Militär uppmaning till Sverige – direkt från USA

2024 02 04

Landet har kontaktat den svenska regeringen med en direkt förfrågan. 

USA vill att Sverige ska delta  i den pågående USA-ledda militära insatsen i Röda havet, rapporterar SR Ekot.

Statsministern: "Finns en förväntan"

Statsminister Ulf Kristersson (M) har öppnat för ett svenskt deltagande.

– Situationen i Röda havet är mycket besvärlig. Det finns stora risker för eskalering och det finns stora möjligheter för Sverige att göra insatser.

– Vi tittar både på EU-ledda missioner och på USA-ledda. Vi är öppna för båda, sa Kristersson när han talade i EU-nämnden i veckan.

Statsministern framhöll även att det finns en ”förväntan” på att Sverige ska ta en mer aktiv roll på grund av det kommande Natomedlemskapet.

– Det finns en förväntan på Sverige om att vi ska fortsätta vara aktiva i den här typen av insatser, sa Kristersson. 

Direkt förfrågan

Flera källor med insyn uppger att USA har skickat en direkt förfrågan till den svenska regeringen. Budskapet är tydligt: Vita huset vill att Sverige ska delta i den USA-ledda insatsen.

Den amerikanska insatsen beskrivs som ”mer offensiv” jämfört med den kommande EU-ledda missionen som anses vara mer "defensiv", rapporterar Ekot. 

Utrikesministern har öppnat för svenskt ja

Utrikesminister Tobias Billström (M) har tidigare öppnat för att Sverige kan stödja en insats på Röda havet.

För svensk del är det aktuellt att stödja insatser för att upprätthålla säkerheten och sjöfarten i området.

Det uppgav utrikesminister Tobias Billström (M) för GP.

–  Sverige stödjer fullt ut de ansträngningar som görs för att upprätthålla säkerhet och fri sjöfart i regionen. Sverige undersöker också möjligheter att stödja insatserna i Röda havet, sa ministern.

Efter Billströms klargörande meddelade Försvarsmakten att man mottagit en förfrågan från regeringen. 

Intensiva attacker

Huthirebellerna i Jemen har ställt sig på Hamas sida i kriget mot Israel. 

Sedan november har Huthimilisen utfört fler än 20 attacker mot handelsfartyg i Röda havet.

De har använt sig av drönare, robotar och helikoptrar.

Efter varje attack har gruppen – ofta felaktigt – hävdat att fartygen var kopplade till Israel.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen