Svensk VD fast i utländskt fängelse – vädjar om hjälp

2024 01 27

En svensk VD sitter i spanskt fängelse och riskerar att bli utlämnad till USA.

Det handlar om Olof Gustafsson, VD för Escobar Inc.

Gustafsson har suttit i spanskt häkte i nästan två månader.

Han är misstänkt för penningtvätt och konstsmuggling.

Nu riskerar han att bli utlämnad till USA, rapporterar bland annat Svenska Dagbladet.

Riskerar bli utlämnad – till USA

Den svenska VD:n vädjar nu därför om hjälp från Sverige.

I en intervju med SvD berättar han om rädslan för att bli utlämnad till USA, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för honom.

– USA hotar mig med vad som praktiskt taget är en dödsdom, säger han i intervjun.

Spansk polis gjorde en razzia mot Gustafssons bostad i Spanien den 4 december.

Vid razzian närvarade även federala agenter från det amerikanska skatteverket.

Vill nå justitieministern

Den svenske VD:n har på senare tid sökt hjälp från Sverige, dit han hoppas på att bli utlämnad.

Han uppger själv att han har försökt nå Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer, i hopp om att få hjälp.

– Jag har inte fått något svar från ministern. Ambassaden frågade om jag var kall och behövde ett extra täcke i fängelset, det är allt, säger han.

Smuggling och penningtvätt

Olof Gustafsson anklagas för smuggling, penningtvätt och bedrägeri.

Han anklagas även för att ha ägnat sig åt illegal konsthandel, inom ramen för organiserad brottslighet.

Samtidigt finns det också misstankar från amerikanskt håll om att den svenske VD:n har lurat människor på mobiltelefoner, vilket han själv nekar till.

USA efterlyser Gustafsson och har begärt honom arresterad via Interpol.

Enligt vad han själv uppger riskerar han ”2050 år i fängelse” om han lämnas ut till USA.

Kopplas till ”knarkkungen”

Företaget Escobar Inc, där Gustafsson är VD, påstår sig äga rättigheterna till den ökände colombianske ”knarkkungen” Pablo Escobars namn.

Gustafsson har styrt företaget tillsammans med Escobars bror, Roberto Escobar, uppger Expressen.

Foto: Markus Spiske

Text: Redaktionen

Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

2024 09 25

Trafikverket vill införa en ny åtgärd för att komma åt de som kör för fort.

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar till omvärlden – ber om hjälp

2024 09 25

Två och ett halvt år efter invasionen av Ukraina söker nu Ryssland sympatier hos FN.

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

Nu vänder sig den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till just FN och pekar finger mot organisationen för att man inte stoppar Ukraina, rapporterar Reuters.

Han syftar på påstått övervåld från ukrainska styrkor i samband med motoffensiven mot Kursk-regionen i Ryssland förra månaden.

– Det är där de bombar hem varje dag, bombar sociala institutioner och fredliga medborgare som rör sig i sina bilar mot säkrare platser, säger han till rysk media enligt nyhetsbyrån.         

"Jag hör inga röster"           

Ryssland, som bedrivit omfattande dokumenterade krigsbrott under invasionen, hävdar vidare att ukrainska “terroristgrupper” använder västerländska vapen för att begå "urskillningslösa handlingar”.       

Och nu insinuerar Lavrov att det är dags för FN att markera.       

– Jag har inte hört några röster från FN-representanter som ansvarar för mänskliga rättigheter, naturligtvis inklusive, generalsekreteraren, säger Lavrov med hänvisning till FN-chefen Antonio Guterres.     

Det är inte första gången Ryssland vädjar till FN.

Landet gjorde likadant när man uteslöts ur rådet för mänskliga rättigheter och därefter gjorde ett desperat försök till comeback.

"Inte sett i Europa sedan 40-talet"

Sedan kriget inleddes med start av annekteringen av Krym 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Enligt författaren och den prisbelönta historikern Anne Applebaum, har världen sannolikt inte förstått vidden av grymheterna.

– Det är krigsbrott som vi inte har sett i Europa sedan 1940-talet, sade hon till SVT förra året.

Sedan mars 2023 har Tribunalen i Haag, ICC, en arresteringsorder utfärdad mot Vladimir Putin med anledning av den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn från Ukraina som Ryssland misstänks för.

– Alla ukrainska barn som har kidnappats från sina hem eller från institutioner och förts till Ryssland har förlorat kontakten med sina föräldrar, säger Anne Applebaum.

Ryska krigsbrott

Av de krigsbrott som Ryssland misstänks för i Ukraina nämner människorättsorganisationen Amnesty bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen