Stor förändring väntas angående streamingtjänster

2024 01 29

Netflix och Viaplays konkurrens i underhållningsbranschen kan leda till förändringar.

Under den senaste tiden har streamingvärlden förändrats.

Från påkostade och utförliga produktioner till en nedgång i kvalitet och uppgång i pris, finns det stora utmaningar för streamingjättarna framöver.

Det menar medieanalytikern Olle Lidbom, rapporterar Svenska Dagbladet.

Kan ske förändring

Lidbom förklarar att den främsta konkurrensen till streamingjättar som Netflix och Viaplay handlar om spel och sociala medier.

Det kan innebära att stora förändringar kan vara att vänta för den som tittar på giganternas innehåll, bland annat att aktörer som Netflix kan börja efterlikna sociala medier.

– Säkert mer oscriptat, som är socialt och har potential att bli viralt, tänk Love is blind. Det kanske sänker betalviljan bland tv-konsumenter om innehållet tappar produktionskvalitet och blir mer likt gratismaterial på Tiktok och Youtube, säger Lidbom till SvD.

Lär bli dyrare

Chefen för Netflix, Reed Hastings, har själv uttalat sig om att man nu måste konkurrera med såväl sociala medier som dataspel.

Därmed bedöms streamingtjänsterna kunna gå i samma linje som sociala medier för att behålla tittarnas uppmärksamhet.

Samtidigt pekar Lidbom på att priserna lär stiga under 2024.

– Kunderna har sämre med pengar och är mer kräsna med hur många abonnemang de har. Man staplar inte abonnemang lika lättvindigt längre, utan väljer bort, säger han.

Enorma problem

En aktör som under den senaste tiden har dragits med enorma problem är Viaplay.

I samband med ekonomiska och strukturella utmaningar har företagets börskurs tokrasat på börsmarknaden, samtidigt som man tvingats höja priserna ordentligt.

Samtidigt har streamingjätten tagit in för att rädda företaget, vilket har inneburit att bland annat franska Canal Plus blir huvudägare, rapporterar SVT.

Flera problem

Anledningen till Viaplays problem handlar dels om inköp av dyra rättigheter och höga produktionskostnader.

Samtidigt har räntekostnader för företagets stora lån blivit svåra att hantera.

Foto: Freestocks

Foto: Arlington Research

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen