Hätskt hot mot USA

2024 01 31

Under tisdagskvällen kommenterade USA:s president Joe Biden helgens drönarattack mot en amerikansk militärbas i Jordanien.

Tre amerikanska soldater dödades och minst 34 personer skadades.  

Joe Biden konstaterade att han bestämt sig för hur USA kommer att svara på attacken.

Presidenten gick dock inte ut med några ytterliga detaljer om USA:s plan.

–  Jag tror inte att vi behöver ett bredare krig i Mellanöstern, sa Biden.

Presidenten var dock tydlig när det kom till vem som bär ansvaret för attacken.

– Jag håller Iran ansvariga i den meningen att de levererar vapnen till människorna som gjorde det.

Allvarligaste attacken

Efter att kriget mellan terrorgruppen Hamas och Israel bröt ut har iranstödda grupper intensifierat sina attacker mot amerikanska mål i Mellanöstern.

Helgens drönarattack var den allvarligaste sedan starten på kriget.

Hotar USA

Nu svarar Iran på president Bidens uttalande.

Den islamistiska diktaturen lovar att ge ett ”starkt svar” på alla attacker och hot mot landet.

– Varje attack mot vårt territorium är en röd linje och kommer att efterföljas av lämpligt och starkt svar, säger Irans FN-ambassadör Amir Saeid Iravanis, enligt nyhetsbyrån IRNA.

– Det är Irans grundläggande policy att  ge ett starkt svar till fiender som hotar landet, våra intressen och våra medborgare, fortsätter Amir Saeid Iravanis och vänder sig sedan direkt till USA.

– Vi har noterat hot som kommer från amerikanska tjänstemän. Vi har svarat att de redan har testat oss. Vi känner varandra. Inget hot kommer lämnas obesvarat, säger ambassadören.

Långdistansrobotar och kärnvapen

Vid händelse av krig uppges Iran kunna mobilisera en styrka på cirka 800 000 man.

Landet har även utvecklat ett modernt ballistiskt robot- och missilprogram.

I programmet ingår bland annat långdistansroboten Ghadr. Den kan färdas omkring 1 600 kilometer.

År 2015 enades Iran, Tyskland och de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd om ett kärnteknikavtal, som innebär att Iran åtar sig att inte införskaffa kärnvapen.

De senaste åren har den islamistiska regimen i Teheran gjort alltmer drastiska avsteg från sina åtaganden, uppger Utrikespolitiska institutet, Ui.

Iran har även distanserat sig från västvärlden genom att alliera sig med Ryssland i landets krig mot Ukraina.

Den islamistiska diktaturen har försett den ryska armén med tusentals drönare.

Leveranserna har stärkt Rysslands attackförmåga. Mängder av Irantillverkade drönare har använts i attacker mot kritisk infrastruktur och kostat många liv.

Foto: Nato resp C. Cruttenden

Text: Redaktionen

EKONOMI: Ryssland ändrar sig – öppnar upp för väst

2025 04 11

Ryssland tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Ryssland förbjöd i samband med starten på invasionen av Ukraina utländska företag att ta ut sina tillgångar ur landet och krävde att de skulle hålla tillgångarna på särskilda konton.

Landet stängde i mångt och mycket ner för utländska – i synnerhet västerländska investeringar.

Nu ser det ut som att de tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Det rapporterar Reuters.

Tar ett steg

Ryssland planerar att lätta på kapitalkontrollerna för nya utländska investeringar.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid finansdepartementet.

Det är ett beslut som öppnar dörren för företag – inklusive västerländska sådana – som vill återvända till den ryska marknaden.

“Nytt inflöde”

Alexei Yakovlev, chef för ministeriets avdelning för finanspolitik, säger att ett nytt presidentdekret om uppmjukning av kapitalkontrollerna för nya investeringar kan komma att utfärdas runt halvårsskiftet.

– Ramverket för att reglera inflödet av nya pengar och säkerställa möjligheten att dessa pengar och de intäkter som genereras av dem kan tas ut har redan beslutats.

Vissa framgångar

Samtidigt syns vissa framgångar för de ryska styrkorna på krigsfronten.

De ryska styrkorna fortsätter att marginellt avancera i gränsområdet Sumy-Kursk oblast, men den ryska styrkan i området kommer sannolikt inte att kunna inleda en större offensiv mot Sumy City på kort sikt utan att få betydande förstärkningar.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Offensiv inledd

ISW förklarar.

– Ukrainas överbefälhavare general Oleksandr Syrskyi uppgav under en intervju med det ukrainska mediebolaget LB UA den 9 april att de ryska styrkorna har intensifierat anfallen i ”alla huvudriktningar” och inlett offensiva operationer i Sumy och Kharkiv oblast, uppger ISW.

– ISW har observerat gradvisa men konsekventa ryska vinster och attacker längs linjen Volodymyrivka-Zhuravka-Novenke norr till nordost om Sumy City i norra Sumy oblast.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Unik skatt på gång – ska införas i Sverige och övriga världen

2025 04 11

Världens första globala utsläppsskatt någonsin ligger på bordet.

Det är FN:s sjöfartsorgan som är på väg att införa obligatoriska regler i arbetet med att fasa ut användningen av fossila bränslen inom den globala sjöfarten.

Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, kommer nu i veckan att kalla till förhandlingar i London om saken, rapporterar CNBC News.

På agendan står bland annat åtgärder för att minska klimatpåverkan från världens sjöfart, som står för drygt tre procent av de globala koldioxidutsläppen.

"En total gamechanger"

Sara Edmonson är chef för globalt påverkansarbete i den australiska gruvgiganten Fortescue.

Hon kallar samtalen för “absolut historiska”.

– Jag tror att det skulle vara en total gamechanger. Ingen annan industri på global nivå har gjort ett åtagande av den här storleken.

– Och jag skulle hävda att de flesta länder inte har gjort det heller, säger Edmonson till CNBC.

"Ett av årtiondets största avtal"

Några av de förslag som ligger bordet gäller en global standard för marina bränslen.

Även en ekonomisk förhandling om en länge omdiskuterad koldioxidavgift, alternativt ett koldioxidkreditsystem, lär vänta.

Om planerna sätts i verket skulle de kunna utgöra ett av årtiondets största klimatavtal, erfar tv-kanalen.

Tullarna kan bli problem

Det finns emellertid faktorer som kan sätta käppar i hjulet för en ambitiös koldioxidskatt. 

Exempelvis skulle de amerikanska tullarna, ett globalt handelskrig och motvilja från enskilda FN-länder kunna bli problem.

– Det finns också många diskussioner kring avgiftsliknande strukturer, eftersom ordet “avgift” i mycket polariserade länder som USA, Australien och till och med i Kina, uppenbarligen kan vara mycket utmanande, säger Edmonson.

– Men jag tror att det finns riktigt bra diskussioner kring avgiftsliknande strukturer som i slutändan skulle ha en likvärdig effekt.

Östater som Fiji, Marshallöarna, Vanuatu, Barbados, Jamaica och Grenada tillhör några av de största förespråkarna för en global koldioxidskatt.

Brasilien, Kina och Saudiarabien är tre av de främsta kritikerna.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen