristersson.

Direkt förfrågan

Flera källor med insyn uppger att USA har skickat en direkt förfrågan till den svenska regeringen. Budskapet är tydligt: Vita huset vill att Sverige ska delta i den USA-ledda insatsen.

Den amerikanska insatsen beskrivs som ”mer offensiv” jämfört med den kommande EU-ledda missionen som anses vara mer "defensiv", rapporterar Ekot.

Utrikesministern har öppnat för svenskt ja

Utrikesminister Tobias Billström (M) har tidigare öppnat för att Sverige kan stödja en insats på Röda havet.

För svensk del är det aktuellt att stödja insatser för att upprätthålla säkerheten och sjöfarten i området.

Det uppgav utrikesminister Tobias Billström (M) för GP.

– Sverige stödjer fullt ut de ansträngningar som görs för att upprätthålla säkerhet och fri sjöfart i regionen. Sverige undersöker också möjligheter att stödja insatserna i Röda havet, sa ministern.

Efter Billströms klargörande meddelade Försvarsmakten att man mottagit en förfrågan från regeringen.

Intensiva attacker

Huthirebellerna i Jemen har ställt sig på Hamas sida i kriget mot Israel.

Sedan november har Huthimilisen utfört fler än 20 attacker mot handelsfartyg i Röda havet.

De har använt sig av drönare, robotar och helikoptrar.

Efter varje attack har gruppen – ofta felaktigt – hävdat att fartygen var kopplade till Israel.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen