Tvingas använda kamera – för att förebygga våld

2024 01 27

Att upprätthålla säkerheten i kollektivtrafiken kan ibland vara en stor utmaning.

Det gäller även inom den regionala tågtrafiken.

Tågvärdar och resenärer utsätts ibland för hotfulla eller våldsamma situationer.

SJ har försökt få bukt med problemet på olika sätt under de senaste åren, men problemen kvarstår.

Nu tvingas tågvärdarna på Krösatåget i Småland bära kroppskamera för att öka säkerheten.

Ökar tryggheten

Under den senaste månaden har tågvärdarna på Krösatåget varit utrustade med kroppskamera.

Syftet är att öka tryggheten.

Rickard Lundqvist, personalchef på SJ och Krösatågen, menar att kamerorna är en nödvändig säkerhetsåtgärd.

– Vi har väldigt mycket hot och våldssituationer ombord på tågen, och vi gör det här för att det ska bli en tryggare miljö för både resenärer och personalen, säger han till P4 Kalmar.

Verbala och fysiska hot

Kroppskameror har börjat användas på flera regionaltåg på senare tid.

Rickard Lundqvist förklarar att hotbilden mot tågvärdar och resenärer kan se ut på olika sätt.

– Det är både verbala och… vi har ju fysiska hot med, som då blir våldssituationer. Det kan vara alltifrån bespottningar till fysiska slag, säger han.

Kroppskamerorna filmar inte hela tiden, utan aktiveras om det uppstår en hotfull situation.

Hittills har tågvärdarna på Krösatågen dock inte behövt använda kamerorna.

- Nej, det har vi inte. Vi har ingen som har behövt använda dem, vi har ingen rapport på det. Så det är vi glada för, säger Rickard Lundqvist.

Ökat tryggheten

Frågan om användningen av kroppskameror har diskuterats mycket de senaste åren.

Det handlar dels om säkerheten för alla resenärer på tågen, dels om tågvärdarnas säkerhet och arbetsmiljö.

Kroppskameror används på flera håll, och enligt SJ så har reaktionerna varit positiva.

– Både när man pratar med våra ombordare och resenärer så tycker egentligen alla att det har ökat tryggheten ombord, säger Marcus Fleetwood, kommunikatör på SJ, i en intervju med tidningen Arbetet från tidigare i år.

Foto: SJ Scaled

Text: Redaktionen

Kläder orsakar kaos i svenska städer

2025 06 06

Enligt den nya lagen om textilinsamling, som trädde i kraft i årsskiftet, ska textilavfall inte slängas i hushållssoporna utan lämnas in för återvinning.

Men övergången har skapat problem på många håll i Sverige.

Nu larmar kommuner och organisationer om att de blir överösta med gamla kläder.

”Vi är inga avfallshanterare”

Den nya lagen har orsakat problem och svårigheter för både kommuner och organisationer, rapporterar DN.

Den plötsliga ökningen av kläder och textilavfall som lämnas in har skapat en situation som för många har varit svår att hantera. Många svenskar är också osäkra på vad de förväntas göra med textilavfallen.

På Skåne Stadsmission har omställningen orsakat en kaotisk situation, rapporterar tidningen.

Där får man nu in enorma mängder kläder, varav en stor andel inte går att sälja för att det är för trasigt eller slitet.

Stadsmissionen understryker nu att det inte är deras uppgift att hantera avfall.

– Framför allt är det tid som läggs på att ta bort avfall, det är den stora skillnaden nu sen textilavfallslagen kom. Men vi är ju inga avfallshanterare och vi har inte blivit fler sen lagen kom, säger Skåne Stadsmissions försäljningschef Christel Breum till tidningen.

Många inte redo

Av de kläder som lämnas in till Skåne Stadsmission har andelen osäljbart ökat markant.

Tidigare var det cirka 20 procent, nu är det snarare 40 procent, enligt Breum.

Andra organisationer och kommuner runt om i Sverige upplever liknande problem.

Den nya textilinsamlingslagen har välkomnats av många.

Samtidigt verkar inte alla ha varit redo att hantera övergången direkt.

Redan i januari slog till exempel Umeå kommun larm om en kaotisk situation, bara tre veckor efter att lagen börjat gälla, rapporterade SVT.

Kommunen uppmanade medborgare att vänta med att lämna in gamla kläder, eftersom alla containrar redan var överfulla. Kaoset berodde i det fallet på att en upphandling hade överklagats.

– Vi nekar ingen att lämna in textil, men vänta gärna tills problemet med upphandling är löst, sade Per Sundström, renhållningschef på Vakin, till kanalen.

Flera andra kommuner och organisationer uppges också ha fått problem efter att lagen trädde i kraft.

Foto: Nick de Partee

Text: Redaktionen