Statsministern sätter ned foten – svarar Orbán

2024 01 26

 I dag har jag skickat en inbjudan till statsminister Ulf Kristersson för ett besök till Ungern för att förhandla Sveriges Natoansökan.

Det skrev Ungerns premiärminister Viktor Orbán i tisdags i ett inlägg på sociala medie-plattformen X.

Nu svarar Sveriges statsminister på Orbáns erbjudande.

Det blir inga förhandlingar.

Det fastslår Ulf Kristersson (M) i TV4:s Nyhetsmorgon.

– Vi kan inte förhandla Natomedlemskap men däremot kan vi diskutera hur vi samarbetar bäst som Natomedlemmar. Flyg är en sådan uppenbar fråga, säger statsministern.

Ska få stridsflyg 2026

Kristersson hänvisar till att den ungerska staten för närvarande leasar svensktillverkade stridsflygplan av märket Jas Gripen 39.

Ambitionen är att stridsflygplanen ska övergå i Ungerns ägo 2026.

Ulf Kristersson framhåller att han kommer diskutera Gripen-planen med Orbán om en vecka i samband med ett EU-toppmöte i Bryssel.

– Vi har mycket att prata om. Det är några länder i Europa som använder Jas 39 Gripen, Ungern är ett av dem. De går in i ett EU-ordförandeskap. Vi ska ses i Bryssel och diskutera stöd till Ukraina, säger statsministern till TV4.

Svängde om Sverige

Efter Turkiets ja till ett svenskt medlemskap i Nato har pressen ökat på Ungern, som är den enda Natomedlemmen som inte har godkänt Sverige.

I onsdags försäkrade Orbán att han  ställer sig bakom ett svenskt medlemskap och uppgav att ett ungerskt ja kan komma inom kort. 

I ett inlägg på X skrev premiärministern att han pratat i telefon med försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Jag upprepade den ungerska regeringens stöd för ett svenskt Natomedlemskap.

– Jag betonade även att vi kommer att fortsätta att skyndsamt uppmana den ungerska nationalförsamlingen att rösta för ett svenskt Natomedlemskap vid första möjliga tillfälle, framhöll Orbán.

Frostig relation

Ungerns regering har tidigare riktat kritik mot svenska politikers uttalande om landet.

I oktober omdgjorde sig Gergely Gulyás,  som är ansvarig för premiärminister Viktor Orbáns kansli, över den svensk-ungerska relationen.

På en pressträff konstaterade Gulyás att relationen kraftigt försämrats efter att svenska politiker utryckt sig kritiskt om demokratiutvecklingen i Ungern.  

Något som kan skada den svenska Natoprocessen, enligt kanslichefen. 

– Om de anser att deras åsikt är ett misstag så får det göra det tydligt. Om de anser att de hade rätt vet jag inte varför de vill vara med i en klubb med oss, sa Gergely Gulyás enligt SVT.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen


Tung dag för Zelenskyj – besked på julafton

2025 12 25

Zelenskyj riskerar en stor personlig förlust.

En ny ukrainsk opinionsundersökning visar att president Volodymyr Zelenskyj sannolikt skulle förlora presidentvalet om det hölls i dag.

Detta trots ett jämnt utgångsläge i den första valomgången, rapporterar Kyiv Independent.

Jämnt läge

Mätningen, som publicerats idag, julafton, har genomförts av det ukrainska opinionsinstitutet SOCIS och omfattar deltagare från hela landet.

Mätningen visar att Zelenskyj skulle få cirka 22 procent av rösterna i en första valomgång.

Den tidigare överbefälhavaren Valerii Zaluzjnyj ligger strax bakom med 21 procent.

Undersökningen bygger på personliga intervjuer och är utformad för att spegla olika regioner och grupper av befolkningen.

Samtidigt uppger drygt 24 procent av de tillfrågade att de ännu inte bestämt sig.

– Det finns en tydlig osäkerhet bland väljarna kring framtida ledarskap, konstaterar SOCIS i sin analys.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tydlig förlust

När de svarande fick ta ställning till en hypotetisk andra valomgång mellan Zelenskyj och Zaluzjnyj blev resultatet betydligt mer entydigt.

Enligt mätningen skulle Zaluzjnyj vinna med 64 procent av rösterna, medan Zelenskyj stannar på 36 procent.

Resultatet pekar på att Zelenskyj, trots sin roll som krigspresident, har ett svagare stöd i ett direkt möte med den tidigare militärledaren.

– Zaluzjnyj uppfattas av många som ett alternativt ledarskap i krigstid, uppger SOCIS i sin sammanfattning av mätningen.

Undersökningen visar även att Zelenskyj skulle förlora mot andra profiler med militär bakgrund.

I ett scenario där underrättelsechefen Kyrylo Budanov ställs mot Zelenskyj vinner Budanov med 56 procent mot 44.

Inget val under krig

Trots siffrorna är ett presidentval i nuläget inte möjligt.

Ukrainas lag förbjuder val under rådande krigstillstånd, och miljontals ukrainare befinner sig dessutom utomlands eller är internflyktingar.

Presidenten har tidigare sagt att val endast kan hållas om säkerheten kan garanteras.

– Vi kan inte hålla val när människor strider vid fronten eller lever under ständig beskjutning, sade han vid ett tidigare tillfälle.

LÄS MER: Ukraina varnas – ”Det är en trojansk häst”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen