Larm hos Klarna – kunder betalar för varor som inte finns

2024 01 26

Anställda på Klarna varnar för att kunder felaktigt betalar för varor som inte levereras.

Konsumenter som använder sig av betaltjänsten tvingas betala fakturor för varor som är trasiga – och i vissa fall finns inte ens varorna.

Flera kunder som på det viset har förlorat tusentals kronor har slagit larm om problemet, rapporterar P3 Nyheter.

Enligt radiokanalen beror detta på att artificiell intelligens kontrollerar kundtjänsten – och medarbetare får inte manuellt lov att ändra robotens beslut.

Återaktiverar fakturor

Det som sker är att opålitliga företag meddelar Klarna att en ny produkt har skickats efter att den första varit sönder eller inte levererats – när företagen egentligen bluffar.

AI:n tror då att problemet är löst och återaktiverar fakturan. Och robotens beslut får inte lov att ändras, bekräftar anställda för P3.

– Man gick in i något hamsterhjul och gjorde bara vad roboten sade. Man måste gå på AI:s beslut även om man tror att företaget luras, annars riskerar man sin bonus, säger en medarbetare, som valt att vara anonym, till radion.

Slår tillbaka

Många som betalar via Klarna berättar att de länge tänkt att det är säkert att handla om banken finns som alternativ, men att de nu ändrat uppfattning.

Filippa Bolz, global kommunikationschef, bekräftar att man använder sig av AI men förnekar rapporterna från företagets anställda och dess kunder.

– Uppgifterna om att medarbetare inte får ändra AI:ns beslut är helt felaktiga, framhåller hon i ett mejl till P3.

Hon uppmanar samtidigt berörda att ta kontakt för att felen ska kunna åtgärdas.

Ersätter personalen

I slutet av förra året slog Klarna på stort när man meddelade att företaget i mycket högre utsträckning kommer att börja implementera AI i verksamheten.

En följd blir bland annat att personalstyrkan minskar då fler jobb ersätts av artificiell intelligens.

– Saker som tidigare tog människor mycket tid kan göras mycket snabbare och mycket kortare, och vi behöver färre människor för att göra samma sak, sade Klarnas vd och Grundare Sebastian Siemiatkowski till The Telegraph i december.

Banken har även nyligen lanserat AI-teknik för att “höja shoppingupplevelsen”.

– Från och med nu kan nämligen prismedvetna konsumenter scanna streckkoden på varor i fysisk butik, för att få direkt tillgång till användbar produkt- och prisinformation, meddelade Klarna i ett pressutskick i oktober.

Foto: Klarna/Sophie Burgoyne

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen